Jag är ingen vekling! Jag har
varit med om en hel del tuffa tag! T ex när jag ensam kastade
ut tre fulla soldater från tempelområdet i förra
veckan. Jag har aldrig tagit mutor. Jag är inte heller lättrörd
och har inte imponerats av prästernas undervisning. En polisman
får inte låta sig påverkas. Han måste
göra sin plikt.
Igår var allt annorlunda.
Jag och två kolleger blev utsända på ett rutinuppdrag.
Vi skulle fängsla en upprorsmakare. När vi kom fram
till platsen, en av templets pelargångar, så stod
mannen där och predikade. Han såg inte ut som en uppviglare.
Vi blev fängslade när vi lyssnade på den person
som vi skulle fängsla. Gripna av hans budskap! Jag har aldrig
hört någon tala som den mannen!
Jag såg i hans ögon att
han verkligen menade det som han sade. När han berättade
om Guds kärlek till varje människa var det som om Guds
kärlek flödade runt omkring mig. När han talade
om tillit till Gud blev jag förvånad över att
jag någonsin kunnat tvivla på Guds kärlek till
mig.
Missförstå mig nu
inte. Jag är ingen religiös människa, men det
Han talade om var inte religion. Det handlade om en relation till
Gud! Faktiskt om gemenskap med honom själv som talade. Först
fick jag en chock. Vad menade han? Skulle han, Jesus, verkligen
vara Gud? Detta var ju hädelse!
I den stunden såg han mig
rakt in i ögonen. I hans blick såg jag att det var
sant! Vi såg det alla tre. Vi var fullkomligt gripna av
honom som skulle gripas! För första gången i min
karriär kunde jag inte fullfölja mitt uppdrag, men det
spelade ingen roll. Inte nu när jag hade mött Gud!
Under de sista åren,
när Polen fortfarande var bakom järnridån, samlades
under somrarna kristna katolska ungdomar till jättelika gudstjänster
i bergen. Tusentals deltagare, som alla var gripna av Jesus, sjöng
tillsammans och bad för sitt land. Det var olagligt att ha
sådana samlingar. De poliser, som sändes ut för
att gripa dem och för att upplösa deras möten,
blev själva gripna. Ungdomarna kramade om dem och berättade
för dem om Jesu kärlek. En sådan kärlek kunde
de inte motstå.
Tempelpoliserna på Jesu tid,
de polska poliserna före järnridåns fall, alla
drabbades de av Guds gränslösa kärlek.
Poliserna blev gripna av Jesus!
Låt dig gripas du också!
