Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Sångpostillan - Första söndagen efter Trefaldighet PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Bengt Pleijel   
2010-05-16

Image

 

Första söndagen efter Trefaldighet 

 

Dagens bön:

Image 

Låt oss be om hjälp att leva i dopets nåd.
Tystnad.

Himmelske Fader, genom vatten och helig Ande föder du oss till nytt liv -
låt oss tjäna dig i tro och kärlek, så att vi kan fullkomnas och bli din Son lika.
Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre och Gud,
som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet
.

Dagens budskap:

Image 

Vårt dop

Vi stannar till vid dagens tre texter  - 2 Mos 14:21-22,  Titus 3:4-8, Johannes 1:29-34.
Läs gärna först dessa texter, lugnt och begrundande. Gå sedan till predikan.
Avsluta sedan med dagens psaltarpsalm 66:5-12, som uppmanar dig
:

Kom och se Guds gärningar, hans väldiga verk bland människors barn

 

Dagens sång:

 Image

Är Pi Hahirot-psalmen 618,  skriven av Børre Knudsen 1979 och Olle Nivenius 1980 på en
melodi från Ansbach år 1664. Psalmen binder samman bibelns två största befrielsehändelser:
uttåget ur Egypten och Golgatadramat
.

Vill du höra Bengt Pleijel predika, Anne Mette Pleijel Johnsson läsa text och Bodil Landgren sjunga? Klicka här!

Dagens predikan: 

 Image

  

1.     Vi möter Mose och Israels barn vid Röda Havet, 2 Mos 14:21-22.

Mose sträckte ut sin hand över havet, och Herren drev undan havet med en stark östanvind, som blåste hela natten. Så gjorde han havet till torrt land. Vattnet klövs, och israeliterna gick torrskodda tvärs igenom havet, medan vattnet stod som en vägg på båda sidor

Vi läser psalm 618 vers 1

Faraos härar hann upp oss på stranden just som vi kommit till Pi Hahirot.
Här mellan havet och hären i sanden dödsdömda stod vi vid klippornas fot.
En enda möjlighet, ljöd oss i ropet, vägen till havet, till döden i dopet.
Halleluja! Halleluja!
 

Situationen för Israels folk är förtvivlad. De har flytt från Egypten undan Farao och hans förtryck och har just kommit till Pi Hahirot (2 Mos 14:2). Bakom dem ser de dammolnen och hör mullret  från Faraos härar. Ingen har gjort militärtjänst. Framför dem ligger havet. Ingen hade gått i simskola. Allt verkar alldeles hopplöst.  Folket knorrar. De ropar, gnyr och grälar. De vill tillbaka till Egypten. Det blir upprorsstämning.

Vi ser hur Mose går omkring och försöker lugna folket. Vi hör hur han säger: Frukta inte. Stå fasta så skall ni se vilken frälsning idag Herren skall bereda er … Herren skall strida för er och ni skall vara stilla därvid (citat från 2 Mos 14:13-14, Bibel 1917).  Dessa ord har varit tröstord också till många i vår tid. När det blivit alltför bullrigt och bråkigt omkring oss har vi hört Mose ord. Ja, inte bara hört utan också fått erfarenhet av dem. Vi sjöng in dem i våra hjärtan: Herren skall strida för eder och I skolen vara stilla därvid …

Mose tröstar folket. Men själv darrar han inuti och ropar till Gud. Vägen bakåt är stängd. Vägen framåt är stängd. Men vägen uppåt, är den stängd?  Vad gör Abrahams och Isaks och Jakobs Gud nu?  Han säger till Mose: Varför ropar du så? Varför säger Gud så? Inget nödrop, ingen bön är nedtecknad.  Men Gud hör även hjärtats suckar och ordlösa böner. Han ger denna order: Lyft upp din stav och räck ut din hand över havet …

Mose gör så. Nu händer det som vår korta text berättar om, gamla Testamentets största händelse:

Mose sträckte ut sin hand över havet, och Herren drev undan havet med en stark östanvind, som blåste hela natten. Så gjorde han havet till torrt land. Vattnet klövs, och israeliterna gick torrskodda tvärs igenom havet, medan vattnet stod som en vägg på båda sidor.

”En enda möjlighet, ljöd oss i ropet, vägen till havet …” 

Vad säger oss denna händelse?

I Gamla Testamentet befrias Guds folk från Faraos tyranni.

I Nya testamentet befrias Guds folk från de farliga fiender som heter Synden och Döden och alla sataniska makter, som förblindar och förtrycker och fördärvar Guds folk idag.

”En enda möjlighet, ljöd oss i ropet, vägen till havet, till döden i dopet.” Allt det som hände på Golgata, Jesus seger över makterna genom hans död och uppståndelse, allt det når oss i dopet.

Vet ni inte det? frågar Paulus och tittar förvånat på oss.

Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus, också har blivit döpta in i hans död?  Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet (Rom 6:3-4).

Detta är det stora budskap till oss på dopets söndag. Vi räddas genom dopet från makternas förtryck. Syndens makt och dödens makt får inte sista ordet.

Vid Röda Havet räddades folket genom vatten och Andens vind.
Vid dopet räddades vi genom vatten och Anden.
Till det budskapet kan vi bara säga: JA! JA! HalleluJA! HalleluJA!

Vi sjunger psalm 618 vers 1.   

 

2. Vi hälsar på hos Paulus andlige son och medarbetare just när han håller på att

läsa ett brev från Paulus -  Titus 3:4-8. 

Men när Guds, vår frälsares, godhet och kärlek till människorna blev uppenbara räddade han oss – inte därför att vi gjort några rättfärdiga gärningar utan därför att han är barmhärtig – och han gjorde det med det bad som återföder och förnyar genom den helige ande. Genom Jesus Kristus, vår frälsare har han låtit Anden strömma över oss, för att vi genom Guds nåd skall bli rättfärdiga och, så som det är vårt hopp, vinna evigt liv. Det är ett ord att lita på

Vi läser psalm 618 vers 2.

Då, i den sista förtvivlade stunden brast för Guds vindar förskräckelsens hav.
Vägen låg öppen när vattnet vek undan. Vi som var döda gick ut ur vår grav.
Se här din möjlighet, ljöd till oss ropet, vägen från döden till livet i dopet.
Halleluja Halleluja!
 

Där var förtvivlan och förskräckelse vid Röda havet. Situationen var alldeles hopplös. Har ni tänkt på hur ofta Bibeln talar om hopplösa situationer? Men Bibeln berättar också om att då allt verkar stängt och allt känns botten, griper Gud in. Är då något så underbart att Herren inte skulle förmå det (1 Mos18:14).

Det som räddade Israels barn var inte deras tapperhet eller duktighet eller fromhet. De knorrade och knotade och klagade. Det som räddade dem var att Guds vindar började blåsa så att vattnet vek undan och det blev en väg genom havet. Och de kunde efteråt berätta: Vi som var döda gick ut ur vår grav.

Det som räddade Paulus och Titus och de första kristna var inte att de var så älskvärda (värda att älskas). Paulus berättar i versen före vår text hur de var. Lägg märke till att han säger vi.

Vi var ju också själva en gång dåraktiga, olydiga och vilsegångna, slavar under alla möjliga impul-er och lustar. Vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi avskydde varandra (Titus 3:3). 

I brevet till Titus får Titus och vi svar på tre frågor:

1.       VARFÖR räddade Gud dem?

Svar: När Guds, vår frälsares, godhet och kärlek till människorna blev uppenbara räddade han oss – inte därför att vi gjort några rättfärdiga gärningar utan därför att han är barmhärtig.

Lägg märke till de tre orden: KÄRLEK, GODHET, BARMHÄRTIG.

Orsaken till Guds ingripande var alltså inte att vi plötsligt blivit så snälla, skötsamma, religiösa, varmt troende och älskvärda. Orsaken var att Gud såg vår nöd. När en far eller en mor ser sina barn lida, gör det ont inte bara i barnen utan också i föräldrarna. Hosea fick veta hur Gud,  vår himmelske förälder kände sig: Mitt hjärta är i uppror, all min medkänsla väcks  (Hosea 11:8).  Hans godhet och kärlek  kommer i rörelse. Gud älskar oss inte därför att vi är så älskvärda. Han älskar oss, därför att han älskar oss!

Gud är barmhärtig. Det ordet betyder ”att ha hjärta för de arma”. (tyska: bei den armen Herz).

På latin heter barmhärtighet misericordia. Miser har vi i ordet miserabel, som betyder bedrövlig, eländig, beklagansvärd. Cordia har med hjärta (cor) att göra. Gud har hjärta för de miserabla. 


2.       HUR räddar Gud dem?

Svar: han gjorde det med det bad som återföder och förnyar genom den helige ande. Genom Jesus Kristus, vår frälsare har han låtit Anden strömma över oss.

Vi hamnar ofta i instängda och hopplösa situationer. Det onda vill ta struptag. Vi får svårt att andas. Vi hamnar i förtvivlans grav. Jag arma människa vem skall befria mig? (Rom 7:24) Men då griper Gud in. Guds vindar börjar blåsa. Andens vind, som på hebreiska heter ruach och som betecknar det starka, det dynamiska i Guds väsen, börja komma i rörelse. Se här din möjlighet, ljöd till oss ropet, vägen från döden till livet i dopet. Vi lyder ropet och kommer i rörelse. Vi börjar upptäcka dopet. Det som hände med oss för kanske mycket länge sedan, ger liv åt oss idag. Och när vi tar emot dopets möjligheter och seger kunde vi säga till varandra: Vi som var döda gick ut ur vår grav

 

3.       Vad hände sedan?

Svar: för att vi genom Guds nåd skall bli rättfärdiga och, så som det är vårt hopp, vinna evigt liv. Det är ett ord att lita på.

Smaka på orden här: NÅD, RÄTTFÄRDIG, HOPP, EVIGT LIV, ORD ATT LITA.

Dröj inför varje ord. De är laddade med himmel, kraft, renhet. Gud gör något med oss. Gud ger oss något. Bakom varje ord öppnar sig en helt ny värld och helt nya möjligheter.

Skuldsanering sker vi korset och en nystart.

Se här din möjlighet, ljöd till oss ropet, vägen från döden till livet i dopet.

När vi upptäckt detta kan vi bara säga: JA! JA! HalleluJA! HalleluJA!

Vi sjunger psalm 618 vers 2.   

 

3.     Vi träffar aposteln Johannes som berättar om vad han såg och hörde

vid Jordans vatten den gång Jesus kom dit,1:29-34 

När Johannes såg Jesus komma, sade han: ”Där är Guds lamm som tar bort världens synd. Det är om honom jag har sagt: Efter mig kommer en som går före mig, ty han fanns före mig. Jag kände honom inte, men för att han skall bli sedd av Israel har jag kommit och döper med vatten.”

Och Johannes vittnade och sade: ”Jag har sett Anden komma ner från himlen som en duva och stanna över honom. Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa med vatten sade till mig: ’Den som du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper med helig ande.’ Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde.”
 

Vi läser psalm 618 vers 3:

Jublande lyfter vi upp våra händer, vi som vår räddning ej mer kunde tro.
Nyfött står folket på skimrande stränder. Snart skall i Kanaan trygga vi bo.
Manna från himlen är reskost på vägen,  brödet vi bryter och vinet ur lägeln.
Halleluja! Halleluja!
 

Jesus har två viktiga uppgifter säger Johannes.

1.      Jesus tar bort världens synd.

När Johannes såg Jesus komma, sade han:
Där är Guds lamm som tar bort världens synd
.

Guds lamm. Vilken märklig benämning på en vuxen karl! Vi tänker oss ett lamm som något litet och gulligt och mjukt, som man kan ta i famn och gosa med. Men för folket, som hör Johannes Döparen, är detta ett laddat ord. Johannes kan sin bibel. Han har läst om hur Jesaja beskriver honom som ett lamm som förs bort att slaktas (Jes 53:7). Han visste vad påskalammet betydde i Israels historia (2 Mos 12).

Hur visste Johannes så säkert att Jesus var det Guds lamm som skulle kunna ta bort världens synd.  Först säger Johannes: Jag kände honom inte. De hade visserligen träffats tidigare. Men då låg Johannes i sin mamma Elisabeths mage och Jesus i sin mamma Marias mage (Lukas 1:39-45).  Men sedan säger Johannes: Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde. Vad hade hänt mellan dessa två påståenden? Gud hade talat om det för honom: han som sände mig att döpa med vatten sade till mig: ’Den som du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper med helig ande.’

Vid dopet i Jordan fick Johannes se hur Anden kom över Jesus. Efter detta dop skyndar sig nog Johannes hem, letar fram sina bibelrullar, tänder nattlampan och läser vad Gud hade sagt. Därför kunde han nu först säga: Där är Guds lamm som tar bort världens synd.

Jesus är världens största sophämtare.  Våra synder är ju som sopor och skräp, som tynger oss och plågar oss. De är som osynliga baciller, som gör oss sjuka och som vi smittar ned andra med.

Men Jesus tvingar inte på oss sina lösningar. Han vill att vi ska komma till honom och bekänna våra synder och ge dem till honom. Då lyfter han av dem och bär dem bort. En verklig skuldsanering sker! Vad han sedan gör med skräpet är hans problem, inte vårt. Men när det händer, så händer det något med våra händer: Jublande lyfter vi upp våra händer, vi som vår räddning ej mer kunde tro.

När vi lyfter våra händer, tappar vi vårt eget och sträcker oss mot Jesus för att ta emot det andra som Johannes säger att Jesus vill göra med oss. 

 

2.      Jesus döper i den helige Ande.

Sedan Jesus tagit bort våra synder, lämnar han oss inte tomma. Han döper i den helige Ande. Han fyller oss med nytt liv. Johannes Döparen säger alltså att Jesus är både frälsaren och andedöparen.

Påsken är den händelse som berättar om att Jesus tar bort synder.
Pingsten är händelsen som berättar om hur Jesus döper i helig Ande.

Men både påsk och pingst landar i vårt dop. Vi kopplas ihop med kraftledningen som går från Påsk och Pingst. Vi döps att höra ihop med Fadern, som sträcker ned sina två händer, Sonen och den helige Ande och lyfter oss in i sin faderskärlek.

Fadern har lagt ned Livets frö i vårt dop. Men fröet måste tas emot och vattnas med bön. Då händer det något. Fröet är programmerat med rötter, blad, blommor, doft, frukt … Det som händer i dopet är något som skall bära oss alla dagar in till tidens ände. På vandringen får vi reskost.  Precis som Israels barn på ökenvandringen fick plocka manna, brödet från himmelen varje dag, får vi ta emot Ordet, vi tar emot brödet och vinet i nattvarden.

Frälsningen är en daglig färskvara.
Att bli fylld av Andens liv är daglig färskvara.

Och vi, som inte kunde tro på någon räddning, jublande lyfter vi upp våra händer mot honom, som är vår Frälsare och Herre. Han har dött för oss men uppstått och lever, för att också vi ska kunna leva Andens friska liv.

Till det budskapet kan vi bara säga: JA! JA! HalleluJA! HalleluJA!

Vi sjunger 618 vers 3   

 

Du ordbrukare! 

Image

I veckan som kommer får du följande kloka uppgift:

UPPTÄCK DITT DOP! 

Umgås med Mose och Titus och Johannes Döparen.
Försök komma ihåg vad de ville lära dig.
Låt dagens sång bli veckans sång!
Vill du läsa mer om dopet gå till Nyfikenhetsvandring 52
som handlar om hur  kyrkans folk lever i dopet.
Tryck här så hamnar du där
.

 

Senast uppdaterad ( 2016-05-22 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk