Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Sångpostillan - Juldagen PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Bengt Pleijel   
2009-11-25

Image

 

Juldagen 

 Image

Dagens bön:

Image 

Låt oss be om nåden att kunna ta emot Guds Son i våra hjärtan:
Tystnad

Allsmäktige Gud, du som så underbart har skapat människan
och ännu underbarare har återställt din bild i henne –
låt oss få del av hans gudomliga natur,
han som för vår skull har blivit sann och verklig människa,
din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader,
och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet
  

 

Dagens budskap:

Image 

Jesu födelse

 läs om detta budskap i dagens texter,
andra årgångens läsningar i psalmbokens evangeliebok

 

Jesaja 9:2-7, 1 Johannes 1:1-4, Lukas 2:1-20, Johannes 1:1-14 (Folkbibeln), Psaltaren 72:1-7.

  

Dagens sång:

Image 

Dagen är kommen, Sv Psalm 122:1-5
Text­: John Francis Wade, Eva Norberg
Musik: John Francis Wade ca 1740.

Vill du höra Bengt Pleijel predika, Annika Pleijel läsa text och Bodil Landgren sjunga? Klicka här!

 

Dagens predikan: 

Image 

Vi läser Psalm 122 vers 1:

Dagen är kommen, kärlek triumferar.
Kom, låt oss skynda till Betlehem.
Hälsad av änglar Krist är född till jorden.
O kom, låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist

Johannes skriver: (Folkbibeln)
I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.  Han var i
begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget
blivit till, som är till
.  

DAGEN ÄR KOMMEN!
Det är den dag som Jesaja ser, när han tittar i sitt framtidsteleskop (Jes 9:2-7). Något ska hända i kungafamiljen. Är det hos vår kung det ska hända eller är det längre fram, undrar han. Ett barn blir oss fött, en son blir oss given (Jes 9:6 Fb). Ja, något stort ska ske därför att det finns en Gud i himlen som ser sina barns nöd och vill gripa in. Herren Sebaots nitälskan  skall göra detta, säger Jesaja (9:7 Fb). Guds kärlek brinner. Han älskar med nit, iver, lidelse.  Då blir det jubel och glädje – man dansar och sjunger som under skördetiden, man rätar på ryggen då okets bördor lyfts av och segern förkunnas över Midjan. De som kommer ihåg vad som hände i Oslo den 17 maj 1945 och minns jublet i Berlin den 9 november 1989, kan ana vad Jesaja hörde och kände.

DAGEN ÄR KOMMEN!
Den dag är kommen som många profeter och kungar ville se säger Jesus (Luk 10:24). Och Petrus skriver att inte bara profeter utan också änglar önskade få se den dagen (1 Petr 1:10-12).

Matteus berättar om denna dag i 1:18-25.  Strax innan ger han oss Jesu släktregister och går där tillbaka ända till Abraham. Han vill visa att Jesus är judarnas konung.  

Lukas berättar om denna dag i julevangeliet (Luk 2:1-20). Också Lukas ger oss Jesu släkttavla. Han går tillbaka ända till Adam, där den mänskliga historien börjar (Luk 3:23 ff). Lukas ser Jesus som världens frälsare. 

När Johannes vill skildra Jesu liv går han ännu längre tillbaka än de andra, före Abraham, före Adam - ända tillbaka till Bibelns början, där det sägs: I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Johannes börjar sitt evangelium just med dessa ord: I begynnelsen. Han tar oss med så långt som mänskligt tänkande kan nå. Innan allting började så var Jesus där. I begynnelsen var Ordet.

Jesus kallas här för Ordet. Genom Jesus, Ordet, når Gud fram till oss och in i oss. Men det finns säkerligen fler skäl till att Johannes använde benämningen Ordet på Jesus. Han skriver sitt evangelium i Efesos.  Där fanns många åsikter och tankar och filosofier i omlopp. Också då - precis som nu - levde man i en pluralistisk tid. Där fanns åsikter i pluralis. Folk från alla världens hörn samlades där. På hamnkaféerna och på infartsvägarnas moteller surrade alla världens språk, då man satt där tillsammans och diskuterade livets mening. För det var just livets mening man samtalade om i Efesos.

500 år innan Johannes skrev sitt evangelium fanns en filosof i Efesos som hette Herakleitos. Det var en stor filosof och han hade en skarp hjärna och funderade mycket. Han såg ut över världen och över historien och naturen. Han satt vid flodstranden och tittade på hur vattnet rann. Panta rei, sa han, allting flyter. Ingenting är stabilt. Allting förändras. Vattnet rinner iväg och allt som flyter på vattnet rinner i väg. Allting flyter. Panta rei. Finns det någon mening med allt detta?  Finns det någon avsikt? Finns det någon logik. Finns det någon LOGOS, sa han eftersom han talade grekiska. Det grekiska ordet LOGOS betyder ord, mening, avsikt. Han forskade och studerade och undersökte. Men han kunde aldrig finna vad han sökte: LOGOS, avsikten, meningen …

Är det inte samma frågor vår tids människor ställer. Finns det någon mening, någon avsikt, någon logik. Finns det någon LOGOS?

Men nu träder Johannes fram. Han talar rakt in i sin tid och rakt in i vår tid. Det ni söker och undrar och frågar efter, honom har jag funnit. Jag kan hans namn. Och så berättar Johannes om Jesus. Han kallar honom här för LOGOS. Det är Jesus som är meningen. Lägg märke till att han har tre ting att säga om Jesus: I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.  Han var i begynnelsen hos Gud.

Nu kommer Johannes med några svindlande tankar om Jesus och vad han gjorde innan han föddes hit till jorden. Genom honom har allt blivit till. Jesus var redskapet som Gud använde vid skapelsen. När Gud gjorde världen, gjorde han inte en sak utan Jesus. När jag ser träden och blommorna och fåglarna - ingenting av detta har blivit till utan Jesus. Innan Jesus vandrade över kullarna i Galiléen eller vid stranden av Gennesarets sjö, så gjorde han kullarna och han gjorde stranden. Han gjorde sjön innan han for i en båt över den. Först gjorde han det. Sedan gick han in i det.

DAGEN ÄR KOMMEN! Idag ropar änglarna från himlen: Var inte rädda! Jag har bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket, ja, för alla svenskar.  Idag har en frälsare fötts åt er …

Och vi häpnar och lyssnar och smyger oss ut med herdarna som säger:  Låt oss nu gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.

Vi sjunger Psalm 122 vers 1: Dagen är kommen, kärlek triumferar. Kom, låt oss skynda till Betlehem. Hälsad av änglar Krist är född till jorden. O kom, låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist

 

Vi läser Psalm 122 vers 2:

Gud av Gud Fader, ljus av ljusens källa,
Människoson av Maria född.
Så Gud sin kärlek för all världen visar.
O kom, låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist

Johannes skriver:
I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset
lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det

Motsatsen till liv är död, mörker, kyla.  Livet däremot är fullt av ljus, värme, glädje. Det liv som Jesus ger är människornas ljus.  Blommorna och träden får sitt ljus från solen. Men det ljus Jesus ger oss är värme, kärlek, glädje, vägledning, kraft. 

Men nu händer det något. Lika plötsligt och oväntat som Ormen dyker upp i paradiset lika plötsligt kommer Mörkret fram i Johannesevangeliet. Johannesevangeliets bakgrund är syndafallet. Och dess budskap är att mörkret inte får makt över ljuset. Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

Mörkret är en makt. Guds mänsklighet lever i mörker. Man har svårt att hitta rätt. Man jagar efter lyckan men finner den sällan. Man kan ta en tripp till månen  och man kan ta en tripp av heroin. Men meningen med livet ser man inte.  Man följer en mängd irrbloss som flammar upp: horoskopet i stället för bibeln, kontakt med de döda i stället för kontakt med honom som är Livet. Vi kan fara till månen men inte umgås med varandra på jorden. Vi kan tala och maila och faxa med dem som är på andra sidan jordklotet, men når dåligt fram till dem som lever alldeles inpå oss.

Mörkret är en makt. Den vill fånga in oss i sin maktsfär. Den vill suga in oss i förtvivlan och förvillelse, förhärdelse och kyla, likgiltighet. Lägg märke till att det ligger ett lik begravet här.

I honom var liv, och livet var människornas ljus. Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.  (Joh 1:3-5).

Mörkret, det onda, det djävulska, förlorar sin makt. Vi har lärt oss att när något svårt sker inte förbanna mörkret utan tända ett ljus i stället.  Det finns ett vapen som övervinner mörkret? Det är Ordet. Varje ord i bibeln är laddat med kraft. De är ljusord ty då dina ord öppnas ger de ljus och skänker förstånd åt enkla människor (Psalm 119:130). Dessa ljusord ska vi samla på och ha till hands när Mörkrets och Lögnens furste går till angrepp. Mörkret har ingen chans mot Ljuset. Ett ord kan honom fälla (Psalm 237 vers 3). 

Johannes skriver:
En man trädde fram, sänd av Gud. Johannes var hans namn. Han kom som ett
vittne,  för att vittna om ljuset,  så att alla skulle komma till tro genom  honom.
Själv var han inte ljuset, men han skulle vittna om ljuset
 (Joh 1:6-8, Fb). 

Ja, det som här sägs om Johannes Döparen, det kan också sägas om Guds kyrka och församling på jorden och alla de budbärare som Gud skickat till oss. Kyrkan är sänd av Gud. Den skall vittna om ljuset, så att alla ska komma till tro.  Men den är inte ljuset. Men den skall vittna om ljuset.  Johannes skriver i dagens epistel om hur roligt det är att vittna om ljuset. Detta skriver vi för att vår glädje skall vara fullkomlig (1 Joh 1:4).  

Vad händer när ljuset tänds i världen? Johannes skriver:
Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen.  

I vårt mörker har ett ljus tänts. Det ljuset är livet och kärleken från Jesus. Det ljuset ger ljus åt alla människor. Det lyser för människor, säger Johannes. Det talar om för människor vad som är riktigt och verkligt.  Och alla som börjar se på Jesus de upptäcker att de börjar kunna se.  De upptäcker saker och ting i sig själva och runt omkring i världen som de inte sett förut. I halvdunklet är alla färger grå och man ser inte klart. Men när ljuset skiner, kommer en ny klarsyn. Jesus är det sanna ljuset.  

Vad som händer när ljuset tänds i världen? Johannes skriver:
Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom och världen kände
honom inte. Han kom till sitt eget, och hans egna tog icke emot honom.
  

När ljuset kommer, vill man hellre ha mörkret än ljuset. Guds mänsklighet har lurats in på NEJ-sidan. Det ligger en djup smärta i det ordet. Han kom till sitt eget, och hans egna tog icke emot honom. Det tragiska var att när ljuset skulle skina i sin egen lamphållare, ville lamphållaren inte ta emot det.  

Vad händer när ljuset tas emot? Johannes skriver:
Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn,
åt dem som tror på hans namn.
De är inte födda av blod eller av köttslig vilja utan av Gud

Det finns de som tar emot honom. Men alla som tog emot honom – alla. Det antyder att det var många. Det var många som sa: Jag vill förbli i hans ljus. Jag vill vara här i hans kärlek. Jag behöver värmen från Jesus, livsglädjen från honom som är LIVET.  Ja, det händer något med dem som tar emot honom. Men alla som tog emot honom, dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. Att tro på Jesus är detsamma som att ta emot honom. Jesus gör något med dem. Han ändrar deras status. De får en ny ställning i livet, dem gav han rätt  att bli Guds barn.  De blir Guds barn. De blir insatta till arvingar av Guds rike. Betlehemsundret upprepas i våra liv. Jesus som var född av Fadern i evighet och född av jungfrun Maria föds nu i våra hjärtan. De är inte födda av blod, eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud. Man blir ett Guds barn genom att födas på nytt, till ett nytt liv. Vi blir Faderns barn, vi blir Jesu syskon, vi får ljus av ljusens källa.

Vi sjunger psalm 122 vers 2: Gud av Gud Fader, ljus av ljusens källa, Människoson av Maria född. Så Gud sin kärlek för all världen visar. O kom, låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist.  

 

Vi läser Psalm 122 vers 3:

Ordet blev kött och tog sin boning bland oss,
kom till vår jord. Kristus är hans namn.
Så Gud sig härlig för all världen visar.
O kom, låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist

Johannes skriver:
Och Ordet blev kött och bodde bland oss.  

Ordet blev kött.
Ordet stannade inte kvar hos Fadern. Nu sägs det chockerande kristallklart: Ordet blev  kött. Ordet som var Gud blev människa av kött och blod. Ordet blev inte en tanke. Det blev inte fraser. Det blev inte åsikter, läror. Ordet blev kött. Gud blev människa. Gud kom - för att tala latin -  in carnem, i kött.  Man kallar därför denna lära för inkarnationen.  

Ordet blev kött.
Gud blev människa. Gud i nattens timmar. Gud i vårt mörker. Gud i vår nöd, Gud i vår svaghet. Ordet blev kött. Gud stiger ned i mänsklig svaghet. Gud gör så, eftersom han vill älska oss nedifrån. Han kommer inte med härar och ej med ståt och prakt. Hade han kommit sådan hade ingen av oss vågat nalkas honom. Då hade vi bara fått stå på avstånd och beundra honom. Nej, nu kommer Gud till oss som ett barn. Han kommer som vår broder. Han som är vår Herre kommer som vår tjänare för att nedifrån lyfta oss upp och få oss att förstå hur mycket vi är värda i hans ögon. Hur mycket han älskar oss och hur mycket han vill göra för oss.  

Ordet blev kött.
Det var en tid då gudomlighet bröt in i mänskligheten.  Den mänskliga rasen fick Gud i sig. Tidigare var det en skillnad och ett avstånd mellan Gud och människa, men sedan Ordet blev kött är Gud både mänsklig och gudomlig. Gud tog vår mänsklighet in i sig själv. Barnet i krubban är inte 50% Gud och 50% människa. Barnet är 100% Gud och 100% människa. Vi sjunger i julpsalmen: ”Sann Gud och mänska sann, oss arma mänskor frälsa från synd och död han kan”.

Nu sjunger vi i tillbedjan och förundran: Ordet blev kött och tog sin boning bland oss, kom till vår jord. Kristus är hans namn. Så Gud sig härlig för all världen visar. O kom, låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist.  

 

Vi läser Psalm 122 vers 4 och 5:

Sjung halleluja, sjung ni änglaskaror,
sjung, alla helgon, sjung jordens folk!
Lov, tack och ära, vare Gud i höjden!
O kom, låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist

Evige Fader, evig är din strålglans,
evigt är ljuset från Betlehem.
Här över barnet evig lyser glorian,
O kom, låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist
.  

Johannes skriver:
och vi såg hans härlighet, en härlighet
som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning
.  

Jesus är så fylld av det som är äkta och rent. Han utstrålar himmelsk skönhet och godhet. Han lever så rikt.  Vi ser det då han möter oss människor med nåden och sanningen. Han reser oss upp ur vår förnedring. Han förmedlar in i människors liv självrespekt. Vi får hjälp att hitta det äkta, det sanna livet. Han ger oss en känsla av att vara värdefulla. Det händer mycket när Jesus, som är fylld av nåd och sanning, möter människor som varit förtryckta och ockuperade både av lögner och makter.

Jesus var så full av nåd och sanning att det strålade från hans ögon. Det strålade sanning från det ena ögat och det strålade nåd från det andra ögat. När Jesus såg på människor så var det i en samsyn av nåd och sanning.  Lägg märke till att först kommer nåden, sedan kommer sanningen. Jesus var full av nåd och sanning!

Johannesevangeliet ger flera exempel på hur Jesus möter människor på det sättet. Tänk på äktenskapsbryterskan i Johannes 8… De skriftlärde och fariséerna ser med enögd sanningsblick på äktenskapsbryterskan.  De släpar fram henne till Jesus med fördömelse och anklagelser. Men Jesus ser henne i en samsyn av nåd och sanning.  Först såg han henne med nådens öga. Han tog emot henne. Hon fick komma, smutsig och eländig och syndig. Sedan såg han henne med sanningens öga. Han använde ordet synd om det hon gjort. Gå bort och synda icke mer.

Tänk också på den rike ynglingen. Först såg Jesus honom med nådens öga. Han fick kärlek till honom, står det. Sedan fick han höra ett ord av sanning. Han var fångad i något som låste honom. Han var fångad i aktier och i marknadskrafter: Gå bort och sälj allt du äger…

Se samma mönster när Jesus möter den samariska kvinnan och den förlorade sonen. Innan denne slarver till pojk hunnit säga ett ord av vad han gått och stavat på "Fader, jag har syndat…." innan detta ord kom över hans läppar hade fadern sett honom, fyllts av medlidande, sprungit emot honom, omfamnat honom, kysst honom…

Nådens öga sa honom: Jag får komma som jag är.
Sanningens öga sa honom: Jag behöver inte förbli sådan jag är. 

Vi behöver både nåden och sanningen. Och när vi sedan tagit emot både nåden och sanningen får vi höra ett ord från Johannes som nästan kan ge oss svindelkänslor: Av hans fullhet har vi alla fått del, med nåd och åter nåd (Joh 1:16).

Detta rika liv, som finns hos Jesus, kan drabba oss!
Vi stannar i förundran och tillbedjan:

Sjung halleluja, sjung ni änglaskaror, sjung, alla helgon, sjung jordens folk.  Lov, tack och ära, vare Gud i höjden! O kom, låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist.

Evige Fader, evig är din strålglans, evigt är ljuset från Betlehem. Här över barnet evig lyser glorian. O kom, låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist

 

Du Ordbrukare!

Image

Gå ut på gator och gränder och berätta för alla  

att Sångpostillans vänner samlas varje helgdag på http://www.bibelskolan.com/
att den 26 december är det Annandag Jul, den helige Stefanos dag
att den 27 december är det Söndag efter Jul.
att alla är välkomna varje dag till bibelskolan
att där finns mycket spännande att hitta och botanisera i och grubbla över.
att det inte är ovanligt att de som läser på bibelskolan får ilskor, glädjor, myror i huvudet.
att man får höra av sig till bibelskolan.
att den anonyme man, som skrivit detta, träffas här: Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa det

 

Senast uppdaterad ( 2018-12-23 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk