Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Om Kristendomens människosyn... PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Gustav Börjesson   
2006-01-01

(Svar till Caroline)

Bibeln ger oss en hög syn på människan. Gud har skapat oss till sin egen avbild och satt oss till att förvalta jorden och råda över djuren (1 Mos 1:26f) se även Psaltaren 8. Denna höga syn gäller också kroppen. I somliga religioner har man en låg syn på kroppen, men så är det inte i Bibeln. När Gud sände sin Son till oss, blev han människa, med en kropp som vår.

Från början – när Gud skapat människorna och satt dem att råda över jorden var allt gott. Allt var harmoni. Men något har hänt. Människan lät sig lockas till att avfalla från Gud (1 Mos.3). Det onda utgick inte från människan, men hon lät sig dras in i det. Bibeln ger en realistisk syn på människan, som stämmer med det som vi dagligen upplever: Samtidigt som vi kan uträtta mycket gott, har vi uppfyllt jorden med våld och orättvisor, avund och kiv. Det är realism att se detta. Och det är en hjälp för oss att få besked om sammanhanget. Här skiljer sig kristendomen från en sådan åskådning som naturalismen. I denna räknar man inte med Gud och inte heller med syndafallet. Därför har man inte heller någon förklaring på detta att människan är både god och ond, medveten om det goda som ett krav, men inte i stånd att uppfylla det (Rom 7:18f), och än mindre någon lösning.

I Bibeln får vi både förklaring och räddning. Realismen är förenad med hopp – på samma sätt som när en läkare ställer en allvarlig diagnos men också har ett verksamt läkemedel att erbjuda. Det ord i Johannes evangelium (3:16) som ibland blivit kallat ”Lilla Bibeln”, handlar om detta: ”Så älskade Gud världen, att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv”. Jesus har i sin död sonat vår skuld. I sin uppståndelse har han vunnit över dödens makt. Det är dessa glada nyheter Jesus har sänt ut till alla folk (Matt.28:18ff). Evangeliet (ordet betyder glada nyheter) handlar om hur människan i tro på Jesus blir återställd, helad, befriad. Hon blir det hon är ämnad till: Guds avbild och Guds barn. Och hon får del i Guds eget – eviga – liv (Joh. 1:12f, 1 Petr.1:3f).

Därför får den kristna människosynen praktiska konsekvenser. Såsom Gud ser på mig, får jag nu se på mina medmänniskor. Såsom han älskar mig ska jag älska dem. Såsom han förlåter mig ska jag förlåta dem. Såsom han har tålamod med mig ska jag ha tålamod med dem. (Matt.6:12, 18:21ff, Kol.3:12-14)


Med vänliga hälsningar

 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk