Tredje söndagen efter Trettondedagen 

Jesus skapar tro 

Tredje årgångens läsningar:
GT-text: Andra Kungaboken 5:1-4,9-15
Epistel: Andra Korinthierbevet 1:3-7
Evangelium: Johannes 4:45-54
Psaltarpsalm: 36:6-10 

Tredje söndagen efter Trettondedagen har som tema ”Jesus skapar tro”. Vi får nu följa Jesus tillbaka till Kana där han förvandlat vatten till vin. Nu ska vi få vara med hur han skapar sjukdom till liv.  Vi ber oss in texten genom Ps 681 Herre hör vår bön …

Predikans text: Johannes 4: 45-54
Jesus kom tillbaka till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. En man i kunglig tjänst hade en son som låg sjuk i Kafarnaum.  När han fick höra att Jesus hade lämnat  Judeen och var i Galileen, sökte han upp honom och bad honom komma ner till Kafarnaum och bota hans son, som låg för döden. Jesus sade till honom: ”Om ni inte får se tecken och under, så tror ni inte.”  Ämbetsmannen sade: ”Herre, kom innan mitt barn dör.” Jesus svarade: ”Gå hem, din son lever.” Mannen trodde på vad Jesus sade och gick. När han ännu var på väg hem, möttes han av sina tjänare, som talade om för honom att pojken levde. Han frågade då vid vilken tid på dagen han hade blivit bättre, och de svarade: ”I går vid sjunde timmen lämnade febern honom.”

Då förstod fadern att det hade hänt just när Jesus sade till honom: ”Din son lever”, och han kom till tro liksom alla i hans hus.

Detta var det andra tecknet, och Jesus gjorde det när han hade kommit från Judeen till Galileen.  

Jesus kommer tillbaka till Kana i Galileen, berättar vår text. Jesus har varit där förut. Han var med om bröllop där. Det var på det bröllopet som vinet tog slut. Inget större problem, tycker vi. De kunde klarat sig med lättpommac för resten av måltiden. Men då - en social katastrof. Långt efter skulle man säga om brudparet: Där går dom för vilka vinet tog slut redan på bröllopsdagen! Men Jesus röjer undan katastrofen och förvandlar vatten till vin. 

Nu är Jesus tillbaka i Kana. Och där skall det bli ett nytt under. Nu skall han förvandla sjukdom till liv.

När han kommer dit söks han upp av en man från Kafarnaum. Han är rik. Han är förnäm. Han är i kungens tjänst, berättar Johannes. Men ibland hjälper varken titlar eller aktier eller bankböcker eller euron. Mannen reser runt med en tyngd i hjärtat. Hans son ligger sjuk. Ingen tillfällig sjukdom. Han har tydligen varit sjuk länge. Det blir bara värre och värre. Om ingenting händer kommer pojken snart att dö.

Mannen får nu höra om Jesus. Jesus är tillbaka i Galileen. Han beger sig den tre mil långa vägen från Kafarnaum till Kana. Han gick. Ingen moped, ingen Ford Focus. När gick du tre mil sist. Vilken iver, vilken kärlek! Han vill göra allt för sitt barn. Han skyndar till Jesus. 'Kom ned, Jesus, till Kafarnaum förrän mitt barn dör. Du Jesus kan göra det som ingen läkare kan göra. Kom ned, lägg händerna på honom, bed för honom'. Vilken tro, vilken längtan, han sträcker sig mot Jesus. Han väntar allt från Jesus.  Tror ni inte att detta skrivits ned för att hjälpa oss att komma till Jesus med all vår nöd. Tänk efter: Vad är din nöd, din längtan...

Herre hör vår bön 
svara oss när vi ropar 

Den här mannen väntar allt från Jesus. Och ändå hade han en liten tro. Det var en tro med många förbehåll. Där fanns många OM.

Vi ska se hur denna tro växer och fördjupas. Och vi ska låta denna text dra in oss i denna händelse. För också vår tro behöver fördjupas.

Men hur kan man säga att det var en liten tro? Ibland har vi det, när vi tror på vår tro. Då känner vi efter hur det känns. Om man har en stark tro ska det kännas gott. Som en guldklimp i hjärtat. Men om man tror på sin tro får man lätt kramp.

Om jag bara trodde lite mer. Människor säger ibland så till andra: Om du bara trodde lite mer skulle du bli helad! Och så lämnar man efter sig en människa, ännu mer deppad och misslyckad. Kanske hon tappar den lilla tro hon har.

Andens första frukt heter kärlek. Det som den helige Ande först vill ska växa fram i våra liv är kärlek, en ny ömhet, en ny varsamhet mot andra så att man inte trampar ned det liv som redan börjat spira.

När jag tror på min tro ser jag allt ur min synvinkel. Jag föreskriver Jesus hur han skall handla. Om du, Jesus, bara gör så eller så kommer det här problemet ur världen. Herre du måste komma, du måste komma fort, annars är det för sent.

Vi ser det på vad mannen i texten säger. Det finns två hinder för helandet, säger han. Det ena är avståndet. Kom ner  till Kafarnaum. Det andra hindret är döden. Kom innan mitt barn dör. Avstånd hindrar Jesus, döden hindrar Jesus. Den här mannen begränsar Guds makt.

Nu ska vi se hur Herren leder den här mannen till en djupare tro, en tro som håller. Vi ställer oss nu bredvid honom och ber Jesus att han också ska leda oss djupare in i tron och förtröstan på honom.

Herre ge oss tro
hjälp oss lita på din kärlek 

Det är inte så lätt att begripa sig på Jesus. Han som säger att han inte ska kasta ut någon som kommer till honom, han verkar kärv, avvisande mot den här mannen. Inte alls öppna famnen. Om ni inte får se tecken och under tror ni inte.

Varför? Lägg märke till ordet ni.  Inte du. Mannen framför Jesus står som representant för folk i allmänhet. Man ville ständigt se tecken och under. Man ville va med om sådant som kittlar nerverna. Den kung som mannen tjänade var Herodes. När Jesus dömdes av Pilatus skickades han av Pilatus till Herodes. Han var furste över Galileen. Herodes blev glad när han fick träffa Jesus. Han hade det nog tråkigt i sitt palats. Han hade hört så mycket om Jesus. Han ville att Jesus skulle göra något litet under, ett litet cirkustrix, som kittlade nerverna. Han hade en swimmingpool utanför palatset. 'Gå på vattnet, Jesus ... Visa något som du kan'.

Där Jesus gick fram fick människor se Jesu makt. Han förvandlade vatten till vin. Man fick se den lame gå. Man fick se den spetälske leva mitt ibland de andra, frisk och ren och fri.

Har ni tänkt på vilken skillnad det är mellan den tro som bygger på SEENDET och den tro som bygger på HÖRANDET. Den tro som bygger på seendet når inte djupt. Den håller inte i prövningarna, när det mörknar på vägen och svartnar för ögonen och man ingenting ser.

Den tro som går på djupet grundar sig på HÖRANDET. Tron kommer av hörandet. Genom att man lyssnar in Jesu ord. De går till hjärtat. De Jesusord jag bär inom mig blir ord som bär mig när det blir mörkt och svårt och jag prövas i lidandet. Jesu ord är ljusord. När jag tar emot dem och stoppar in dem i mig då fördriver de mörkret.  

Herre hjälp oss du 
lyssna till det du säger

Hur reagerar den här mannen nu. Jesus hade sagt: Om ni inte får se tecken och under tror ni inte.  Mannen bara ropar ut: Herre, kom innan mitt barn dör. Det är som om han ville säga: Jag bryr mig inte om tecken och under, jag har inte kommit för att diskutera teologi. Jag vill inte föra en debatt om tro och helbrägdagörelse. Det är bara en sak jag vill: Kom innan mitt barn dör. Hjälp mig i min nöd.

Märk nu hur hans tro fördjupats. Han träder ut ur detta NI, bort från dem som bara vill ha tecken och under och sensation och tidningsrubriker omkring helbrägdagörelse. Med hela sitt inre ropar han till Jesus. Pojkens nöd är hans nöd. Han älskar sitt barn. Föredöme för oss föräldrar att gå med vår nöd för våra barn till Jesus.

Lägg nu märke till hur Jesus handlar med både pojken och hans far. Jesus vill inte bara hela pojkens kropp utan också faderns själ. Inte bara rädda pojken från hans sjukdom utan också fördjupa fadern i hans tro. Få den att växa och mogna. Många föräldrar kan känna igen sig i detta - och många som fått nöd för andra. Jesus fann en väg ut ur nöden för den man bad för. Och en väg in i ett rikare liv för en själv. Ni kommer ihåg Job. Då nu Job bad för sina vänner, upprättade Herren åter honom själv  (Job 42:10).

Lägg också märke till vad Jesus nu säger. Han säger inte: Jag går med dig. Han säger till mannen: Gå ...Mannen sa till Jesus: Kom. Jesus säger till mannen: Gå. Gå hem, din son lever.

Och detta var inte bara ett konstaterande. Jesus uttalar ett ord med makt. Vad Jesus säger skapar liv. Det ligger kraft i hans ord. Jämför skapelseberättelsen: Och Gud sade ... och det blev så. Där Gud får tala till oss, där sker alltid någonting. Där Jesus går fram uttalas gång på gång detta skaparord. Den trasiga skapelsen helas. Och när Jesus talar är det inte ett intellektuellt meddelande av kunskap. När Jesus riktar sig till oss får vi ord med liv, kraft, ja varje ord som kommer till liv för mig är ett möte med Jesus. Ett möte med honom som kan upprätta och läka och förnya.

O Jesus ge oss du 
ord av liv och av styrka  

Ämbetsmannen hade sagt: Kom. Jesus säger: Gå.
Man kan undra hur han kände sig. Blev han besviken. Jesus gjorde ju inte det han bad honom om. Han skulle få gå hem utan Jesus. Hur reagerar han. Det står: Mannen trodde på vad Jesus sade och gick.  Han tog Jesus på orden och gick. Inga bevis. Inga tecken. Bara ett ord av Jesus. Det var allt.

Det första den här mannen gjorde var att gå till Jesus med sin nöd. Det andra han gjorde var att ta emot Jesu ord och gå i lydnad för det ordet.

En gång till i vår text sägs det att mannen kommer till tro. Det är när han kommer hem. Det är lätt att tro när man är med andra kristna i en gudstjänst. Det är mycket svårare när man kommer hem. Men på vägen hem möts han av tjänarna. De kommer springande. De säger samma sak som Jesus. Din son lever. Han frågar dem när det hade blivit bättre. Ordagrant står det: när började han lagas? Igår klockan ett lämnade febern honom, svarade de. I går klockan ett! Det var ju just då som Jesus hade sagt: Din son lever.

När människor läser om sådana här saker säger de ofta: Det var ett underligt sammanträffande. Eller: Det var slumpen. Eller ödet! Eller turen! Men mannen tänkte: Det var Jesus! Och han kom till tro liksom alla i hans hus.

Han kom till tro, står det. Är det inte märkligt? Han kom väl till tro, redan när han var i Kana, då han första gången kom till Jesus. Och han trodde det ord Jesus sa till honom. Men nu sägs det: Han kom till tro.

Vad säger oss detta? Kanske detta att tron är en levande kraft, den fördjupas, den växer, den mognar, den vandrar genom många hinder, genom  många prövningar. Från början kanske en ytlig tro, man tror på sin tro. Längre fram en tro och förankring i Jesus och hans ord.

Men det var inte bara han som kom till tro. Alla i hans hus  kom till tro. Hans hustru, hans sjuke son, hans tjänare, alla kom till tro. I  Lukasevangeliet kapitel 8 berättas om några kvinnor som följde Jesus och hans lärjungar och tjänade dem med sina ägodelar. Bland dem nämns också Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas. Det är inte alldeles omöjligt att det är denne Kusas som åsyftas i vår text. Kusas var en man i konungens tjänst. Men nu träder han in i en annan konungs tjänst. Och notisen i Lukas 8 vill kanske peka på att mötet med Jesus betydde mycket inte bara för honom och inte bara för hans son utan också för hans hustru.

Uttrycket alla i hans hus kanske också syftar på att vi behöver varandra. Tron väcks och hålls vid liv av trossyskon.

Herre hjälp oss du  
vandra i tro med varandra