Jag är vägen, sanningen och livet Dagens bön Gud vår Fader, Vägen till Livet Du som gett oss den glädje som ingen kan ta ifrån oss och är källan till lovsång, för oss på dina vägar till det mål som du har lovats oss och lär oss att älska varandra genom Jesus Kristus, Amen
Dagens tema är Vägen till Livet och dagens text är från Johannesevangeliet 14:1-14. De som levde omkring Jesus fick leva så rikt. Vi frågar dem om hemligheten med detta liv. De svarar: Vi ställde våra frågor till Jesus. Vi höll inte inne med våra problem. Johannes fick berätta hur vi frågade och hur Jesus svarade. Petrus frågade: Vart går du (se Joh 13:36)? Tomas frågade: Hur kan vi känna vägen (14:5)? Filippos bad: Herre visa oss Fadern (14:8). Judas kommer med en fråga efter vår text (14:22).
Eftersom vi frågade så mycket fick vi så många svar. Hade vi inte frågat hade Johannes inte kunnat skriva ner detta fina kapitel 14 i Johannesevangeliet. Lärjungarna frågar Jesus och vi frågar dem: Hur hittade ni detta rika liv? Vad är hemligheten? De svarar: Vi hittade hemligheten i Jesu ord: Jag är vägen, sanningen och livet (Joh 14::6). Jag är vägen. Jesus levde så rikt. Han var så nära Fadern. Himmelen var öppen över honom. När vi började gå den vägen fick också vi leva nära Fadern. Den vägen ledde oss ända fram. Jesus är vägen och han hjälpte oss att gå den. Ibland ramlade vi ner i något dike – i laglöshetens dike till vänster, där vi krälade i smuts och geggamoja, i lagiskhetens dike till höger där vi trälade med att hålla oss perfekta. För att inte ramla ner i smutsen fick vi gå på slänten och det var så tröttsamt. Jesus drog oss gång på gång upp både ”vänsterfallna” och ”högerfallna” på vägen. Och där upptäckte vi att den vägen var ”överlägsen alla andra”, ja, övermåttan härlig (1 Kor 12:31). Sedan kallade vi oss helst för Vägens folk. (Apt 9:2, 19:23). Vi blev aldrig färdiga, det fanns mer att få, mer att upptäcka. Vi blev vandrngsfolket. Jag är sanningen. Vi upptäckte, berättar lärjungarna för oss, att sanningen inte var en mängd svårsmälta teorier och åsikter. Vi behövde inte flumma omkring i något ovisst dunkel. Sanningen är en person, den personen heter Jesus. Det grekiska ordet för sanningen betyder ”det som inte kan döljas”. Jesus hjälper oss bort från lögn och falskhet och öppnar oss får det äkta friska livet. Jag är livet. Jesus ger oss inte i första hand regler för livet. Han ger oss livet självt. Livet är inte något som dresseras fram. Det födes fram i oss. I dopet har Gud lagt ner detta liv. När vi i tro tar emot vad Gud gett oss öppnas en ny värld för oss. ”O liv som har tänts i kristtrognas bröst dig har världen ej känt… (Sv Ps 258:1). Men nu frågar vi: Jesus säger att den som tror på honom ska göra gärningar som han och ännu större. (14:12) Förklara det? Och lärjungarna svarar: Lägg märke till vad Jesus själv säger. 1. Ty jag går till Fadern Jesus var beroende av Fadern. Han varken säger eller gör något utan kontakten med Fadern. Jesus, Guds son, vill lära oss Guds barn att leva lika beroende av fadern. När Jesus går till Fadern kan han från sin himmelska tron uträtta mer än när han gick här på jorden. Men skall han kunna använda oss behöver något hända med oss. Vad då? 2. Den som tror blir ni som ber Vi kommer in i en bönegrupp. Vi blir Kristi kropp. Vi kommer loss från egotrippandet- 3. Det vi ber om skall Jesus göra Jesus gör sina gärningar genom sina lemmar i kroppen. Mycket mer händer idag än vad som hände då. Fler blir helade, fler kommer till tro, fler hittar Faderns kärlek. Ännu mer kan hända om vi upptäcker hemligheten med att leva i Kristi kropp. 4. Fadern blir förhärligad. När vi går in i lydnad för Jesus blir Fadern förhärligad. Människor förstår att det är en stor och kärleksrik Fader vi tror på. ”På samma sätt skall ert ljus för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader som är himlen” (Matt 5:16).
 Bengt inbjuder dig även till en Nyfikenhetsvandring in i landet
KRISTEN TRO och för de törstande Oaser i öknen. Du finner dem under rubriken "Vandringar/Bengt Pleijel" på www.bibelskolan.com
Nedanstående text hämtas från Svenska kyrkans web, Bibelläsningens text från Svenska Bibel Sälskapet (bibeln.se). Vägen till livet Kristus har uppstått, det finns ett liv efter döden. Vårt liv slutar inte med graven. G.F Händel har i sitt kända oratorium Messias lyft fram denna tanke i en aria, som är älskad av många: ”Jag vet att min Förlossare lever… och jag skall fri från mitt kött, få skåda Gud.”
I kyrkorummet Ofta sjöngs i gångna tider en ingångssång som började, Jubilate, låt oss lovsjunga. Den här helgens gamla namn är just Jubilate. Liturgisk färg: Vit
Bibelläsning inför söndagen: Syr 28:3-7 Om en människa bär på agg mot en annan, hur kan hon då kräva läkedom av Herren? Hon visar ingen nåd mot sin medmänniska, men när hon själv har syndat tar hon till böner! Hon bär på agg, hon som själv är dödlig — vem skall då ge försoning för hennes synder? Tänk på livets slut och hata inte mer; minns döden och förgängelsen, håll fast vid buden. Tänk på buden och vredgas inte på din nästa; minns förbundet med den Högste och glöm andras fel. 2 Kor 4:16-18 Hoppet om en kommande härlighet Därför ger jag inte upp. Även om min yttre människa bryts ner förnyas min inre människa dag för dag. Mina kortvariga lidanden väger ju oändligt lätt mot den överväldigande, eviga härlighet de bereder åt mig, som inte riktar blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt. Joh 14:1-14 AVSKEDSTALET (kap. 14–17) ”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är. Och vägen dit jag går, den känner ni.” Tomas sade: ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?” Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Om ni har lärt känna mig skall ni också lära känna min fader. Ni känner honom redan nu och ni har sett honom.” Filippos sade: ”Herre, visa oss Fadern, det är nog för oss.” Jesus svarade: ”Så länge har jag varit tillsammans med er, och ändå känner du mig inte, Filippos? Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern? Tror du inte att jag är i Fadern och Fadern i mig? De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar. Tro mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern i mig. Eller tro åtminstone för gärningarnas skull. Sannerligen, jag säger er: den som tror på mig, han skall utföra gärningar som jag, och ännu större. Ty jag går till Fadern, och vad ni än ber om i mitt namn skall jag göra, så att Fadern blir förhärligad genom Sonen. Om ni ber om något i mitt namn skall jag göra det. Ps 147:1-7 Halleluja! Det är gott att sjunga vår Guds lov, lovsång är skön och ljuvlig. Herren bygger upp Jerusalem och samlar det skingrade Israel. Han ger läkedom åt de förtvivlade, han helar deras sår. Han bestämmer stjärnornas antal och ger dem deras namn. Vår Herre är stor, hans kraft är väldig, hans vishet är utan gräns. Herren stöder de svaga, de gudlösa slår han till marken. Tacka Herren med sång, lovsjung vår Gud till lyra,
|