Andra söndagen efter Trettondedag Jul  

Livets källa

Andra årgångens läsningar: Jes 55:1-4, Joh Upp 22:16-17, Joh 4:5-26, Psalt 19:2-7  

Dagens sång:
Kom till mig, och hör noga på, lyssna, så får ni liv.
Text: Jesaja 55:3. Melodi: Karin  Braw.

Dagens tema är Livets källa. I de två första texterna hör vi det porlar fram en livets källa. Och vi hör ett rop i båda texterna: KOM!

Det budskapet skall vi idag sjunga in våra hjärtan i dagens sång: Kom till mig, och hör noga på, lyssna, så får ni liv.   Livets källa ger oss LIV. Det gäller livet idag! 

Men först lyssnar vi till de två första texterna:

Gammaltestamentlig läsning: Jesaja 55:1-4.
Kom, alla ni som törstar, kom hit och få vatten, kom även om ni inte har pengar! Förse er med säd, så att ni kan få äta!
Kom och få säd utan pengar, vin och mjölk utan att betala!
Varför lägger ni pengar på det som inte är bröd, er lön på sådant som inte mättar? Lyssna till mig, så får ni äta gott och njuta av feta rätter.
Kom till mig, och hör noga på, lyssna, så får ni liv. Jag sluter ett evigt
förbund med er, den nåd jag visat David skall bestå. Honom gjorde jag till ett vittne för folken, till furste och härskare över dem. 

Episteln: Uppenbarelseboken 22:16-17
Jag, Jesus, har sänt min ängel till er för att vittna om detta i församlingarna. Jag är skottet från Davids rot och hans ättling, den strålande morgonstjärnan.” Och Anden och bruden säger: ”Kom!” Och den som hör det skall säga: ”Kom!” Och den som törstar skall komma. Och den som vill skall fritt få dricka av livets vatten.

Vi sjunger:
Kom till mig, säger Herren, och hör noga på.
Lyssna, lyssna så får ni liv. 

Vi far nu tillsammans till Samarien. Vi läser och lyssnar till vad som händer, då Jesus möter den samariska kvinnan och oss. Dagens evangelium från Johannes 4:5-26 berättar om det:

Jesus  kom till en stad i Samarien som hette Sykar, inte långt från den mark som Jakob gav sin son Josef. Där fanns Jakobs källa. Jesus, som var trött efter vandringen, satte sig ner vid källan. Det var mitt på dagen (Vers 5-6).

Jesus har lämnat Jordandalen. Där var det dammigt och kvavt, Jordan är jordens lägsta punkt, 400 m under havsytans nivå. Nu går Jesus med sina lärjungar upp mot bergen och kommer till Samarien.  Luften där är ren, frisk. Man har en underbar utsikt över dalarna med dess vackra sädesfält och härliga grönska. De kommer så småningom till staden Sykar. De stannar till vid brunnen. Jesus sätter sig, trött av vandringen. Han är törstig.

Johannes som ofta kan skildra Jesu gudomlighet har också många beskrivningar på hans mänsklighet: han är trött och törstig, hungrig, ensam. Han gråter …

Klockan är tolv, den hetaste timmen på dagen. De flesta tar en tupplur då, en siesta.  Märkligt att Jesus går genom Samarien. De flesta judar tar en omväg. Det beror på en urgammal motsättning och många murar av fördomar.

Här kan vi lära oss en del, vi som har så lätt att fastna i våra omdömen om andra. Vi sätter gränser. Vi fixeras av dumma tankar om andra. Vi säger: ”Den är hopplös. Den kan man inte vara tillsammans med”. Så blir det murar mellan oss människor. Men Jesus var fri. Vad skönt och nyttigt att vara tillsammans med Jesus. Vi sjöng i en adventspsalm: Var glad, var glad! Immanuel ger frihet åt vad bunden själ (omkvädet på psalm 423).

Vid brunnen i Sykar möter vi honom som heter Immanuel – Gud med oss.  

Till eftertanke: Vilka låsningar har jag, som jag behöver få hjälp med?
Fastna inte i dem. Passa på när du nu träffar Jesus. Hör hur han har ett budskap till dig.

Kom till mig, säger Herren, och hör noga på.
Lyssna, lyssna så får ni liv. 

En samarisk kvinna kom för att hämta vatten. Jesus sade till henne: ”Ge mig något att dricka.” Lärjungarna hade nämligen gått bort till staden för att köpa mat. Samariskan sade: ”Hur kan du, som är jude, be mig om vatten? Jag är ju en samarisk kvinna.” (Judarna vill inte ha något med samarierna att göra) (v 7- 9).

Jesus sätter sig vid brunnen, trött av vandringen. Plötsligt kommer det någon. Det är en kvinna. Ovanligt att en kvinna kommer vid den här tiden på dagen. De brukar komma fram mot kvällen. Varför kommer hon nu, på den hetaste timmen? Var hon folkskygg? Rädd? Vi vet inte. På något sätt undvek hon andra. Har man låsningar till andra människor, undviker man dem.

När kvinnan kommer till brunnen, ser hon hur där sitter en man. Hon blir genast misstänksam. När hon fått klart för sig att han är jude blir hon ännu mer misstänksam. Taggarna kommer ut, innan Jesus hunnit säga något. Så här kan det ofta vara mellan oss människor. Vi har förutfattade meningar. Blir så låsta av dem.

Det ser ut som en tillfällighet att kvinnan kommer just nu. Men denna tillfällighet blir hennes stora tillfälle. Jesus kommer i hennes väg. Mellan Jesus och denna kvinna utspinner sig ett av de mest fantastiska samtal, som någonsin förts.

I Johannes kapitel 3 samtalar Jesus med Nikodemos. I kapitel 4 samtalar Jesus med den samariska kvinnan. Vilka kontraster dessa är. Nikodemos - en kulturpersonlighet, moraliskt högtstående, kulturellt bildad, varmt religiös, förfinad. Den samariska kvinnan - hård, slagfärdig, med en tvivelaktig moral.

Vilken kontrast mellan dessa två.  Men Jesus är densamme. Han går in i samtal med båda två. Det spelar ingen roll vem du är, vilken människotyp du är, vilket temperament du har, hur högtstående eller lågtstående du är. Jesus är inte mer intresserad av en typ än en annan. Han ser din nöd, vilket livsmönster du än sitter fast i.

Det första Jesus säger till henne är inte: Jag är Jesus, frälsaren, jag kan lösa alla dina problem. Halleluja! Han säger: Ge mig något att dricka.  Vilket fint sätt att börja ett samtal. Du kan göra något för mig. Jesus räknar med henne. Upphöjer henne.

Hur reagerar kvinnan? Hon blir förvånad! Här är en man som vågar bryta mot alla fördomar. Han är jude, hon är samarier. Han är man, hon är kvinna. Jesus går över och rakt igenom alla rasgränser och alla fördomar. Kvinnan blir nyfiken och taggarna dras in. Denne främling har visat henne kärlek.  Han bryter ned det första hindret hos henne. Lägg märke till att detta inte är någon taktik, någon samtalsmetod från Jesus. Han är sådan. Det är hemligheten med Jesus.  

Till eftertanke: Det finns människor omkring oss som vi har svårt för. Vad skulle du vilja att Jesus gjorde med dig den här veckan för att det skulle kunna bli bra mellan er?
Fastna inte i dessa svårigheter. Passa på när du nu träffar Jesus. Hör hur han har ett budskap till dig:

Kom till mig, säger Herren, och hör noga på.
Lyssna, lyssna så får ni liv.  

Jesus svarade henne: ”Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger till dig: Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom, och
han skulle ha gett dig levande vatten.”  (Vers 10)

Jesus får henne att lyssna och därför kan han nu tala. Lägg märke till vad Jesus säger: Om du visste vad Gud har att ge ... Jesus talar till en som inte alls vet så mycket om Gud. Hon är långt borta. Sitter fast i sina synder. Men Jesus börjar inte med att tala om vilken stor syndare hon är. Han säger: Om du visste vad Gud har att ge och vem han är som säger detta till dig. Hon vet inte detta, och människor idag vet inte detta, och frågan är om vi som kallas kristna vet det. Gud har något spännande att ge. När vi själva tar emot detta paket och öppnar det kan vi sedan berätta för människor om det och säga till dem: Om du bara visste vad Gud har att ge... 

Till eftertanke: Vet du vad Gud har att ge eller behöver du hjälp att få se det?
Fastna inte i den frågan. Passa på när du nu träffar Jesus. Hör hur han har ett budskap till dig:

Kom till mig, säger Herren, och hör noga på.
Lyssna, lyssna så får ni liv. 

Kvinnan sade: ”Herre, du har inget att hämta upp det med och brunnen är djup. Varifrån tar du då det levande vattnet? Skulle du vara större än vår
fader Jakob som gav oss brunnen och själv drack ur den, liksom hans
söner och hans boskap?”
 
Jesus svarade: ”Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen.
Men den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig.
Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv.”
Kvinnan sade till honom: ”Herre, ge mig det vattnet, så att jag aldrig blir
törstig och behöver gå hit efter vatten.” (Vers 11-15)

Kvinnan går sedan över att ställa två frågor till Jesus: Vem är du egentligen? Vad är det för vatten du har? Hon har svårt att följa med. Man tänkte på den tiden på två slags vatten: Regnvatten, som samlades upp i cisterner och blev stillastående vatten. Eller på källvatten, som porlar fram ur marken. För Jesus är vatten en bild av Andens nya liv.  

Och precis som kvinnan undrar över vem Jesus är och vad han har att ge, så gör vi det också. För människor idag har det här med Jesus kommit så på avstånd. Hela kristendomen blir som stillastående vatten. Kyrkans liv är som en ankdamm. Man möter bara krav och bud. Det händer så lite.  Vi behöver få hjälp till ett personligt förhållande till Jesus. Det är inte åsikter, tankar, regler för livet, som Jesus ger. Han ger oss liv. Liv och liv i överflöd, som han själv säger. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv. Något händer med oss inifrån. Det blir strömmar av levande vatten (Joh 7:38).

Och kvinnan förstår att Jesus har något att ge, som hon behöver. Herre ge mig det vattnet. Någonstans inne i dig och mig finns det ropet. Herre ge mig detta ... 

Till eftertanke: Låt den samariska kvinnan hjälpa dig att uttrycka din egen längtan efter mer av Jesus och hans friska liv.
Fastna inte i din längtan. Passa på, när du nu träffar Jesus. Hör hur han har ett budskap till dig:

Kom till mig, säger Herren, och hör noga på.
Lyssna, lyssna så får ni liv. 

Jesus sade: ”Gå och hämta din man.”  Kvinnan svarade: ”Jag har ingen man'. ”Jesus sade: ”Du har rätt när du säger att du inte har någon man.
Fem män har du haft, och den du nu har är inte din man. Där talade du sanning.”  (Vers 16-18)

Vad gör nu Jesus, när hon ber om detta? Han låter samtalet ta en överraskande vändning. Han säger: Gå och hämta din man.  Jesus sätter fingret på den ömma punkten i hennes liv. Ta hit din man! Vilken? Kvinnan slår ned ögonen. Hon svarar trumpet, bittert, skamset, kanske med en axelryckning: Jag har ingen man. I det svaret ligger hela hennes livsproblematik. Hela hennes nöd. Jag har ingen man.

Lägg märke till vad Jesus då svarar. Han säger inte: Du ljuger. Utan: Du har rätt när du säger att du inte har någon man. Fem män har du haft, och den du nu har är inte din man. Du har rätt, men du säger bara halva sanningen.

Fem män har hon haft. Nu lever hon ihop med en som hon inte är gift med. Vilket människoöde! Vad hade hänt i hennes liv? Var hon den obarmhärtige samariern som avverkat den ena karlen efter den andra. Eller var hon samariern, som utsatts för obarmhärtighet, sexföremålet, leksaken, som karlarna utnyttjade. Hon hade fått sex, men inte kärlek. Vi vet inte.

Men lägg märke till att Jesus säger detta, men han säger det inte förrän nu.  Han går inte förbi och han struntar inte i hennes verkliga problem. När man har med Jesus att göra får man vara med om en kärlek som är så stor, att han vågar ta itu med ens mest smärtsamma minnen. Han gör det för att få hela oss inuti och för att det skall finnas plats i våra liv för hans liv. Han vill inte att hans vatten bara skall bli som en dusch som rinner av oss, utan fylla vårt inre. 

Till eftertanke: Vågar jag vara ärliga mot mig själv? Vill jag släppa in Jesus i mina mörkminnen?
Fastna inte i din fråga. Passa på, när du nu träffar Jesus. Hör hur han har ett budskap till dig:

Kom till mig, säger Herren, och hör noga på.
Lyssna, lyssna så får ni liv.  

Kvinnan sade: ”Herre, jag ser att du är en profet. Våra fäder har tillbett Gud på det här berget, men ni säger att platsen där man skall tillbe honom finns i Jerusalem.” Jesus svarade: ”Tro mig, kvinna, den tid kommer då det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern.  Ni tillber det som ni inte känner till. Vi tillber det vi känner till, eftersom frälsningen kommer från judarna.  Men den tid kommer, ja, den är redan här, då alla sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty så vill Fadern att man skall tillbe honom. Gud är ande, och de som tillber honom måste
tillbe i ande och sanning.” Kvinnan sade: ”Jag vet att Messias kommer”
(alltså den Smorde) ”och när han kommer skall han låta oss veta allt.”  
Jesus sade till henne: ”Det är jag, den som talar till dig.” (Vers 19 -26)

Kvinnan är skakad. Vem har hon framför sig? Herre, jag ser att du är en profet. Hon ger honom rätt. Hon diskuterar inte bort sina fel. Hon försvarar sig inte. Hon skyller inte ifrån sig på alla stygga karlar hon haft.  Men hon gör det som så många gör, när man blir drabbad av Gud och hans ord. Hon tar till det enklaste tricket i världen. Hon tar fram en teologisk dispyt. Diskuterar religion, när det här med Gud blir för närgånget. Är det på detta berg eller i Jerusalem man ska tillbe Gud? Det finns så många olika uppfattningar, det finns lutheraner och missionsprovinsare och pingstvänner och katoliker. Vad ska man egentligen tro? Vem har rätt?

Ja, vi vet att olika fromhetsriktningar kan komma in i låsta positioner. Men Jesus vill lyfta oss ur våra hjulspår. Han ger oss en nystart för kyrkan, då han talar om tillbedjan i Ande och sanning. Det är inte den geografiska platsen, det är fråga om. Var helst vi bor på jorden, kan Guds Ande leda våra gudstjänster. Var helst vi är, kan Jesus, som är sanningen, leda oss rätt.

Men kvinnan gör nu ett sista försök att slingra sig. Hon vill skjuta det hela på framtiden. Jag vet att när Messias kommer skall han låta oss veta allt. En dag längre fram skall jag tänka igenom mitt liv. En annan dag ska jag lyssna.

Men Jesus säger: Det är jag, den som talar till dig. Hon står inför honom säger det gudomliga Jag Är. Jesus är HERREN. Hon inbjuds och vi inbjuds att ta emot honom inför vilken en gång alla knän skall böjas och alla tungor bekänna, Gud Fadern till ära, att Jesus Kristus är Herren.   

Till eftertanke: Har du erfarenhet av att diskussioner kan vara en flykt bort från den Frälsare, som längtar efter att ta itu med dina känsligaste problem.
Fastna inte i din obeslutsamhet.  Passa på, när du nu träffar Jesus. Hör hur han har ett budskap till dig:

Kom till mig, säger Herren, och hör noga på.
Lyssna, lyssna så får ni liv.