Jorden kan ej mättnad skänka, still hjärtats djupa krav. Andens längtan finner vila blott i Gud som längtan gav. (A Ölander)

”Efterföljelse”

För ganska länge sedan råkade en liten ångare i sjönöd på södra Atlanten. Under tre dagar hade besättningen försökt att rida ut stormen. Till sist var rodret trasigt, masten knäckt och alla utom en av livbåtarna sönderslagna. Båten hade sprungit läck och länspumparna klarade inte av att tömma ut vattnet.

Besättningsmännen gick hastigt i livbåten, som var så tungt lastad att relingen bara var en bit ovanför vattenytan. Kaptenen kastade en sista blick bakom sig innan han som siste man skulle sätta sig i livbåten. Då såg han en smutsig ung pojke klädd i trasor komma upp ur lastrummet. Det var en fripassagerare som lyckats hålla sig undan och vid liv under den långa tid båten legat till havs.

- Raska på pojke, sade kaptenen, och flyttade sig så pojken kunde stiga ner i livbåten.

- Kom, kapten! ropade sjömännen. Men kaptenen förstod att om han också försökte stiga ner i den redan överfulla båten, skulle de inte ha någon chans att klara sig överhuvud taget.

- Lägg ut! Ropade han genom stormen. Sjömännen rodde av alla krafter för att komma i säkerhet för virvlarna. Det var i sista stund. Strax därefter fick skeppet en kraftig slagsida och sjönk. Kaptenen följde med i djupet.

Efter många strapatsrika dagar siktades livbåten av ett linjefartyg, som plockade upp dem allesammans.

Pojken glömde aldrig vad kaptenen hade gjort för honom. Kaptenens hjältemod förändrade hans liv. Han ville försöka leva så rätt och riktigt som möjligt och i sin plånbok hade han alltid ett foto av kaptenen, som han brukade visa upp när han berättade om sitt äventyr och säga:

- Han gav sitt liv för mig!

På sätt och vis liknar vi pojken. Om vi följer Jesus, som vår kapten, så är vi fripassagerare på livets seglats. Du och jag kan också säga:

- Han gav sitt liv för mig!

Om pojken inte hade följt kaptenens uppmaning att stiga i livbåten hade han inte överlevt! Om du och jag skall vinna det eviga livet måste vi stiga i den båt som Herren anvisar oss. Det är helt och hållet avgörande, att man följer Jesus och hans anvisningar om den rätta vägen. Och det är Han själv som är den vägen! För att öppna den gav Han sitt liv för oss.

Lars Fröjmark
Komminister Långelanda församling
Lars har en egen liten plats på Internet, besök honom gärna där

Ovanstående gula rutor hämtas från Svenska kyrkans webb
Bibelläsningen hämtas från Svenska Bibelsälskapets webb. bibeln.se