Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Sångpostillan - Söndagen efter Jul PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Bengt Pleijel   
2008-12-02

Image

Söndagen efter Jul

Guds barn  

Image

Låt oss be att vi får vara trygga, som barn hos Gud:
Tystnad

Fader, du lät din Son födas som ett hjälplöst människobarn
för att han skulle vara lik oss i allt –
hjälp oss att leva som dina barn,
så att vi växer i tron och mognar för ditt rike.
Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader,
och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet
.   

SÖNDAGEN EFTER JUL heter i almanackan också Värnlösa (menlösa) barns dag. På latin hette den festum innocentium = de oskyldigas fest. Evangeliet berättar om Herodes den stores illdåd mot barnen i Betlehem. Jeremia lät oss höra Rakels Ramaskri (se nedan).  Paulus talar i episteln om att Gud har två sändningar: Först sänder sin Son för att vi ska få en bra självbild.  Vi blir den himmelske Konungens barn, vi får söners rätt. Och sedan sänder Gud sin Ande så att vi får en bra gudsbild. Vi får som barn säga Abba! Fader!  Själva får vi tacka Gud för att vi får vara hans barn och vi får be för världens värnlösa barn.

Sången som skall följa oss in i denna söndag är omkvädet på julpsalmen 122: O kom låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist.

 

Första årgångens läsningar: Jeremia 31:15-17, Gal 4:4-7, Matteus 2:13-23, Psalt. 71:2-6.  

 

ImagePredikans text: Matteus 2:13-23

När stjärntydarna hade gett sig av, visade sig Herrens ängel i en dröm för Josef och sade: ”Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det.”

Josef steg upp och tog om natten med sig barnet och hans mor och begav sig till Egypten, och där stannade han tills Herodes hade dött, för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Från Egypten har jag kallat min son.

När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna, blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder; det var den tid han hade fått fram genom att fråga ut stjärntydarna.  

Då uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: Ett rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer. 

När Herodes hade dött, visade sig Herrens ängel i en dröm för Josef i Egypten och sade: ”Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och bege dig till Israels land. De som ville ta barnets liv är döda.” Josef steg upp och tog med sig barnet och hans mor och flyttade tillbaka till Israels land. Men när han hörde att Archelaos var kung i Judeen efter sin far Herodes, vågade han inte återvända dit. I en dröm blev han tillsagd att dra sig undan till Galileen, och där bosatte han sig i en stad som heter Nasaret, för att det som sagts genom profeterna skulle uppfyllas: Han skall kallas nasaré

 

1. Matteus börjar sin berättelse så:

När stjärntydarna hade gett sig av

Stjärntydarna – dessa visa och kloka karlar från Österns länder har överraskat Josef och Maria och letat rätt på dem i Betlehem. Vi kan tänka oss att folket i Betlehem gjorde stora ögon, när de kommer och när de frågar efter ett nyfött barn. Nyfiket folk följer efter dem. De ser hur de går in i grottan, de ser hur de faller ned i tillbedjan och de ser hur de lägger ned dyrbara gåvor vid krubban, där barnet ligger. Och de hör hur de vise männen börjar sjunga en sång av tillbedjan. De uppmanar oss och Josef och Maria och de nyfikna i stallöppningen att vara med och sjunga deras sång: 

O kom låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist. 

 

2. Stjärntydarna lämnar Betlehem och åker hem till sitt land igen. De försvinner från Josef, Maria och barnet. Men vi skall få träffa dem igen. De kommer till oss den 6 januari, Trettondedag Jul, och berättar då för oss om vad som hände i deras sökande efter judarnas nyfödde kung.

Matteus  säger nu att överraskningarna  inte är slut för Josef och Maria. Vad händer?

visade sig Herrens ängel i en dröm för Josef och sade: ”Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det.”

En Herrens ängel kommer till Josef. Josef tror att han drömmer. Och det gjorde han ju. Vem skulle inte bli förvånad över ett änglabesök mitt i natten? Det är inte första gången detta händer med Josef. När Josef får veta att Maria är med barn, blir han ju först upprörd och misstänksam. Men Herrens ängel kommer till honom i en dröm och undervisar honom om god teologi om jungfrufödelsen (se Matteus 1:20-23). Sedan kommer ängeln till Josef fler gånger.  Idag säger ängeln till Josef att fly till Egypten. I Egypten  kommer ängeln en gång till och då får Josef  order att flytta tillbaks till Israels land.

Man kan undra över att Herren valde detta sätt att komma till tals med Josef. Kan det bero att han likt många karlar har svårt att lyssna. Gud valde drömmen ty på annat sätt kunde han inte nå in i Josefs tankar.

Kanske detta är nedskrivet som tröst till många hustrur. Många har män som är alldeles insnöade och låsta i sig själva och som inte klarar av varken att lyssna eller samtala. Be om god nattsömn och himmelska drömmar åt honom.

Men det var förstås en otäck dröm Josef fick. En mäktig man ville döda barnet. Josef måste fly.

Vi ska komma tillbaks till denne mäktige man. Men nu ska vi se om det finns situationer, då vi måste ta viktiga beslut och då vi är tvungna att flytta eller fly. Om vi måste lämna en farlig och svår situation, kom då ihåg att ta Jesus-barnet med dig. Barnet du då bär, kommer att bära dig! Vi sjunger om det:

O Jesus Krist var med oss /3/ i all vår nöd

 

3. Matteus berättar nu för oss om vad Josef  gör:

Josef steg upp och tog om natten med sig barnet och hans mor och begav sig till Egypten, och där stannade han tills Herodes hade dött, för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Från Egypten har jag kallat min son.  

Josef hör ängelns befallning. Och Josef lyder. Mitt i natten bryter han upp och beger sig iväg med sin familj. Målet är Egypten. Det som nu händer är att Guds son blir ett flyktingbarn. Världens många flyktingbarn har fått någon att identifiera sig med. Jesus stiger ned i den djupaste nöden. Vi får sjunga med flyktingbarnen Eva Norbergs psalm 606 vers 2: 

Mitt barn, du är buren i Skaparens famn.
Han andas intill dig så nära.
Han håller omkring dig. Han känner ditt namn.
Han gråter med dig, han ler när du ler.
Du är aldrig ensam och oönskad mer
för du hör honom till, Herren Jesus,
som vill till himmelens glädje dig bära. 

Tyranner får leva ett tag, men efter några år måste de dö.

Så som det var med Nero, Napoleon, Stalin, Hitler, Pol Pot så var det också med Herodes.

Många får lida och gråta under deras tid. Men det onda får aldrig sista ordet. Josef måste gå i landsflykt. Men att han gjorde så blev till välsignelse för oss. Tänk om han stannat och Jesus blivit dödad. Hur hade blivit för oss då?

Gud har en plan med Jesus. Och han driver igenom sin plan. Guds plan hade redan de gamla profeterna fått se. Det som händer nu är en fullbordan av vad Hosea skrivit: för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Från Egypten har jag kallat min son. (Hosea 11:1).

Det finns stora likheter mellan Mose och Jesus. Mönstret från Mose och Israel upprepas i Jesu liv. Det finns stora likheter mellan dem. I Moses historia finns Farao och i Jesu historia finns Herodes. Både Farao och Herodes anställer en massaker på gossebarn (2 Mos 2 och Matteus 2). Det som hände med Israels folk, när de fördes ut ur Egypten, det upprepas nu i Jesu liv. Från Egypten har jag kallat min son. Det ordet syftar på Israels folk och det sägs om Jesus. Jesus är också den som i sig förkroppsligar hela Israel. Man kan se att Jesus är den nye Mose. 

I Egypten hotas Israels folk av den tyranniske Farao.
Jesus hotas av den tyranniske Herodes.
Israel går genom Röda Havets vatten till befrielsen.
Jesus går in i sin befriargärning genom Johannes Döparens dopvatten i Jordan.
Mose och Israel prövas i 40 år i Egypten.
Jesus prövas i 40 dagar i Juda öken.
Mose ger Israel lagen från Sinai berg.
Jesus ger den rätta uttolkningen och tillämpningen av lagen på Saligprisningarnas berg. 

När vi läser om att Fadern i himlen  har en plan, kan vi förstå att han fortfarande vill leda oss efter sin plan. Vi sjunger:

Tack Fader vår i himlen/3/ du leder oss.  

 

4. Matteus fortsätter nu att berätta för oss om vad Herodes gör:
När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna, blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder; det var den tid han hade fått fram genom att fråga ut stjärntydarna.  Då uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: Ett rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer

Lägg nu märke till att reaktionen mot Jesus inte börjar först då Jesus träder fram och förkunnar sitt budskap och gör under. Reaktionen sätter in från början. Herodes är vanvettig av fasa för detta barn. Han blir alldeles ursinnig. Några underliga typer från Babel har lurat honom. Herodes – vad är han?  En liten bricka i onda makters spel. Mörkrets furste är skakad av detta oerhörda som skett: GUD BLEV MÄNNISKA!

Vem var denne Herodes? Han var på många sätt en duktig man, skicklig diplomat,  byggde borgar och fästningar, han byggde ett storslaget nytt tempel. Det gamla hade  förstörts av den babyloniska hären. Han kallades Herodes den store.

Det var romarna som utsett honom till kung. Herodes var inte jude. Han var en idumé, en utlänning och hans mor var en arabisk prinsessa. Han hade ingen rätt till tronen. Herodes kände sig tydligen osäker och levde i ständig skräck för rivaler. Det flöt mycket blod under Herodes tid. Alla som han misstänkte röjde han ur vägen: sin hustru Mariamne, sin mor Alexandra, tre söner. Dem dödade han. Han dödade också hälften av Stora Rådets medlemmar. Josefus, en judisk historieskrivare kallar honom ”ett  skoningslöst monster”. Kejsar Augustus lär ha sagt att det är säkrare att vara Herodes gris än hans son. Herodes led av förföljelsemani. När nu de vise männen kommer och söker judarnas nyfödde kung, grips Herodes av skräck. Barnet måste röjas ur vägen. Bort med honom! Bort med honom!

Därför sätter han nu igång med illgärningen i Betlehem. Han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder. Antalet understiger troligen 20. Fler gossebarn under två år fanns nog inte i det lilla Betlehem.

Men när det sker, hörs ett ramaskri från många mödrar. Ett rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer.  Det är Jeremia som berättar om detta. Han berättar om Rakel, Jakobs hustru och mor till Josef och Benjamin. Man såg Rakel som stammoder till Nordisrael, hon begrät dem som fördes bort i fångenskap till Assyrien efter nordrikets fall 721 f Kr. Rakels grav låg i Betlehem. När barnen i Betlehem dödades fick profetordet ny aktualitet. Det är som om Rakel stiger ur sin grav och man hör hennes Ramaskri. Barnen i Betlehem fick dö för att Messias skulle få leva och ge liv åt de döda.

När Jeremia berättar om Rakels Ramaskri i 31:15 finns det där en märklig fortsättning. Herren säger till Rakel, som inte vill låta trösta sig: Sluta med din högljudda gråt. Ty något skall hända med Rakels barn som fick gå i landsflykt. Det finns hopp för din framtid, säger Herren. Dina barn skall vända tillbaka till sitt land (läs Jeremia 31:15-17). Det onda får inte sista ordet.  Därför kan vi sjunga:

O låt oss ej förtvivla  /3/ Gud hör vår gråt.  

 

5. Matteus fortsätter sin berättelse:
När Herodes hade dött, visade sig Herrens ängel i en dröm för Josef i Egypten och sade: ”Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och bege dig till Israels land. De som ville ta barnets liv är döda.” Josef steg upp och tog med sig barnet och hans mor och flyttade tillbaka till Israels land.

Men när Josef hörde att Archelaos var kung i Judeen efter sin far Herodes, vågade han inte återvända dit. I en dröm blev han tillsagd att dra sig undan till Galileen, och där bosatte han sig i en stad som heter Nasaret, för att det som sagts genom profeterna skulle uppfyllas: Han skall kallas nasaré
.

Herodes den store dog. Det berättades, att när Herodes låg på sitt yttersta, att han var både arg och ledsen över att alla skulle bli så glada över att han dog. Han gav därför befallning om att alla folkets stormän och ledare skulle komma till Jerusalem. Där lät han fängsla dem och bödlarna fick order att i samma ögonblick som Herodes dog, skulle alla dessa stormän avrättas. Då skulle det bli mycken gråt i Jerusalem. Ordern verkställdes dock inte. 

Herodes efterträddes av tre söner:

1.   Archelaus övertog Judeen och Samarien. Han var lika grym som sin far och efter många klagomål avsattes han av romarna år 6 e. Kr.
 
2.   Herodes Antipas blev furste över Galileen. Det är denne furste som vi träffade tredje söndagen i Advent.

3.   Den tredje sonen, Filippos  (se Lukas 3:1) fick Itureen och Trachonitislandet. 

Josef vågar sig inte tillbaka till Betlehem, han får höra att Archelaus efterträtt sin far och han får veta hur grym han är.

Josef och Maria tar nu barnet med sig och bosätter sig i Nasaret. Matteus ser detta som en uppfyllelse av ett profetord:  han bosatte  sig i en stad som heter Nasaret, för att det som sagts genom profeterna skulle uppfyllas: Han skall kallas nasaré.

Man har grubblat mycket över vad det är för ett profetord som Matteus kommer att tänka på. Namnet Nasaret finns inte omtalat någonstans i Gamla Testamentet. Förmodligen avses Jesaja 11 vers 1:   Men ett skott skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam, en telning från hans rötter skall bära frukt  (Jes 11:1 Folkbibeln).  Ordet telning heter på hebreiska netsär. På biblisk tid skriver man endast ut konsonanterna: n-ts-r. Sätter men dit vokalerna a a e, blir det Nasaret.   

Image

Både i Gamla Testamentet och i Nya Testamentet liknas gudsfolket vid ett träd. Jesaja berättar om att trädet faller, folket avfaller. Av det stolta trädet blir det bara kvar en stubbe (Läs Jesaja 6:13). Nu verkar allt kört. Men när vi står vid slutet av våra möjligheter, står Gud vid början av sina.  Något händer med stubben.  Ett skott skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam, en telning från hans rötter skall bära frukt (Jes 11:1 Folkbibeln).  Och sedan berättar Jesaja att något skall hända med telningen. Över honom skall Herrens Ande vila. Här är ett profetiskt budskap om Messias, Isais ättling. Isai var far till David. Om detta sjunger vi: Det är en ros utsprungen av Jesse (Davids) rot och stam.

Om staden Nasaret vet man numera att den förstördes på sjuhundratalet f. Kr. Staden lades då i ruiner. Men en grupp människor kom tillbaka dit från Babylonien på 200-talet f. Kr. De  gav staden namnet Nasaret – rotskottets stad. De räknade sig som ättlingar till David. Om Jesus kom från Nasaret måste han vara Davids son. Den blinde vid Jeriko förstod detta: Jesus, Davids son, förbarma dig över mig. (Luk 18:38).

Inför denne Jesus, vår Herre Krist, stannar vi nu i förväntan och tillbedjan och sjunger: 

O kom låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist

 

Du ordbrukare!

Image 

Vad  har den helige Ande sagt till dig idag?
Hur har han

tröstat? lärt? förmanat?  varnat dig?
Stanna till, tänk till, be!

 

Senast uppdaterad ( 2017-12-28 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk