Tredje söndagen i Fastan

Oculi 

Kampen mot ondskan

Andra årgångens läsningar: Jesaja 59:14-17, Ef. 6:10-18, Markus 5:24-34, Psalt 25:12-22. Läs gärna först dagens texter i Bibeln eller i psalmboken och begrunda dem.

Oculi är det gamla latinska namnet på denna söndag från Psaltaren 25:15
Oculi meum semper ad Dominum – mina ögon ser alltid till Herren. 

Dagens sång:
Lyft era ögon och händer till Herren
mel: Taizé

Inledning:
Temat för denna söndag är kampen mot ondskan.  Det är lätt att bli fixerad, fångad och fylld av allt ont som möter oss. Vi behöver en godhetens motrörelse. Vi får bl.a  hjälp med den av dagens sång. Den kommer från dagens psaltarpsalm som gett namn åt denna söndags latinska namn Oculi, som betyder ”mina ögon”. Oculi meum semper ad Dominum – mina ögon ser alltid till Herren  (Psaltaren 25:15). Vi får hjälp att i allt ont och i alla bedrövligheter som möter oss ha focus på Herren. Vi lyssnar nu till Psalt 25:14-15 efter Folkbibelns översättning:

Herren umgås förtroligt med dem som fruktar honom,
sitt förbund gör han känt för dem.
Mina ögon ser alltid till Herren, 
ty han drar mina fötter ur nätet.

Lägg märke till:
1. Den förtroliga gemenskapen med Herren, som vi får leva i.
2. Han påminner  mig om att jag är döpt in i hans förbund.
3. När mina ögon ser till Herren, löser han mig från det som låser mig.  

I den gammaltestamentliga texten (Jesaja 59:14-17) berättar Jesaja om hur upprörd Gud är över att ondskan ockuperat hans goda skapelse. Rätten trängs tillbaka, ärligheten snubblar på torget. Han blir förvånad över att ingen ser vad som håller på att ske. Då griper han själv in, klär sig i vapenrustning och går att kämpa ned ondskan.  

I evangeliet (Markus 5:24-34) berättas om kvinnan som ondskan slagit till i hennes kropp. Hon smyger sig bakom Jesus, får en beröring av honom, blir helad. 

Men det är dagens epistel vi särskilt skall stanna inför.

Vi läser och lyssnar till Paulus brev till efesierna 6:10-18. 
Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft. Ta på er Guds rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp. Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna. Ta därför på er Guds rustning så att ni kan göra motstånd på den onda dagen och stå upprätt efter att ha fullgjort allt. Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte och klä er i rättfärdighetens pansar och sätt som skor på era fötter villigheten att gå ut med budskapet om fred. Håll ständigt trons sköld framför er, med den skall ni få den Ondes alla brinnande pilar att slockna, och grip frälsningens hjälm och Andes svärd, som är Guds ord. Gör det under åkallan och bön, och be i er ande varje stund. Därför skall ni hålla er vakna och aldrig tröttna ier bön för alla de heliga. 

Nu sjunger vi:
Lyft era ögon och händer till Herren...

Vi läste i episteln Paulus brev till de kristna i Sverige: Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft. Jag brukar stava ordet hämta med e. Hem-ta = Ta hem. Guds oerhörda kraft ska vi ta hem.

Vi ska göra det NU säger Paulus. Vänta inte till i morgon. Men ett nu är mycket svårfångat. Det nu som är nu är inte längre ett nu utan har ersatts av ett annat nu som är nu.

Ni kommer ihåg hur det var med Emmausvandrarna då de vandrade med den uppståndne Jesus på Påskdagen. Det märkliga var, att de inte kände igen honom. Kan det vara så här: En människa kan bli så förlamad av sorg och så bedövad av sorg att hon inte är medveten om nånting runt omkring henne. Men i det ögonblicket då Jesus bryter brödet var det som en himmelsk klarsyn plötsligt kom över dem. En kärleksnärvaro.  Ett himmelskt NU. De känner igen honom.

Det kan hända att vi kan få vara med om något liknande. Kanske vid ett nattvardsbord. Man har lidit sig igenom en lång gudstjänst och så plötsligt händer något i gudstjänsten som gör att jag blir berörd. Jag hör orden: För dig! För dig! Det är pulsslagen från Guds fadershjärta. Kristi kropp för dig! Kristi blod för dig!. Jag förstår, anar: Jag är älskad, älskad, älskad. Hans oerhörda kraft når mig. Den når mig NU.  När vi upptäcker ordet NU har vi upptäckt himmelen. Där finns inga klockor och ingen almanacka och ingen långtråkighet. Ett ständigt himmelskt kärleks-NU.

Den når mig hos Herren, säger Paulus. Eller hellre i Herren. Paulus älskar bokstaven i. På ett par hundra ställen skriver han i Kristus, i Herren, Kristus i mig. I detta kraftfält i Kristus hittar vi den oerhörda kraften. En gång blev vi döpta in i Kristus. (Läs Rom 6:3-6 och Gal 3:27)

I detta kraftfält hittar vi den förtroliga gemenskapen med Herren. Där berättar han för oss om det förbund, vi fått med honom genom den heliga dopet. Där lär vi oss att ha focus på Herren. Vi sjunger om det: Lyft era ögon och händer till Herren

Ni som har döpts in i Kristus har iklätt er Kristus (Gal 3:27). Jesus vill vara oss lika nära som kläderna är oss nära på kroppen. Idag vill Paulus undervisa oss om det, när han talar om att vi skall ikläda oss hela Guds vapenrustning. Som en motvikt mot alla mörka krafter uppmanar oss Paulus också i Rom 13:12-14 att klä oss i ljusets rustning. Det är detsamma som att ikläda sig Herren Jesus Kristus (se vers 14).

Paulus menar tydligen att klädfrågan är viktig för en kristen. Han säger: Ta på er Guds rustning så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp. Innan vi går in på de olika klädesplaggen ska vi tala om varför de är viktiga. De beror på djävulens lömska angrepp.  Ordet djävul – på grekiska diabolos – betyder kasta isär. Allt han gör går ut på att trasa och söndra och fördärva. Han är listig och lömsk.

Ni kommer ihåg, då han första gången träffade er i Edens lustgård. Det var den gången ni hette Adam och Eva. Då kom han inte fram och sa till er: Nu, kära svenskar, ska jag lära er något riktigt hemskt och spännande och syndigt och äckligt. Nej, han prasslar sig fram som en orm och börjar tala på ett språk som ni förstår. På ren bohuslänska väser han fram: Skulle då Gud ha sagt.  Han börjar diskutera teologi. Hur ska man tolka detta bibelord? Han lurade sig på er. Och ni kommer ihåg hur ni gick på det.

Den första bokstaven i ordet orm är o. Vi sa förut att Paulus älskar bokstaven i – i Kristus. Den Onde däremot han älskar bokstaven O. Han har hört det i vår tillbedjan inför Gud. Vi säger: O, Herre Gud.  O Guds lamm.  O  salighet, o gåtfullhet, o Kristi törnekrona…  O - det ger en känsla av tillbedjan, kärlek, hängivenhet…

Men Satan använder detta o på sitt sätt. Allt han gör är av ondo. Han sätter o fram salighet men då blir osalighet. När pingstpastorn dunkar mig i ryggen och säger: Frid, broder! då boxar Satan mig i magen och säger ofrid, din knöl. O är den tommaste av alla bokstäver. Det snurrar bara runt och runt omkring tomhet. Satan sätter gång på gång o framför det som är fint och rent och rätt och vrider det till sin motsats. Vad blir det om man sätter o framför sann? …. Framför lycklig?… täck …  Framför vänlig? … Framför duglig?

Hela Satans taktik går ut på att förstöra, förvränga, förvrida. Han är tjuven som tjuvar det som Gud har givit oss. Jesus säger: Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd (Joh 10:10). 

Jag lärde mina konfirmander denna slogan: SÄG NO TILL DET ONDA. SAY YES TILL JESUS.

Jesus är ljuset som ger oss klarsyn över mörkrets mörker. Om detta påminns vi varje gång vi sjunger så: Lyft era ögon och händer till Herren

Paulus fortsätter nu att ge oss klarsyn över vem vår fiende är: Det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa, utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna.

Det är viktigt att förstå vem fienden är. Vi måste lära oss inse vad det är för krafter som är ute efter oss. Vi tror att det är dumma människor, chefen på kontoret eller den egotrippade maken eller den tjatiga hustrun. Eller grannen, ni vet den elaka fru Plommonsson, hon som går dig på nerverna.  Nej, säger Paulus, kampen gäller inte människor. Det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa.  Människor kan trassla till det mycket för oss. Vi kan få lida av dem. Men bakom alla vedervärdigheter, som vi kan råka ut för, står Ondskans andekrafter.  Det är en överindividuell ondska av kosmisk omfattning. Paulus säger att vi kämpar mot härskarna mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna.

De finns inte i Guds himmel, men de finns i universum, i atmosfären omkring oss. Dessa makter är oss ohjälpligt överlägsna, om inte Kristus strider för oss.

Det som är utmärkande för dessa makter är att de går lömskt och listigt fram. De lurar oss och letar rätt på våra svaga, oskyddade punkter. Han går fram med många fula knep för att ta oss bort från Kristus. Den Onde klär ut sig när han kommer till oss och han har många kläder i sin garderob.

Ja, titta in i garderoben och vi får se många förklädnader. Där finns ormskinn och fårkläder och lejonkläder och änglakläder. En helgongloria hänger där också.

Det berättas om den medeltide munken Bernhard av Clairvaux att han fick en uppenbarelse av en ljusgestalt. Fantastiskt! Han såg en stund på den. Men sedan sa han: Gå bort Satan! Satan frågar: Hur kan du känna igen mig! Bernhard svarar: du saknar sårmärkena från Golgata.

Det är viktigt att ha fiendekännedom. Men fastna inte i tankar om Satan, då kan hans otäckheter fastna i dig. Nej, vet vem fienden är men fäst dina ögon på Jesus, Han är den som besegrat ormen (Ps 147:3-4). Vi sjunger: Lyft era ögon och händer till Herren

Vi behöver Jesus på alla känsliga områden av våra liv, områden där vi ofta faller och syndar och går i däck. Innan man klär på sig behöver man tvätta sig. Jag går till korset och lägger all smuts, bitterhet, högmod, rädsla, egotrippighet … Jag åberopar löftena om rening.

Vi klär oss i 
FRÄLSNINGENS HJÄLM.
Det bevarar Jesu tankar i oss. Kommer det en liten mörk tanke som vill slinka in möts de av Jesuljustankar. En liten lovsång till Jesus gör det odrägligt för de onda tankarna att trivas därinne. Frälsningens hjälm skyddar det som ofta blir inkörsportar för onda tankar: Den skyddar våra ögon det vi ser och våra öron det vi hör och vår mun det vi säger. 

RÄTTFÄRDIGHETENS PANSAR
som skyddar känslorna. Vi är så ömtåliga och känsliga för vad människor ska säga. Först slänger vi därför vår egen rättfärdighet på sophögen sedan tar vi emot Jesu rättfärdighets pansar och klär oss i den. Tack Jesus för att du fullgjorde vad jag borde och blev min rättfärdighet. 

SANNINGENS BÄLTE
som skyddar mig för lögnen och bevarar mig i Kristus som är sanningen. Vi behöver Jesus runtomkring oss. Allt det vi säger och gör blir präglat av honom. Han hjälper oss att leva äkta och friskt och rakt! Om Jesus är sanningen som omsluter mig på alla sidor, behöver jag inte gå på vad som helst. Och vad som helst kommer inte ut från mig. Om Jesus är sanningen omkring mig går det inte att vara oärlig och falsk. Det går inte att svänga sig och smussla och fiffla… 

VILLIGHETENS SKOR
som bevarar oss för olust och lättja och ängslan. Evangelium ger oss en ny vilja. Med skorna på blir det en ny spänst och en ny glädje i våra liv. Och en ny lust att bära bud om fred, om shalom, om det goda livet. 

TRONS SKÖLD.
Med den kan vi släcka den ondes alla brinnande pilar.
Att hålla trons sköld framför sig är att hålla fram Guds löften i Skriften. Vi behöver denna sköld då de Ondes brinnande pilar börjar swischa genom luften. 'Du tror väl inte på det där?' 'Inte bryr sig Gud om dig'. 'Skulle då Gud ha sagt…'  Vi får svara som Jesus när han blev frestad: Det är skrivet... Det är viktigt att ha ett förråd av bibelord som motvärn mot Satans angrepp.

Trons sköld är Jesus själv. Han säger till dig det som Gud sa till Abraham: Frukta inte! Jag är din sköld. De romerska sköldarna gick att haka fast vid varandra och gav på så sätt dubbelt skydd. Vi behöver varandra. Dina syskon omkring dig behöver din tro och du behöver deras. 

ANDENS SVÄRD
som är Guds ord. Men det är ett vapen som är levande och kraftigt. Det är skarpare än något tveeggat svärd. Ska vi kunna använda detta vapen är det naturligtvis viktigt med vapenkännedom och vapenvård. Hålla fast vi de dagliga kärleksstunderna med Herren vid ordet. Bli inte bara bibelläsare utan också bibellyssnare.  

BÖNEN
hör också med till en kristens vapenrustning. Det är kanske det bästa vapnet. Alla har inte gåvan att tala för den kristna tro och debattera och ge svar på tal. Men alla kan be. Genom åkallan och bön sätts starka krafter i rörelse. Den som ber har hela den himmelska världen på sin sida. Paulus avslutar dagens epistel med uppmaningen: Gör det under åkallan och bön och be i er ande varje stund. Därför skall ni hålla er vakna och aldrig tröttna i er bön för alla de heliga.

Vapenrustningen behöver jag för att stå skyddad mot den Ondes ondska.
Men när jag möter människor behöver jag något mer. Jag behöver ömhet, känslighet, värme.

Paulus beskriver de kläderna i Kol 3:12-14. Klä er som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet (medkänsla) godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha fördrag med varandra och förlåt varandra... över allt detta skall ni klä er i kärlek… Detta är Sonens kläder. Vi klär oss i Jesu sinne… 

Vi sjunger: Lyft era ögon och händer till Herren