Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Sångpostillan - Juldagen PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Bengt Pleijel   
2008-12-02

Image

Juldagen 

 

Jesu födelse 

 Image

Låt oss be om nåden att kunna ta emot Guds Son i våra hjärtan:
Tystnad

O Gud, du som till vår frälsning sänt din Son,
din härlighets utstrålning och ditt väsens rätta avbild –
ge oss nåd att öppna våra hjärtan för honom,
så att vi en dag får vara hos dig i himmelen.
Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre och Gud,
som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evi
ghet
.  

Vill du höra Bengt Pleijel predika? Klicka här.

JULDAGEN – firar vi till minne av Jesu födelse. Den infaller alltid den 25 december.  På tyska kallar man julen Weihnachten (=heliga nätter), på engelska Christmas (=Krist-mässa), på franska Noël (av latinets natalis, födelsedag). Härledningen av ordet jul är mycket omstridd.

Sången som skall hjälpa oss att sjunga in julens budskap i våra hjärtan är den kända psalmen Stilla natt, heliga natt! Allt är frid …  Tillblivelsen av denna psalm har en egen historia: Julafton 1818 bet en liten mus sönder bälgen i kyrkan i Oberndorf, Österrike. Utan bälg ingen orgelmusik. Men kantorn Franz Gruber och hjälpprästen Joseph Mohr räddade situationen. De chockerade några och gladde så många fler genom att tillsammans med barnkören och till gitarrarrangemang sjunga Stilla Natt som de tillsammans under några hektiska timmar diktat och tonsatt på julaftons eftermiddag.

Till svenska översattes och bearbetade psalmen av Oscar Mannström, präst i Adolf Fredriks församling i Stockholm 1915 och av kyrkoherde Edvard Evers i Norrköping 1917 och av ledamoten i Svenska Akademin Torsten Fogelqvist 1937. Sången sägs ha blivit översatt till minst 300 språk och är en av de i särklass mest kända, sjungna och spridda julsångerna, i synnerhet i luthersk kristenhet.

 

Första årgångens läsningar: Jesaja 9:2-7, 1 Tim 3:16, Lukas 2:1-20, Psalt 72:1-7 

 

ImagePredikans text: Lukas 2:1-20

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.   Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.  Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget. I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran.  Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.”  Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”  När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.”  De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban.  När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn.  Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem. 

 

Vi läser Sv. Psalm 114 vers 1:

Stilla natt, heliga natt!
Allt är frid. Stjärnan blid
skiner på barnet i stallets strå
och de vakande fromma två.
Kristus till jorden är kommen,
oss är en frälsare född

Vi har hört julevangeliet så ofta. Vi kan det. Men vi tröttnar inte på att jul efter jul lyssna till denna text.  Vi älskar den. Men ibland kan man lyssna på den utan att höra vad den egentligen vill ha  sagt. Orden blir ett slags stämningsupplevelse. Vi behöver därför bli stilla för att höra och förstå budskapet från denna stilla natt i Betlehem. 

Lägg först märke till hur enkel denna skildring är. Här finns inga ord för mycket. Inga överdrifter. Inga förstärkande adjektiv. Enkelt, sakligt! Rakt motsatt till hur vi själva skildrar julen. Vi har ju klätt över julen med så mycket glitter och glans, att vi har svårt att se vilket fantastiskt budskap, vi fått här. Kanske vi borde befria julen.  Ty ju mindre vi ser julevangeliet som en idyll, desto mer upptäcker vi, att det är vår värld det gäller. Ju mindre vi drömmer oss bort, desto mer får vi hjälp att gå in i våra egna problem och svårigheter. Ty in i den nöden vill Jesusbarnet komma.  

Lägg märke till hur enkelt och sakligt Lukas skildrar frälsarens födelse: Hon lindade honom och lade honom i en krubba eftersom det inte fanns rum för dem i härbärget. Var barnet föds sägs inte. Maria lägger barnet i en krubba och förmodligen är därför födelseplatsen ett stall eller möjligen en grotta, i vilken man har djur. Bland de förväntningar man hade på den kommande frälsaren var att han skulle födas i Betlehem och att han skulle vara likt ett lamm  – ett lamm som skulle ha till uppgift att ta bort världens synder.

Jesus föds i Betlehem men han föds inte där som människor föds utan där djuren föds. Och lägg märke till att denna händelse inte alls broderas ut. Det sägs inget om himmelskt ljus som omstrålar födelseplatsen. Här finns ingen skildring av underbara omständigheter, ingen beskrivning av barnets skönhet och övernaturliga egenskaper.

Lägg också märke till att det står att HON – Maria – lindar honom och att HON lägger honom i en krubba. Josef gör det inte.  Någon barnsköterska finns inte och inte någon barnmorska heller. Maria får göra allting ensam.

Ja, så går det till vid frälsarens födelse. Han föds på en plats där djuren brukar födas. Han föds av en mycket ung mor – knappt 15 år, en mor som känner de smärtor som alla andra kvinnor känner vid ett barns födelse.

Det finns inte heller rum för dem i härbärget. Det finns inte heller någon vagga, där Maria kan lägga sitt barn. Även den fattigaste kvinna har en vagga för sitt barn.

Ja, så här skildrar Lukas hur Guds son kommer till vår värld. Om han kommit med ståt och härar hade ingen av oss vågat nalkas honom.  Han kommer till oss som ett fattigt barn för att vi ska våga gå till honom, som denna stilla natt kom till oss som vår frälsare …

Vi sjunger vers 1.    

 

Vi läser Sv. Psalm 114 vers 2:

Stora stund, heliga stund!
Änglars här slår sin rund
kring de vaktande herdars hjord,
rymden ljuder av glädjens ord:
Kristus till jorden är kommen,
eder är Frälsaren född
.   

Efter Jesu födelse hålls världshistoriens första julpredikan. Den hålls av en ängel.

Del 1 i denna predikan är: Var inte rädda.
Där den himmelska närvaron är, där uppstår fruktan. Gud kommer för nära.  

Del 2 i ängelns predikan lyder: Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket.
Glädjen gäller tydligen inte bara herdarna utan allt folket.

I del 3 utvecklar ängeln orsaken till denna glädje: I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Den himmelske predikanten är tydligen mycket noga med att vi ska veta vem det är som föds: FRÄLSAREN, MESSIAS, HERREN.

Frälsaren = den som räddar oss och hjälper oss att bli av med skuld och skam och gårdagarnas såriga minnen.

Messias = den Smorde, som är utrustad med kraft från himlen. Där han går fram skall döva höra, vad som läses för dem, blindas ögon skall se och vara fria från dunkel och mörker. De ödmjuka skall känna en allt större glädje i Herren (Jes 29:18-19).

Herren = han bär det heliga gudsnamnet, namnet över alla namn. Gud blir människa och tecknet på detta är ett nyfött barn, som är lindat och ligger i en krubba.

Ängeln kommer med stor härlighet, i ett starkt ljussken. Men Herren kommer som ett fattigt barn i en krubba.


Efter denna julpredikan blir det körsång. Den himmelska kören sjunger: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”  Den himmelska världen fylls av lovsång. Man lämnar över äran åt Gud. Och jorden fylld av fred. Dem som Gud har utvalt får nåd. Utvalda är de som behöver hans nåd. De får fred med Gud. De får det rätt ställt med Gud, ett nytt förhållande. Varje gång någon tar emot detta är en stor och helig stund, då himlen öppnas och det blir glädje bland Guds änglar.

Vi sjunger vers 2. 

 

Vi läser Sv. Psalm 114 vers 3:

Stilla natt, heliga natt!
Mörkret flyr, dagen gryr.
Räddningstimman för världen slår,
nu begynner vårt jubelår.
Kristus till jorden är kommen,
oss är en Frälsare född

Hur blir nu reaktionen på denna predikan?  De första som får hör den är herdarna. En föraktad yrkesgrupp. De jämställes ofta med bedragare och rövare. Det var inget märkligt med dessa herdar. De var inte frommare än alla andra.  Det märkliga med dem var, att de råkade sköta sin syssla, just där Guds änglar for ned.  

Hur reagerar de? De talar först med varandra.  Det är viktigt att samtala med varandra efter en predikan. Sedan kommer de med ett förslag: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” 

Sedan skyndade de iväg. De letar, de springer från det ena huset till det andra i Betlehem, från den ena gården, kvarteret till den andra. De sökte och de fann. De fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. Sagt till oss: Vi skall inte ge oss. Och när de sedan satte sig ned i stallet berättade de.  När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn.  Låt ordet vara i rörelse. Berätta …

Men hur reagerade Josef och Maria? Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade.

Men kan förundra sig ett tag. Men sedan glömmer man bort.. Man hör, tycker det är fint det där med Jesus, men det påverkar inte … det rinner av.

En annan reaktion var Marias:

Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Inte bara beundran utan också begrundan. Hon fortsätter att tänka…

Denna jul kommer några som Guds Ande fått tag i. De fortsätter att förundra sig, begrunda, de tar det till sig i hjärtat, säden slår rot, spirar upp.

Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

De hade varit vid Betlehems krubba.  De vänder tillbaka. Och många gör som de, de vänder tillbaka till hem, arbeten, kök, kontor. Men med en ny glans i ögat. En nystart vid Betlehems krubba.  Nu begynner vårt jubelår.

Något alldeles nytt kan också hända i våra liv och våra trassliga situationer när vi ta emot julens budskap. Denna psalm Stilla natt, heliga natt spelade en historisk roll i den gripande berättelsen om det märkliga vapenstilleståndet 24 december 1914: Under det första världskrigets första julafton, på västfronten i Flandern i Belgien, hölls en omfattande, inofficiell och spontan vapenvila mellan å ena sidan brittiska och franska trupper och å andra sidan tyska trupper. På åtminstone ett ställe ska ett brittiskt truppförband ha hört tyskarna i denna helga julafton genom att sjunga Stille Nacht! Heilige Nacht! och trotsa ljusförbudet med levande ljus. I stället för att skjuta på dem och därmed avslöja positionen svarade de med Silent night! Holy night! och det hela slutade med att bägge sidor klev upp ur sina skyttegravar och möttes mitt i det förödda ingenmansland. De begravde sina döda, utbytte gåvor och önskningar om snar fred och ska till och med ha spelat fotboll, innan krigshandlingarna återupptogs i mellandagarna.  

Vi sjunger vers 3. Stilla natt, heliga natt! Mörkret flyr, dagen gryr. Räddningstimman för världen slår, nu begynner vårt jubelår. Kristus till jorden är kommen, oss är en Frälsare född.  

 

Image

I bibelskolans skattkammare

kan du läsa om Julgranens predikan.     

 

Du ordbrukare!

Image

Vad  har den helige Ande sagt till dig idag?
Hur har han

tröstat? lärt? förmanat?  varnat dig?
Stanna till, tänk till, be!

 

Senast uppdaterad ( 2017-12-17 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk