Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Sångpostillan - Bönsöndagen PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Bengt Pleijel   
2010-04-19

Image

 

Bönsöndagen

Rogáte

Söndagens latinska namn: Rogáte = bed

 

Dagens bön:

Image 

Låt oss be att Gud hör våra böner:
Tystnad

Gud, vår Fader, du har lovat att lyssna när vi ber –
skänk oss bönens ande, så att vi uthålligt söker din vilja.
Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader,
och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet
 

 

Dagens budskap:

Image 

Bönen 

Jeremia 29:11-14, 1 Johannes 5:13-15, Lukas 11:1-13,  Psaltaren 13.
Läs gärna först söndagens alla texter, lugnt och begrundande. Gå sedan till predikan

 

Dagens sång:

Image 

Herre, hör min bön, Herre hör min bön, svara mig när jag ropar /:/
Text: Psalt 102:2-3, melodi: Jacques Bethier, Taizé.
Under predikans gång byter vi texter.

Vill du lyssna till Bengt Pleijel som predikar och på Anne Metta Pleijel Jonsson som läser dagens texter och sjunger dagens sång? Klicka här!

 

Dagens predikan:

 Image

Inledning:Söndagens tema är bönen och dess latinska namn är Rogáte, som betyder bed. En gammal benämning på dagarna mellan Bönsöndagen och Kristi himmelsfärdsdag är ”gångedagar”. Man gick i procession med sakramentet över åkrarna för att befordra årsväxten. Denna sed avskaffades 1772.

Dagens sång, som skall följa oss i denna predikan, är psalm 681 - Herre, hör min bön …men texterna förändras under predikans gång. Vi byter ut ordet min mot vår och ber att Guds Ande skall öppna bönens rikedomar för oss:

Herre, hör vår bön, Herre hör vår bön

svara oss när vi ropar 

 

1.  Vi läser den gammaltestamentliga texten från Jeremia 29:11-14.

Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka. Jag skall ge er en framtid och ett hopp. När ni åkallar mig och ber till mig skall jag lyssna på er. När ni söker mig skall ni finna mig. Ja, om ni helhjärtat söker efter mig skall jag låta er finna mig, säger Herren. Jag skall vända ert öde och samla in er från alla de folk och alla de platser till vilka jag har fördrivit er, säger Herren. Jag skall låta er återvända till den plats jag har förvisat er från

Vid Babels floder, där satt vi och grät, sjunger Israels barn (Psalt 137:1). De levde i fångenskap. Det hade de gjort i snart 70 år. Då fick de ett brev från profeten Jeremia. Jeremia hade fått ett budskap från Gud, att fångenskapens tid snart var slut. Gud har en framtid och ett hopp åt dem. Och denna framtid och detta hopp skall de finna. Men det var ett villkor för att de skulle få detta. Mottagaren måste ta kontakt med Givaren. De skall få det, när de åkallar Gud och ber till honom. Gud säger: ”När ni söker mig skall ni finna mig. Ja, om ni helhjärtat söker efter mig, skall jag låta er finna mig, säger Herren”.

Har du erfarenhet av att livet ibland kan vara instängt? Du har inte kommit på rätt plats i livet. Det känns som Babel för dig. Pröva då det recept Jeremia ger i dagens text. Framtiden har fått ett ansikte. Det finns en som vänder sitt ansikte till dig och förmedlar shalom. Han ger dig frid, det goda livet. En framtid och ett hopp. Han säger: Följ mig!

Vi sjunger och ber: 

Herre, tack att du, Herre, tack att du

ger oss framtid och hopp 

 

2.  Vi läser ur ett brev från Johannes, 1 Joh 5:13-15.

Detta skriver jag till er som tror på Guds Sons namn, för att ni skall veta att ni har evigt liv. Och vår frimodiga tro på Gud är denna: om vi ber honom om något efter hans vilja, så hör han oss. Och om vi vet att han hör oss vad vi än ber om, så vet vi också att vi får vad vi ber honom om

Lägg märke till vers 13.
Detta skriver jag till er som tror på Guds Sons namn, för att ni skall veta att ni har evigt liv.

Johannes vill inte att vi ska vara osäkra om vi är kristna eller inte. Vi ska veta det. Du kan vara osäker på dig själv: Är jag kristen? Är jag ett Guds barn? Men vår himmelske Fader vill inte att vi ska vara osäkra på hans kärlek. Han vill att hans barn skall veta att han älskar dem. Därför talar han till oss genom sitt Ord. Dröj där och du hör hur han talar till dig. Därför får vi vid varje nattvard höra pulsslagen från hans fadershjärta: För dig! För dig! Du är älskad in till döden på ett kors. Där växer vissheten. 

Lägg märke till vers 14.
Och vår frimodiga tro på Gud är denna: om vi ber honom om något efter hans vilja, så hör han oss.

Det som ger dig frimodig tro är att se på vad Gud har gjort för oss genom Jesus. Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för att hjälpa oss alla, varför skulle han inte skänka oss allt med honom? (Rom 8:32).  Om du vill lära dig att pröva vad som är Guds vilja, läs då Romarbrevet 12:1-2. 

Lägg märke till vers 15.
Och om vi vet att han hör oss vad vi än ber om, så vet vi också att vi får vad vi ber honom om.

Bön är inte ett sätt att tvinga Gud, att göra vad vi vill. Det är inte heller ett sätt att tvinga oss att göra det Han vill. Det är ett sätt att få honom att göra vad Han vill. Genom bönen ger vi Gud tillfälle att ge oss det han vill ge.

Johannes säger att vi redan i bönens ögonblick har det vi ber om. Det är redan sänt från himmelen och på väg till oss. Vi får ta trons steg in i detta löfte och tacka Gud för att det är så.

Lägg också märke till den hemlighet som ligger i ordet vi.  Vi vet …  vi ber … vi har det… vår bön. Vi behöver varandra både för att kunna be och för att kunna se hur Gud svarar på bön (Matt 18:19-20). Vi sjunger:

Herre, tack att du, Herre, tack att du

både hör och ger vad vi ber om 

 

3.  Vi läser början av Bönsöndagens evangelium från Lukas 11:1-4.

En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be. När han slutade sade en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar.” Då sade han till dem: ”När ni ber skall ni säga:Fader, låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. Och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning.” 

 

Vi stannar till vid fem bönestationer:

1. Herre, lär oss att be.

Du blir förvånad över att de säger så.  De visste mycket om bönen. Bibelns stora bönbok – Psaltaren – kunde de säkert både utantill och by heart. Men ändå var det något annat, när de hörde Jesus be. Lärjungarna, dessa vana bedjare, behövde be: Herre, lär oss att be. Vi behöver be samma bön.

Jesus ger oss först en formulerad bön: Fader vår. Sedan ger han löfte om bönens Ande.

För att hjälpa oss att be sänder Fadern till oss både sin Son och sin Ande. Sonen lägger orden i vår mun, Anden ger liv åt dem. Den formulerade bönen Fader vår bli utgångspunkt för vår egen bön, den som kommer fritt ur hjärtat, inspirerad av den helige Ande.  

  

2. Bönen Fader vår / vår Fader.

När vi ber om hjälp att be, lär Jesus oss en formulerad bön: Fader vår. Den finns i två versioner i Nya Testamentet, i Lukas 11:2-4 och i Matteus 6:9-13. De är varandra delvis olika. Förmodligen har Jesus själv bett denna bön i båda versionerna. Numera har vi en ekumenisk översättning som fångar båda dessa.

Du kan be denna bön då och då under dagen och bara låta den skölja igenom dig. Du kan dröja mycket länge vid varje bön och ändå aldrig ha tömt ut dess djup.  Den är som en källa med ständigt friskt vatten.  

 

3. VÅR

Vi stryker under ordet vår. I detta vår hittar du en väldig massa människor, en stor syskonskara över hela jorden. Du ber inte Fader min. Du ber Fader vår. Du ser hur det kryllar av vänner och släktingar och kineser och ryssar i den bönen. Det våras för oss när vi upptäcker ordet vår! 

 

4. DIN, DITT, DIN

Bönen börjar inte med våra önskningar. Bönen börjar med att man är inför Gud. Man dröjer där vid ditt namn, ditt rike, din vilja … (inte mitt namn, mitt rike, min vilja). Man förnimmer glädjen som är inför Gud. Man hör lovsången från den himmelska härskaran. Man får perspektiv på sitt eget liv. Man andas in himmel i sitt liv. Vi dröjer vid orden ditt namn, ditt rike, din vilja. Vi anar vad rikt livet kan vara. Och framför allt: Vi behöver himlen för att leva på jorden. 

 

5. OSS, OSS, OSS.

Sedan byts ordet din ut mot oss.  Ge OSS … förlåt OSS... inled OSS icke … fräls OSS

Plötsligt är vi då inne i alla slags mänskliga problem och intriger och kamp och tårar. Jesus talar sedan om hur trassligt det kan bli när grannarna väcker upp oss mitt i natten för att tigga bröd till sina gäster. Och barnen blir hagalna och krävande. Vi kan irritera oss på dem. Just i vardagliga trassligheter behöver vi ha de bönerna med oss Ge oss … förlåt oss ... inled oss icke … fräls oss… Vi får ställa oss bakom dem vi anklagar. De kanske är så besvärliga, därför att vi inte sett dem, gett dem kärlek.

Fader tack att du, Fader tack att du

ger oss himmel på jorden

 

4.   Vi läser fortsättningen av dagens evangelium, Lukas 11:5-13.

Han sade till dem: ”Tänk er att någon av er går till en vän mitt i natten och säger: ’Käre vän, låna mig tre bröd. En god vän som är på resa har kommit hem till mig, och jag har ingenting att bjuda på.’ Då kanske han där inne säger: ’Lämna mig i fred. Dörren är redan låst, och jag har barnen hos mig i sängen. Jag kan inte stiga upp och ge dig något.’ Men jag säger er: även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den andre är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver.

Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.

Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk eller ger honom en skorpion när han ber om ett ägg? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande
(Fb. er Fader i himlen ge den helige Ande) åt dem som ber honom?” 


Här dyker två vardagsproblem upp:

PROLEM NR 1:

Vad gör man då man plötsligt får ett oväntat besök?

Jesus berättar om hur du en gång får oväntat besök. Men du har ingenting att ge dem. Det är tomt i skafferiet, tomt i kylskåpet, tomt i frysboxen. Gästernas magar är också tomma. Du kilar över till grannen och bultar på dörren. Han har gått och lagt sig med barnen i sängen – alla de elva små trollen. Även om du förstår att han suckar över att ha blivit väckt, går han så småningom upp och förser dig med allt du behöver för din nattliga supé. Han är din verkliga vän.

Lika ivrig som den här mannen var att väcka grannens godhet mitt i natten, lika ivriga får vi vara att komma med våra önskningar till vår himmelske vän, vår gode Fader i himlen.

Be, så skall ni få. Ta vara på bönestunderna då du får samtala om allt med din Fader. Du behöver aldrig vara ensam om ett enda bekymmer. Låt Fadern få veta alla dina önskningar (Fil 4:6).

Sök, så skall ni finna. Låt ivern i bönen bara öka. Han kanske låter svaret dröja. Det är tydligt att han vill leda oss vidare och ge oss erfarenheter, som man inte kan få om man inte söker.

Bulta, så skall dörren öppnas. När Gud tycks gömma sig får vi bulta. Komma med mer iver i vår bön. Och Gud hör vår bön. Han leder oss genom vårt mörker. Ja, kanske också där, i den mörkaste dal, får jag erfarenheter av att han hör mig. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. 

 

PROBLEM NR 2:

Vad gör man då barnen blir bortskämda och krävande?

Jesus talar om barnet som beställer torsk med äggsås till middag. Ingen vettig mamma eller pappa ger dem då orm med skorpionsmak. I parallelltexten hos Matteus ber barnet om en smörgås. Om han gör det, ger ingen förälder det en sten. Det skulle bli för dyr tandläkarräkning då (Matt. 7:9-11).  Precis som ni som är onda, säger Jesus, gärna ger våra barn goda gåvor, gör vår himmelske Fader det. Är vi onda? Jag är kanske inte så god innerst inne. Bara god ytterst ute! Ibland …

Tonvikten ligger inte på att vi är så onda, utan på att Gud är så god. Fastän vi är syndare och dumma och inkrökta, så är vi ändå inte helt fördärvade. Jesus ser att det bästa hos oss ofta kommer fram i förhållandet till våra barn. Men när vår kärlek börjar ta slut, ger han oss kärlekens Ande. Skall då inte Fadern i himlen ge helig Ande åt dem som ber honom?

Fadern älskar att ge det som är gott åt sina barn. Det han allra helst vill ge är helig Ande åt dem som ber honom. Den helige Ande är din hjälpare. Han hjälper dig att upptäcka bönen. Han hjälper dig med dig själv. Du upptäcker vad Jesus menar då han säger ni som är onda.  När du upptäcker hur fångad du är i dig själv och hur mycket som är styggt och missmodigt och själviskt inne i dig, då behöver du hjälparen den helige Ande. Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte Fadern i himlen ge helig Ande åt dem som ber honom.

Fader, tack att du, Fader tack att du

vill ge oss helig Ande.  

 

5.  Vi läser till sist ett Bibelord som inte står i Bibeln.

Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.

Fader vår slutar så. Men detta bibelord som inte står i Bibeln. En bön på den tiden, som börjar med ”Fader vår” kunde inte sluta med ”ondo”. Det var självklart att bönen slutade med lovsång, ofta fritt formulerad.  Så småningom fick denna lovsång denna fasta form. Den har dock vissa förebilder, se 1 Krönikeboken 29:10 -12.

Med detta slut ville man säga:
Fader, innan jag slutar min bön vill jag bara prisa Dig. Jag vill tala om hur underbar Du är. Jag vill bara fortsätta att vara hos dig och  låta mitt hjärta fyllas av Din kärlek. Ty

RIKET ÄR DITT - Gud, du är chefen. Jag vill att Du styr. Du är på tronen.

OCH MAKTEN - Makten är i händerna hos dig, Fader. Din makt är större än människors. När vi får uppdrag att styra, var då med oss så att makten inte får makt över oss.

OCH HÄRLIGHETEN - hela jorden är full av Guds härlighet. Härlighet, ära, heter på hebreiska kabód. Grundbetydelsen är ”tyngd”. Äran är för tung för oss människor. Endast en allsmäktig Gud klarar av att bära den. Därför lämnar vi över äran och säger: Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande. Det är Gud som all äran skall ha.

I EVIGHET - Riket och makten och härligheten börjar innan allt blir till. Den pågår när allting tar slut  för oss och den här världen. Från evighet till evighet.

AMEN -”Amen, amen, det betyder” säger katekesen: ”ja, ja, det skall så ske.” Amen – JA – är nyckeln till all lovsång: Den himmelska härskaran har hittat den nyckeln. Lägg märke till att efter Amen, JA, bubblar det bra fram ord av glädje och lycka och tillbedjan. (Joh Upp 7: 12, bibel 1917). 

AMEN. LOVET OCH PRISET, OCH VISHETEN OCH

TACKSÄGELSEN OCH ÄRAN OCH MAKTEN

OCH STARKHETEN TILLHÖR VÅR GUD

I EVIGHETERNAS EVIGHETER. AMEN.   

  

Fader, vi vill nu, Fader, vi vill nu

prisa dig för din kärlek.   

 

Du ordbrukare   

Image 

Vill du läsa mer om bönen:
se Nyfikenhetsvandring nr 8, tryck här så hamnar du där,
och Nyfikenhetsvandring nr 54, tryck här så hamnar du där
.

 

Senast uppdaterad ( 2019-05-19 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk