Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Tredje söndagen i fastan Årg 1 - Kampen mot ondskan PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Josefine Sävenstrand   
2009-03-09

Kampen mot ondskan är söndagens tema och vi blir uppmanade att vandra i Jesu fotspår och att med honom kämpa mot det onda. Men vi får också den viktiga påminnelsen att det är inte i egen kraft som vi skall segra utan det är i Hans.

Kampen mot ondskan Bibelskolan 15 mars

  Om man vid en enkät skulle fråga människor om deras högsta önskan och i samma andetag ge dem en garanti om att den skulle bli uppfylld då tror jag att de allra flesta skulle önska det som var gott för hela mänskligheten. Att det skulle bli ett slut på allt lidande och att allt skulle bli bra.

Denna önskan ligger som ett minne av paradiset i oss, en gåva från Gud, en gnista som får oss att längta hem, att söka oss mot Gud.   Problemet är bara att i denna värld är Gud inte den enda som drar. Det finns också det som drar oss i en annan riktning. Ondskan är reell och inte passiv. Den åtrår oss, lockar och drar. (1 Mos 4:7b) Inuti och utanför. 

Mitt i denna verklighet står vi människor och har ett val att göra, en väg att välja. (Matt 7:13-14)

  Paulus är som alltid full av uppslag på hur valet skall göras. Ta Gud till föredöme. Lev i kärlek. Otukt och orenhet och själviskhet – undvik det! Och när du ändå är igång, undvik också oanständigt, tanklöst och lättsinnigt tal, osv. (Ef 5:17-20, söndagens episteltext) 

Men saken är den, och det vet Paulus, att utlämnade åt oss själva förmår vi inte gå den vägen helt och gör vi det till viss del så blir högmodet vårt fall (Luk 11:24-26, söndagens evangelietext). Vårt offer blir helt enkelt aldrig så fullkomligt som Jesus. (Ef 5:2)

  Nej, synden och ondskan är likt en jätte som åtrår vårt land (1 Sam 17:40-50, söndagens GT text). Vi står maktlösa med våra vapen, våra späkelser, lagar och vår tukt. Vi kan inte jaga bort honom av egen kraft. 

Men poängen är att Jesus kan. Han kan ge oss de vapen vi behöver och han kan fylla oss med mod om bara vår längtan är stark nog. Vår längtan efter det land som är Guds, det rike där han ensam råder och att vandra på vägen som leder dit.

 För har vi längtan, så har vi också som David en gång viljan att kämpa. Och till den kampen ger Gud det vi behöver (Fil 4:13, Luk 11:20). Inuti och utanför.  

Så Gud, inför helgen, vi ber dig: befäst oss i viljan att höra dig till och leva i det land som är ditt. Rusta oss sedan för striden och ge oss nåden att se fienden falla, och det överallt där han visar sitt fula ansikte: om det så sker som missmod, osämja, splittring, själviskhet eller högmod. Låt oss se honom falla! Amen.

Senast uppdaterad ( 2011-02-02 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk