Frälsarkransen: Den tysta PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Martin Lönnebo   
2010-05-25
Frälsarkransen

 Den tysta

 "Den begrundande frälsarkransen" kräver uppmärksamhet både på bokens text
och på radbandets pärlor. Det finns då risk för en viss splittring i sinnet,
om man inte samlar sig ordentligt. Men man kan be Frälsarkransen på ett
mycket annorlunda sätt, utan möda och med uppmärksamhet på ett enda,
nämligen på NÄRVARON av det gudomliga, barmhärtiga seendet. Det är "Den
tysta frälsarkransens" hemlighet.

Det är pärlor för tystnaden, även tankens och fantasiens, och för tankens
och tungans aktivitet. Tystnaden är sålunda alltid viktig, och ju närmare du
kommer dina egna djup och Gud, dessto mer föredrar du tystnaden, för du
närmar dig nu det outsägliga. Denna Frälsarkrans är därför helt helgad
tystnaden. Låt pärlorna sakta rinna mellan dina fingrar. Gör dig inga
bekymmer. Du har nu lärt dig de runda pärlornas budskap. Stanna därför en
stund vid varje pärla, men gör dig ingen möda att erinra dig texten. När du
exempelvis kommer till den första vita pärlan, så vet du att du är i
Betlehem i den heliga och eviga födelsens grotta. Nöj dig med att bara vara
där tillsammans med den heliga familjen och kyrkan genom alla tider. Det är
ett bra sätt att överlämna sig och bli som ett nyfött barn. Du får börja på
nytt, åter och åter.

Nöj dig med kärleksfull uppmärksamhet. Det är en välsignad form av bön.
Detta kommer att påverka dig på djupet. Du vänjer dig vid att se på
skapelsen och alla dess djur och växter, medmänniskorna, livets händelser
och dig själv med kärleksfull uppmärksamhet. Det är ett gudomligt sätt att
se. Och ju mer du tänker på den gudomliga närvaron, desto mer kommer du
själv att vara närvarande, både i dina egna djup och i den yttre
verkligheten. Däremot kommer du att bli allt mer frånvarande i skenets
värld. Det är befrielse.

Senast uppdaterad ( 2010-05-25 )
 
< Föregående   Nästa >