Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Sångpostillan - Annandag Påsk PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Bengt Pleijel   
2008-02-13

 Image

Annandag Påsk 

 

Möte med den uppståndne 

 

ImageTredje årgångens läsningar:
GT:  Jeremia 31:9-13
Epistel: 1 Petrus 1:18-23
Evangelium: Johannes 20:19-23
Psaltarpsalm: 16:6-11 

Dagens bön:
O Gud, du som har låtit Kristus vinna seger över döden
och öppnat evighetens portar,
låt oss i tro hålla fast vid honom,
så att vi vandrar på dina vägar
och med alla dina heliga får ärva det rike du berett.
Du som med honom och med den helige Ande
lever och verkar, från evighet till evighet.
Amen     


Livet vann, dess namn är Jesus – är Olof Hartmans påskpsalm nr 153. Den ska nu få hjälpa oss in i Påskens glädje.

 

ImageDagens predikotext: Johannes 20: 19-23

På kvällen samma dag, den första i veckan, satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: ”Frid åt er alla.” Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren.

Jesus sade till dem igen: ”Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er.”

Sedan andades han på dem och sade: ”Ta emot helig ande. Om ni förlåter någon hans synder, så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder, så är han bunden.”
  


Vi läser Psalm 153:1.

Livet vann, dess namn är Jesus, halleluja,
Han var död, men se, han lever, halleluja.
Dödens portar öppnar han, halleluja,
Nyckeln ligger i hand. Halleluja

Johannes kapitel 20 börjar i rädslor. Det fortsätter med att bearbeta vår fruktan. Nästa söndag ska vi få läsa hur det slutar i tro. Vi möter där tvivlaren Tomas som utropar: Min Herre och min Gud (Joh 20:28).

Det är detta som kan hända med oss när vi lyssnar till evangelium. Vi lyssnar då in den fullkomliga kärleken, den som driver bort rädslor och fyller oss med tro, förtröstan och glädje.

Lärjungarna befinner nu sig någonstans i Jerusalem. Kanske är det i den sal i övre våningen, där de varit tillsammans med Jesus i några laddade timmar. Där har de ätit påskmåltid tillsammans och firat nattvard. Där har Jesus tvättat fötterna på lärjungarna, han har talat ord som etsade sig djupt in i dem. Utanför skockade sig orosmolnen. Men omkring Jesus var allt frid.

Men nu - några dagar senare - var dörrarna låsta, möblerna ställda mot dörren. Nu sitter lärjungarna där och lyssnar förskrämt till varje ljud utifrån. De var rädda, rädda för att någon ska kommendera dem att öppna dörren och komma in och arrestera dem.

De var tio nu. Den ene efter den andre hade fallit bort. Först var det Jesus. Han hade fått dö en hemsk död. Han hade blivit begraven i klippan. Allt var som en ond dröm. Jesus var borta, Jesus var död. 

Men det var inte bara Jesus som var borta. En av lärjungarna, Judas, hade gått och hängt sig. Sen var det en som inte var med, Tomas. Han höll sig för sig själv. Säkert undrade de över hur deras antal skulle förminskas så att den ene efter den andre droppade av och alla till slut var borta.  

Det var två orsaker till att de var rädda:

1) De var rädda för korset.

Det första man ska göra för att få stopp på en ny rörelse är
att ta hand om rörelsens ledare och röja honom ur vägen.
Sen tar man anhängarna. Lärjungarna var rädda för att de
skulle ta också dem och korsfästa dem. 

2) De var rädda för graven.

Ryktet hade spritts i Jerusalem att lärjungarna stulit bort
Jesu kropp ur graven. De skulle bli anklagade inför rätta f
ör detta brott. Korset och graven gjorde dem hemskt rädda.
De satt tysta, förgråtna, rädda. Allt var som en enda ond dröm.
Jesus var borta, Jesus var död, allt hade ramlat.
Hela deras kristendom hade kraschat. 


Låt oss stanna till ett tag och fråga: Var finns vi här? Är vi rädda? Instängda som grupp. Instängda i oss själva. Rädda för varandra? Och för den stygga världen utanför?

Men mitt i vår instängdhet, våra rädslor och vårt mörker kan det hända något: Då kom Jesus och stod mitt ibland dem.

Jesus mitt ibland oss!
Allt kan vara så låst och kraschat och hopplöst. Men då händer det.
Jesus mitt ibland oss!
Och vi hör en sång. Livet vann, dess namn är Jesus …

Vi sjunger den versen, psalm 153 vers 1. 


Vi läser psalm 153 vers 2.

Vad är murar, vad är gravar? Halleluja.
Han är med oss alla dagar, halleluja.
En är Herren, en är tro, halleluja.
Ett är brödet på vårt bord. Halleluja

Dörren kunde kanske hålla fienderna borta. Men den kunde inte heller hålla Jesus utanför. Du kan aldrig hålla Jesus utanför ditt liv.

Du kan försöka. Jesus står inte alltid utanför och bultar. Ibland går han rakt genom dörren. Han kan göra det. Han kan gå rakt in i ditt liv. Rakt genom försvarsmurarna. Vad är gravar, vad är murar för Jesus?

Du behöver inte vara rädd om Jesus kommer på det viset. Det första han säger är shalom - frid åt er alla. Shalom betyder frid, fred, harmoni, hälsa. Jesus förmedlar en atmosfär av det friska livet.

Vilken kontrast till lärjungarnas rädslor. Jesus ger en frid som världen inte kan ge. Världens frid bygger på känslor. Den är som jojon. Eller hissen. Upp och ned. Ned och upp. 


1) Vår frid grundar sig på vad Jesus har gjort för oss, hans försoning. Jesus visar dem såren i sina händer och sin sida. Jesu frid bygger på fakta. Jesus visar vad grunden är för frid och vad grunden är för vår tro. För Jesu skull får vi det rätt ställt med Gud.  Sårmärkena talar om vad det kostade Jesus att skaffa oss den friden. 

2) Tron grundar sig på att Jesus verkligen uppstått. Det var inte hallucinationer, inte inbillningar, inte önsketänkande.

Murar, gravar kan inte hindra Jesus.
Jesus är Herren.
I en måltid av bröd möter vi hans närvaro.
Han är med oss alla dagar.

Vi sjunger psalm 153 vers 2.     


Vi läser psalm 153 vers 3.

Brödet bryts och vinet delas, halleluja,
för att världen skall få leva, halleluja.
Öppnade är Guds förråd, halleluja.
Källan flödar som var dold. Halleluja

Lärjungarna blev glada när de såg Herren.

Men det är viktigt vem han är, som vi får se. Det berättas om den medeltida munken Bernhard av Clairvaux att han fick en uppenbarelse av en bländande ljusgestalt, som liknade Jesus.  Bernhard såg länge på honom. Efter en stund sa han: ”Gå bort ifrån mig, Satan!” . Satan, som ju kan klä ut sig till en ljusets ängel (2 Kor 11:14), frågade: ”Hur kan du känna igen mig?” Bernhard svarade: Du saknar sår- märkena från Golgata.”.

Den som kan ge oss djupglädjen i våra liv är den Jesus, som dött och uppstått för oss.  Sedan visade han dem sina händer och sin sida.  När vi ser denne Jesus, kan det sägas också om oss: Lärjungarna blev glada när de såg Herren.

Det är viktigt att vi har focus på Jesus. ”Fäst dina ögon på Jesus”, sjunger vi i en sång.  Se Guds lamm som borttager världens synd. (Joh 1:29)

Dina ögon är fyllda av glädje, säg vad har de sett för att få sånt ljus? Och psalmen (154:3) svarar att det var blicken på Jesus som gav både ljus och glädje och mening.

Men det som gav dem glädjen var inte bara att de såg Jesus. De hörde honom också: Frid åt er alla.  Jesus hade i salen i övre våningen sagt att avsikten med hans undervisning var att de skulle få glädjen: Detta har jag sagt för att min glädje skall vara i er och att er glädje skall bli fullkomlig (Joh 15:11).

Vi påminner varandra också om Paulus ord: Gläd er i Herren alltid (Fil 4:4). Glädjen finns inte alltid i omständigheterna. Men den finns i Herren. Vi är döpta in i det kraftfältet.

I Herren finns Guds rika förråd. Där flödar källan med det friska vattnet. Där tar vi emot bröd och vin, hans kropp och blod. Vi får ta emot detta för att hitta livet, ja för att världen skall få leva. Lärjungarna blev glada när de såg Herren.    

Vi sjunger psalm 153 vers 3.    


Vi läser psalm 153 vers 4.

Jesus dog, då dog vi alla, halleluja.
Till att utge oss för andra, halleluja.
Jesus uppstod. Också vi, halleluja.
Uppstod då till evigt liv. Halleluja

Jesus vill inte att bara hans första lärjungar ska få frid. Han vill att andra ska få frid genom dem. Därför sänder Jesus dem ut. Såsom Fadern har sänt mig så sänder jag er.  Fadern sänder Jesus, Jesus sänder lärjungarna, lärjungarna sänder lärjungar, en ständig Guds kärleks rörelse ut mot världen. Har vi stoppat upp sändningen?

Till dem och oss säger Jesus: Jag kommer inte tillbaka från graven bara för att trösta er utan för att sända er. Ni ska fortsätta mitt verk. Sedan andades han på dem och sade: Tag emot helig Ande. Om ni förlåter någon hans synder, så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder, så är han bunden.”

Precis som Jesus blev utrustad med helig Ande vid dopet i Jordan, så behöver vi bli det. Jesus är Guds Son som skall lära oss, Guds barn, att leva av Andens liv.

Vi kan göra mycket utan den helige Ande. Vi kan organisera och besluta och underhålla och ordna myskvällar med varm korv utan den helige Ande.

Men vi kan inte göra något av det Jesus gjorde utan den helige Ande. Där blir ingen Andens frukt utan den helige Ande. När Guds Ande är med kan vi få vara med om att se hur människor öppnas för Guds kärlek. De kan få hjälp att ta emot förlåtelse för sina synder, så att de inte längre går där bundna av dem. Och du kan få se hur de genom den helige Ande tar emot kraft och blir upprättade.

Det som hände i vårt dop var att allt det som hände på Golgata, Jesu död, begravning, uppståndelse, allt det blev vårt i dopet. Vi fick det för att leva detta nya liv. (Rom 6:3-4)

Då Jesus dog, då dog vi alla, dog bort från vårt stora, stackars, lilla, duktiga, ömtåliga JAG. Nu lever inte mer jag. Utan Kristus lever i mig. (Gal 2:19-20) Vi uppstår för att få leva ett helt nytt liv.

En dag sätter sig Paulus ner och skriver brev till sina vänner i Korinth  och berättar vad detta betyder för honom. Han säger att den kärlek han fått av Jesus har blivit en inre drivkraft, som driver honom ut mot andra  människor. Så här uttrycker han sig:

Kristi kärlek lämnar mig intet val,
ty jag har förstått att om en har dött för alla då har alla dött.
Och han har dött för alla, för att de som lever inte mer skall leva för sin egen skull
utan för honom som dog och uppväcktes för dem.
Därför bedömer jag inte längre någon  på människors vis
.
(2 Kor 5:14-16) 

Nu ser Paulus inte längre på människor och säger: Den är fin och den är ful, den är rik och den är fattig, den är dum och den är smart.

Han ser i stället på varje människa som ett möjligt helgon. Tänk vad som kan hända om Jesus får komma in den människan!

Vi sjunger psalm 153 vers 4.      

 

Image 

Ordbrukarens veckoövningar 

 

Dessa ord som jag idag ger dig  skall du lägga på ditt hjärta.
5 Mos 6:6 

Lärjungarna blev glada när de såg Herren
Joh 20:20    

Sedan andades han på dem  och sade: ”Ta emot helig ande”.
Joh 20:22 

Frid åt er alla.
Som Fadern har sänt mig sänder jag er
.
Joh 20:21  

Kristi kärlek lämnar mig intet val,
ty jag har förstått att om en har dött för alla då har alla dött.
Och han har dött för alla, för att de som lever
inte mer skall leva för sin egen skull
utan för honom som dog och uppväcktes för dem.
Därför bedömer jag inte längre någon
på människors vis
.
2 Kor 5:14-16

 

Ur bibelskolans skattkammare

Läs Nyfikenhetsvandring 32 ”Uppstånden”. 

 

Senast uppdaterad ( 2017-04-09 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk