Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Tredje söndagen efter Trettondedagen Årg 1 - Jesus skapar tro PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Bengt Pleijel   
2009-01-18

 

Tema: Jesus skapar tro

  

Dagens bön:

Låt oss be om kraft att tro på Guds löften:
Tystnad

Barmhärtighetens och tröstens Gud  – förbarma dig över vår svaghet,  så att vi får kraft att
tro på dina löften och kan leva trygga under ditt mäktiga beskydd. Genom din Son Jesus Kristus,
vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen
.

 

Gammaltestamentlig text: Första Kungaboken 8:41-43.

Vi möter här kung Salomo, som ber att Gud skall visa sin makt för främlingen som kommer till templet och ber. Lägg märke till att Salomo lyfter sina händer när han ber. När man gör så tappar man sitt eget, blir mottaglig för att ta emot Guds gåvor, ställer sig villig att ge vidare det han fått. Jämför Jesu händer på korset. 

 

Epistel: Romarbrevet 1:16-17.

1. Jag skäms inte för evangelium.

Paulus skäms inte för de goda nyheterna om Guds budskap. Ty det betyder enorma saker för den som tar emot det.  Det säger till alla, både goda och dåliga, både rika och fattiga, både duktiga och slarviga: Ni är alla syndare och ni alla behöver en frälsare.

Paulus utmanar den intellektuella eliten i Korint. Han utmanar den romerska makten. Han utmanar den judiska moralen. Här finns en djupare vishet, en starkare makt, och en djupare rättfärdighet.

Paulus skäms inte, trots att han fått utstå så mycket för evangelium. Han blev stenad i Lystra, Apg 14:19, kastades i fängelse i Filippi där han fick sitta fastspänd med fötterna i stocken, Apg 16:16 ff, skickades nattetid ut från Tessaloniki för att inte bli fängslad, Apg 17:10, smugglades ut från Berea, Apg 17:14, blev hånad i Aten, Apg 17:32, blev ansedd som dåre i Korint, Apg:18:23.

Paulus skäms inte. Varför? 

2. Det är en Guds kraft.

Kraft heter på grekiska dynamis. Evangelium är dynamit. Evangeliet inte endast handlar om Guds kraft. Det är Guds kraft. Guds dynamit. När evangelium förkunnas är det mycket som kommer i rörelse. Något sker. Vad sker? 

3. som frälser.

Evangeliets uppgift är inte att göra oss respektabla eller civiliserade eller få oss att må bra. Uppgiften är att frälsa oss. Det frälser oss från vår vilsenhet (Luk 19:10), från de yttersta följderna av vårt leverne (Rom 5:9), från mörkrets alla makter (1 Petr 2:9).
Evangelium frälser. Det är en pågående handling.

Varje kristen kan sätta över sitt liv denna varudeklaration: FRÄLSNING PÅGÅR! Det betyder: Jag har hittat frälsningen, men är inte färdig. ”I am a christian, but be patient, I am under construction”.

1. Jag kan säga jag är frälst, när jag tagit emot Jesus (Joh 1:12-13). 
2. Jag arbetar in frälsningens evangelium i mitt liv varje dag. Daglig färskvara (Fil 2:12).
3. Jag ser fram mot den fullkomliga frälsningen (1 Petrus 1:8-9). 

4. var och en som tror.

Här finns ingen inskränkning i ålder, kön, färg eller socialgrupp. Ingen är för dålig, ingen är för svart, ingen är för vit.

Tro – det är att ta emot.  Medicinen som räddar måste tas emot. Tro är att vrida på strömbrytaren så att ljuset och värmen kommer. Det räcker inte att det står en massa goda tankar i en receptbok. Bibelns ord måste flyttas bort från väggens hylla och bäddas ned i hjärtats mylla.  Tron är den personliga relationen till den Gud, som talar och handlar med mig i trofasthet. 

5. först juden och sedan greken.

Först juden - Gud utvalde Israel till sitt folk. Detta folk skulle ledas och fostras att en gång ta emot den kommande frälsaren, Messias. De togs ut ur världen för en uppgift mot världen.  Och när Messias kom sändes han först till judarna (Matt 15:24). Genom judarna kom frälsningen till världen (Joh 4:22).

Sedan greken – och sedan ryssar, kineser och svenskar. Grekerna var människor från många olika nationaliteter som talade det grekiska språket och som tagit emot grekisk kultur och utbildning. På Paulus tid var de den visa eliten. De ska få höra evangelium om en större vishet än de förstått. 

6. Rättfärdighet från Gud uppenbaras.

Här är romarbrevets huvudord: Rättfärdighet från Gud. I förhållande till Gud gäller alltid rättfärdighet.  Gud vill att vi ska leva rätt inför honom. Han som uppfunnit den här världen och bäst vet hur den ska skötas, gläder sig åt då han ser hur det går rätt till i hans värld. 

När människor vände ryggen åt Gud, missförstod man hans rättfärdighet. Man tänkte sig Guds rättfärdighet som den rättfärdighet som Gud kräver. Man sliter och strävar och försöker göra gott för att på det sättet bli rättfärdiga inför Gud och göra sig förtjänt att bli hans barn. Men själva blir vi aldrig färdiga med de rätta. Vi hittar inte en rätt färd, om inte Gud griper in.

Men det är just det han har gjort. När vi vänder om och riktar oss mot honom upptäcker vi en befriande tanke:  Han uppenbarar sin rättfärdighet. Nu kan jag bli funnen i Kristus, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron (Fil 3:9).

Gud själv uppenbarar sin rättfärdighet. Det är en aktiv handling från Gud. Det är ett dynamiskt proklamerande av goda nyheter.  I dessa ord rättfärdigheten från Gud hittar vi själva nyckeln till detta brev. När vi använder den nyckeln öppnar sig en ny glädje och nya möjligheter för oss. 

7. av tro till tro.

Det börjar med tro och de slutar med tro. Nåd och åter nåd, som Johannes sjunger om i sin prolog (Joh 1:14). Det går från min tro till din tro, när vi förmedlar till varandra kärleksrelationen med Gud. Rättfärdigheten från Gud är en gåva som ges åt oss, aldrig något som vi förtjänar. Av tro till tro – det kan betyda att tron är något som ständigt växer, fördjupas, förankras … 

8. som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro.

Paulus citerar nu Habackuk 2:4. Den fråga som Habackuk brottades med var hur Gud kan tillåta lidandet (1:3) och hur Gud kan tillåta syndandet (1:13)?

Vad svarar Gud? Gud är inte likgiltig för hur det står till i hans värld. ”När min dom kommer”, vill han säga, ”skall jag dela människorna i två grupper.  På ena sidan finns de uppblåsta och orättfärdiga och övermodiga (2:5) De skall ej bestå. På den andra sidan finns de som tror och förtröstar på mig. Den rättfärdige skall leva genom sin tro (2:4)”. 

Detta är en av de viktigaste texterna i Gamla Testamentet. Den citeras på flera ställen i nya Testamentet,(se Rom 1:17, Gal 3:11, i Hebr 10:38). Det enda som räddar människan både i livet och i domen är tro. Det enda som räddar människor in i det friska livet från Gud är ta emot hans hand som bjuder in mig i kärleksrelationen med honom. 

   

Evangelium: Matteus 8:5-13

Där Jesus botar och predikar står det ofta att människor häpnar. Men i vår text idag står det att Jesus häpnade. Han blev förvånad. Han säger: Sannerligen, inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro. Om du är hemskt nyfiken på vad en stark tro är för något, gå då till Sångpostillan, tredje årgångens läsning, Tredje efter Trettondedagen. Där får du svar. 

Bengt Pleijel

 

Senast uppdaterad ( 2011-01-11 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk