Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Sångpostillan - Apostladagen PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Bengt Pleijel   
2010-06-06

Image

 

Apostladagen

Femte söndagen efter Trefaldighet  

 

Dagens bön:

 Image

Låt oss be om kraft att som apostlarna förkunna Guds evangelium.
Tystnad.

O Gud, du som sände apostlarna att vittna om Jesus Kristus,–
ge oss kraft att i deras efterföljd förkunna ditt evangelium,
så att alla folk får se din frälsning.
Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud,
som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet

 

Dagens budskap:

 Image

Sänd mig!

Jesaja 6:1-8, 1 Petrus 2:4-10, Matteus 16:13-20,  Psalt. 40:6-12
Läs gärna först dessa texter, lugnt och begrundande. Gå sedan till predikan

 Dagens sång:

Image 

Sv. Psalm 20: 1-3 Helige Fader kom och var oss nära
Text: Jacob Timotheus Jacobsson 1889, som var köpman och lokalpredikant i metodistkyrkan.
Musik: Johann Crüger 1653, en av sin tids främsta koralskapare.

 

Dagens predikan:

Image 

 

Inledning.

Vi stannar idag till vid alla tre texterna för denna söndag.

Först får vi tillsammans med Jesaja komma nära vår helige Fader, som vill sända oss ut i en trasig värld med helande.

Sedan får vi komma nära Jesus, han som dog för alla. Han leder oss till ett möte vid Cesarea Filippi. Han berättar om sina planer att bygga en helig allmännelig och apostolisk kyrka.

Till sist får vi ta emot den helige Ande och får då upptäcka hur rikt livet blir när Anden leder, helgar och välsignar varje själ som ber. 

1.    Helige Fader kom och var oss nära. 

Jesaja och vi möter Gud som är helig, helig, helig.

Läs Jesaja 6:1-8 

Det år då kung Ussia dog såg jag Herren. Han satt på en hög och upphöjd tron, och hans mantelsläp fyllde templet. Serafer stod ovanför honom, var och en med sex vingar: med två vingar skylde de ansiktet, med två skylde de kroppen och med två flög de. Och de ropade till varandra:

Helig, helig, helig
är Herren Sebaot!
Hela jorden är full av hans härlighet.

Ropet kom trösklarna att skaka i sina fästen, och templet fylldes av rök. Jag sade: Ve mig! Jag är förlorad, ty jag har orena läppar och jag bor bland ett folk med orena läppar, och mina ögon har sett Konungen, Herren Sebaot.

En av seraferna flög fram till mig med ett glödande kol som han hade tagit från altaret med en tång. Med det vidrörde han min mun och sade: ”När detta vidrör dina läppar blir din skuld borttagen och din synd sonad.” Och jag hörde Herrens röst. Han sade: ”Vem skall jag sända, vem vill vara vår bud-bärare?” Jag svarade: ”Jag, sänd mig!”
 

Vi läser och ber Psalm 20 vers 1:

Helige Fader, kom och var oss nära,
låt oss förnimma kraften av din lära.
Du som kan giva mer än vi begära,
hör oss, o Fader

I Jesaja kapitel 6 kallas Jesaja till profet. Men före dess har han varit ute och predikat.  Han berättar för folk om Guds nåd. Blodröda synder kan bli snövita (1:18). Han uppmanar folket att gå med i fredsrörelsen och smida sina svärd till plobillar och sina spjut till vingårsknivar (2:4). Men han kan också träffande avslöja folkets synder.  Han gisslar Sions döttrar, som är så högmodiga och går med rak hals och spelar med ögonen och trippar och pinglar med sina fotringar (3:16-24). Jesaja glömmer inte männen. Han gisslar dem som stiger tidigt upp och hastar till starka drycker och sitter intill sena natten för att upphetta sig med vin. Han utslungar ett ve till dem som kallar det onda gott och det goda ont och gör mörker till ljus och ljus till mörker (5:20-25).

Jesaja kunde precis som vi se de andras synder. Media hjälper oss ju mycket med det. Men en dag förändras allt för Jesaja. Han går till kyrkan. Plötsligt, mitt i en vanlig gudstjänst händer något. Ett bländande ljussken! En himmelsk seraf-sång! Ett brus av heligt jubel! En utstrålning från den himmelska tronen!

Jag såg Herren, berättar Jesaja efteråt. Han sitter på en hög och upphöjd tron. Jesaja ser honom bara ett ögonblick. Men det var hans livs viktigaste ögonblick. Mina ögon har sett Konungen Herren Sebaot. Att se in i någons ögon som ser på en med kärlek, ömhet och smärta, kan vara svårt. Jesaja fick se in i Guds smärta, men det klarade han inte. Han kände sig genomskådad, genomavslöjad av Kärleken. Nu var det inte längre de andra som var ruttna och falska och smutsiga. Jesaja ropar ut:  Ve mig, jag  förgås! Ty jag har orena läppar.

Att med egna ögon få se honom som är HELIG, HELIG, HELIG måste vara förskräckligt. Ingen kan se Gud och leva (2 Mos 33:20). Förskräckligt eftersom Gud är så hel, så full av skönhet, så fylld av kärlek och godhet och äkthet. Men jag är så halv och trasig och oäkta och …

Precis som Jesaja fick en beröring av altarets eld, behöver vi de ständigt återkommande mötena med honom, som "rör vid oss med händerna som korset bar".

Lägg märke till att det är den helige Fadern, vi möter. Han möter oss  trasiga och smutsiga  med sin helande och renande kärlek. Han gör det för att han vill något med våra liv. Han vill göra oss till budbärare.

Den fråga Jesaja fick får också vi: Vem skall jag sända, vem vill vara vår budbärare?
Jesaja svarar: Jag, sänd mig!
Vad svarar du?
Kanske med att bedja och sjunga denna bön:

Helige Fader, kom och var oss nära, låt oss förnimma kraften av din lära.
Du som kan giva mer än vi begära, hör oss, o Fader
.  

 

2. Jesus var när oss, du som dog för alla.

Vi ber så till honom som vill bygga en helig, allmännelig och apostolisk kyrka.

Läs Matteus 16:13-20

När Jesus kom till området kring Caesarea Filippi frågade han sina lärjungar: ”Vem säger människorna att Människosonen är?” De svarade: ”Somliga säger Johannes döparen, men andra säger Elia och andra Jeremia eller någon profet.”– ”Och ni”, frågade han, ”vem säger ni att jag är?” Simon Petrus svarade: ”Du är Messias, den levande Gudens son.”

Då sade Jesus till honom: ”Salig är du, Simon Barjona, ty ingen av kött och blod har uppenbarat detta för dig, utan min fader i himlen. Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den. Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen.” Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att han var Messias.

Vi läser och ber psalm 20 vers 2:

Jesus, var när oss, du som dog för alla.
Giv oss din frälsning, hör, vi dig åkalla.
Led oss och bär oss att vi ej må falla.
Du är vår starkhet

Första gången Jesus och lärjungarna träffats, hade han sagt de nästan elektriska orden till dem: Följ mig! Då hade de brutit upp och lämnat allt. Han börjar inte med att fråga dem och oss om vi tror på allt vad Bibeln säger eller om vi är skötsamma och snälla. Han bara säger Följ mig!

Nu, tre år senare, kommer de till Cesarea Filippi. Där ställer Jesus en fråga till dem. Vem säger folket att jag är? Då hade de räknat upp alla kändisar, de kom på. Också på den tiden var man intresserade av kändisar. Jesus är en profet. Jesus en stor man. Jesus är en ny Elias.

Men när Jesus sedan frågar: Vem säger ni att jag är?  då blir det först alldeles tyst. Ingen säger något. De ser på varandra. Då tar en av dem, en som hette Simon Jonasson, ett steg fram, ser på Jesus och säger DU ÄR Messias, den levande Gudens son...

Vilken bekännelse! Du är Messias, den som vi läst om i skrifterna och längtat efter och hoppats på och bett om. Du är den mannen! Du är Messias, den smorde, Kristus. Du kommer från den levande Guden. Du är Himmelen som landat på jorden.

När Simon Jonasson sagt sitt DU ÄR till Jesus, säger Jesus två saker till Simon. Först: Det här har du inte hittat på själv, Simon, ingen människa, ingen av kött och blod, har gett dig den insikten. Du har fått det från min Fader i himlen. Fadern har uppenbarat detta för dig.

Sedan säger Jesus en sak till. Simon har sagt sitt DU ÄR till Jesus. Nu säger Jesus sitt DU ÄR till Simon. Du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka.

Denne svage, impulsive, vacklige Simon blir en klippa. Jesus ser vad han kan göra med honom. Han, den enkle fiskaren som förmodligen slutat som gammal pensionerad fiskargubbe vid Gennesarets sjö, om Jesus inte kommit i hans väg, denne Simon utnämns till en klippa i kyrkan, han blir en apostel. Han slutar sina dagar som den förste påven i Rom. Vilken klassresa!

Tänk på detta. Vi är ofta så osäkra på vem vi är. Vi har så många mörka och dumma tankar om oss själva. När jag hittar bekännelsen till Jesus då kan Jesus tala om för mig vem jag är. Han kan göra något vettigt av våra liv. Han hjälper var och en av oss med vårt dåliga självförtroende. Det sunda självförtroendet hittar jag, när jag hör ihop med Jesus. Han säger sitt Du är till oss. Du är mitt barn, du är min älskade son, min älskade dotter. Du är så dyrbar i mina ögon … Jag har utvalt dig och jag har en plan med ditt liv.

Lade ni märke till att Jesus säger, att han vill ha en kyrka på jorden. På denna klippa skall jag bygga min kyrka. Det är många som inte vill vara med i kyrkan. Men Jesus vill vara med i kyrkan. I allra högsta grad vill han vara med.

Ordet Kyrka, på grekiska kyriakä, betyder “det som hör Herren till”. Blicken riktas med detta ord på HERREN KRISTUS. Han är kyrkans centralgestalt, kyrkans riktmärke och kraftkälla.

Jesus finns i sin kyrka och låter himmelrikets livsström rulla emot oss. Vi får andas in kraft, himmel, glädje, lovsång, salighet. Jesus, som dog för alla, vill förmedla helande och upprättelse till syndare över hela jorden. Den vill nå till alla, eftersom Gud vill att alla skall blir frälsta. Den heliga kyrkan är ALLMÄNNELIG.

Om Jesus är centralgestalten, vad är då Petrus? Han är klippan som bygger hela sitt liv på klippan Kristus. Först kommer Jesus. Sedan kommer apostlarna, Petrus och alla de andra, som bygger vidare. Och sedan kommer vi. Vi tillhör den APOSTOLISKA KYRKAN, som bygger vidare på apostlarnas grund. I den heliga, allmänneliga och apostoliska Kyrkan finns livets krafter. Dödsrikets portar skall aldrig få makt över den. Dödens krafter är som en borg, som stänger in oss och låser in oss bakom sina portar. Ibland känner vi av dessa krafter. Det är som om de vill kväva oss. Men i kyrkan finns himmelrikets nycklar. Kristus har gett dessa nycklar åt Petrus och apostlarna och åt dem i kyrkan som fått uppdraget och ämbetet att vara förvaltare av himmelrikets hemligheter. De har genom bön och handpåläggning blivit vigda till den uppgiften. Det är en uppgift med stort ansvar. Bl.a innebär den att allt du binder på jorden skall vara bundet i himmelen och allt du löser på jorden skall vara löst i himmelen.

Till någon som plågas av syndens makt i sitt liv får de säga: Du är löst. Du är fri i Jesu namn. Det är detta kallas för avlösningen. Himmelrikets nycklar har använts. Någon har släppts ut ur fångenskapen till liv och frihet. Men den som inte vill bli löst och fri får veta att då är han fortfarande bunden av sin synd. Gud tvingar inte sina lösningar på oss.

Vi ber och sjunger: Jesus, var när oss, du som dog för alla. Giv oss din frälsning, hör, vi dig åkalla.
Led oss och bär oss att vi ej må falla. Du är vår starkhet
.  

 

3.Helige Ande … helga, välsigna varje själ som beder.

Vad som händer i den heliga kyrkan när den helige Ande leder.  

Läs 1 Petrus 2:4-10 

När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom, då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap och kan frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus. Det står ju i skriften: Se, på Sion lägger jag en hörnsten, utvald och ärad; den som tror på den skall inte stå där med skam.

Äran tillfaller alltså er som tror. Men för dem som inte tror har stenen som husbyggarna ratade blivit en hörnsten, en sten som de snavar på, en klippa som de stöter emot. De stöter emot därför att de inte lyder ordet. Så är det förutbestämt för dem.

Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.    Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk. Ni som förut inte fann barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet


Vi läser och ber psalm 20 vers 3:

Helige Ande, som i sanning leder,
himmelska duva, sänk idag dig neder,
helga välsigna varje själ som beder.
Amen, ja amen

Vad händer i kyrkan när den helige Ande leder?

1.      Vi fogas samman.

Jesus hade sagt till Petrus: Du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka. (Matt 16:18).  Något mer än trettio år efter detta skriver Petrus sitt brev. Han är nu fortfarande fylld av kärleken till Jesus. Hans stora duktiga JAG har fått dö vid korset. Petrus är klippan som bygger sitt liv på Klippan Jesus. Petrus vet vad som händer när den helige Ande drar oss in i det kraftfält som heter i Kristus. När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom, då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge.

Vilken djärv bild! Levande stenar! Vi tänker oss en sten som något dött, kallt, livlöst. En atomfysiker kan tala om för oss att en sten är fylld av liv, rörelse, kraft. Kanske vi behöver en sådan trosblick på varandra. Att förstå att det hos människor omkring oss finns så mycket mer än det vi ser med våra ögon, så mycket mer att upptäcka och locka fram.

När den helige Ande drar oss in i det kraftfält, som vi är döpta in i – i Kristus blir levande stenar i ett andligt husbygge.  ”Vi är vår Herres kyrkohus, byggt utav levande stenar” (Psalm 56:3).

Lägg märke till rörelsen här: Döpt blir man en gång. Men detta ”dopliv” får sin näring av Livets ord i Bibeln och av Livets bröd vid nattvardsbordet. Hemligheten med att växa i sitt kristna liv är att komma till Jesus. Hans kärlek behöver ständigt på nytt komma in i oss som "eld i vårt blod" och "smälta om våra hjärtan i altarets glöd" (Sv Ps 258:7).  

1. Vi blir ett utvalt släkte.

Petrus skriver så: Ni är ett utvalt släkte

Vi upptäcker något spännande när Anden får leda oss. Genom dopet har Gud utvalt oss. Han tar oss ut ur världen. Vi kommer in i en ny familj, får helt nya släktingar. Vi får fäder och mödrar i Kristus och bröder och systrar i tron. Ja, vi får kanske vara med om att se andliga barn … 

2. Vi krönes till Kungar.

Petrus skriver så: Ni är kungar.  Den himmelske konungen lyfter oss upp i sin kärlek. Lägg märke till hur Herren här talar till alla modfällda, jagsvaga, ”duger-inte-människor”, alla dem som tycker att de inte är något. Han ger dem en ny identitet. Han kröner oss med nåd och barmhärtighet, säger Psalt 103:4. Han sätter kungabarnens krona på våra huvuden. Sträck på dig kungabarn! Du är prins/prinsessa av himmelriket. 

3. Vi viges till präster.

Petrus skriver: Ni är präster.

Prästvigningen sker i dopet. Där blir vi tillsammans med många andra ett heligt prästerskap.  Vi bär inte fram offer för våra synder. Det har Jesus gjort och hans offer är tillräckligt för alla tider. Vi  ska dock inte förväxla den uppgift som pastorer och församlingsherdar fått. De har vigts till kyrkans ämbete för att bära fram budskapet om syndernas förlåtelse liv och salighet.

De döpta är tillsammans ett heligt prästerskap, som bär fram andliga offer. Vi står tillsammans inför tronen i tillbedjan och kärlek. Och vår uppgift tillsammans är att sprida himmelens väldoft över jorden. 

4. Det blir folk av oss.

Petrus skriver: Ni är … ett heligt folk, Guds eget folk.

Folk heter på grekiska laós. Det grekiska ordet laikós betyder ”det som tillhör folket”.  Av ordet laikós har vi fått ordet lek, som vi har i lekman. Men lek i lekman betyder inte barnslig eller okunnig. Vi använder ju ofta ordet lekman i motsats till fackman. Lekman betyder ”den som tillhör folket”. I kyrkan är vi alltså alla lekmän. Vi tillhör Guds folk. Vi alla, påvar och prostar och män och kvinnor och töser och gossar, är tillsammans Guds folks lekmän.

Vi är ett heligt folk. Vi tillhör den Helige. Men det heliga folket är trasfolket, som tar emot helande krafter från den Helige. Det heliga folket är dem som vet att de är syndare som behöver ta emot förlåtelse och rening och läkedom från Jesus. Det heliga folket är dem som låter Jesus göra något med dem. Han gör dem fria. Han renar dem. Han fyller dem med sitt liv. Då blir det folk av oss.

Var och en av oss kan känna sig svag, misslyckad, oduglig och säga: Jag är ingenting. Men när Herren får göra något med dig så händer det att du, som ingenting är, blir något. Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk.  (se Hosea 1:9 f  2:23, Rom 9:25). Tillsammans med andra blir du ett Guds folk. Du blir en lem i Kristi kropp. Det vi är som kristna det är vi tillsammans.

Vår uppgift är att berätta om hans storverk, hans härliga gärningar. Det folk som jag har danat åt mig skall förkunna mitt lov, skriver Jesaja (43:21). 

5. Guds kärleksbarn.

Petrus skriver: Ni som förut inte fann barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet.

Så här får du tänka: Jag har hittat en som har ett ”hjärta för de arma”. Jag har lärt känna en som dött och uppstått för mig för att jag skall slippa leva instängd i mig själv och i mina problem. Jag utnämns till Guds kärleksbarn.  

 

Käre Ordbrukare! 

Image

Tycker du att den sista delen av predikan var alldeles för kort
inbjuds du nu högtidligen till ”Oaser i öknen”, en vandring genom Petrus första brev
.
Oas nr 10,  1 Petrus 2:3-5 a  tryck här så hamnar du där.
Oas nr 11,  1 Petrus 2:5 b     tryck här så hamnar du där.
Oas nr 12,  1 Petrus 2:6-8     tryck här så hamnar du där.
Oas nr 13, 1 Petrus 2:9-10  tryck här så hamnar du där
.  

 

Vill du veta mer om en helig och allmännelig och apostolisk kyrka
inbjuds du nu högtidligen till Nyfikenhetsvandring 50
som handlar om ”hur skräpfolk bli kyrkans folk”,
tryck här så hamnar du där
.

 

Senast uppdaterad ( 2019-07-14 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk