Född av jungfru Maria

En del svenska biskopar väljer då och då att ge offentlighet åt sina privata tvivel för att – som det brukar heta – ”göra det lättare för människor att komma till tro”. Man kan undra om det är rätt metod. I vilket fall är jungfrufödseln den läropunkt som då oftast kommer i skottgluggen. Ett tungt argument mot denna lära om Jesu tillblivelse är att bara Lukas och i någon mån Matteus nämner den. Två hela evangelier och alla de apostoliska breven känner inte till jungfrufödseln, säger tvivlarna. Och Lukas kan ju dessutom ha fått det hela om bakfoten. Jungfrufödseln kan därför knappast ha varit en central dogm ens för de första kristna, menar man. Så varför skall den vara det för oss?

För en del år sedan undersökte man bibelkunskapen hos dem som läste teologi för att snart vigas till präster. En av frågorna var: ”I vilket evangelium – och var där – står Bergspredikan? Jag vill minnas att cirka 30% inte kunde svara på denna ytterst elementära fråga. Låt oss därför inte utgå ifrån att de tvivlande biskoparna har läst rätt i sin egen heliga skrift. Vad säger Bibeln egentligen?

Jungfrufödseln var i själva verket en central dogm i urkyrkan eftersom den var ett konkret uttryck för att Jesu liv inte började i Marias kropp. Han var inte bara människa utan hade funnits som Guds Son sedan före skapelsen och tidens början. När han föddes blev han människa och fick namnet Jesus. Detta poängterar Paulus i många av sina brev. Brevtexten för i morgon, hämtad ur Romarbrevet, säger oss att Gud lät sin Son bli människa. Han fanns alltså långt innan. När människan inte ville vara Guds avbild lät Gud sin Son bli en avbild av människan för att återföra henne till hennes ursprung. Detta är vad Paulus bokstavligen säger i denna text.

Redan i Gamla testamentet antyds det att Messias inte börjar sin existens när han föds som människa. Profeten Mika betygade redan cirka 700 år f Kr att Messias skulle komma att födas i det oansenliga Betlehem. Han skulle vara ”en vilkens härkomst tillhör förgångna åldrar, forntidens dagar.” Ordet ”forntid” heter i den hebreiska grundtexten ”olam”, ett ord som inte bara betyder evighet men som ofta översätts så. ”En härkomst från evigheten” är alltså en lika korrekt översättning.

Om man säger att bara Lukas och Matteus talar om jungfrufödseln så glömmer man att Johannes gör det till ett huvudtema i sitt evangelium att Jesus fanns innan han föddes som människa. Han var dessutom den i Gudomen som uppenbarade sig för patriarker och profeter. ”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud”, är Johannes’ grandiosa inledning. Ordet är inte ett begrepp som Johannes lånat från de grekiska filosoferna (vilket påstås ibland). Guds uttalade Ord – ”Varde ljus” – som ger upphov till skapelsen (kanske genom Big bang) är Sonen som utför skapelsen. I mängder av texter i Gamla testamentet uppenbarar sig sedan Guds Ord för Abraham (”i en syn”!) och för profeterna. I denna mening används uttrycket ”Herrens ord” cirka 200 gånger. Johannes fortsätter: ”Och Ordet blev människa och bodde bland oss och vi såg hans härlighet.” Ordet som var och är levande och som fanns före skapelsen blev människa i Jesus. Jungfrufödseln som sådan kanske är ointressant men det som den säger om Jesu identitet är viktigt.

Är detta svårt att förstå? Ja, men inte värre än kvantfysiken. Vi underkänner inte den bara för att vi inte begriper den från början till slut. Maria begrep inte allt som ängeln sade, men hon accepterade hans ord. Och det räckte. Ängeln avslutade sedan genom att säga: ”.. ingenting är omöjligt för Gud”. För frågan är varför Gud måste vara underkastad de naturlagar som han själv har skapat? Detta är ju vad många filosofer har påstått när de sade att undren – inklusive jungfrufödseln – aldrig kan ha skett eftersom de bryter mot naturlagarna.

Sven Reichmann
en av Sveriges mest uppskattade kristna författare, läkare, beprövad själavårdare.

Ovanstående två gula rutor hämtas från Svenska kyrkans webb
Bibelläsningen hämtas från Svenska Bibelsälskapets webb. bibeln.se