Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Tredje söndagen i påsktiden Årg 3 - Den gode Herden PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Jenny Berggren   

I katakomberna under Rom har man funnit några av de äldsta Kristusavbildningarna, en man med ett lamm på sin axel, en bärare av sin kyrka, en herde för sin hjord.
"Han för mig till vatten där jag finner ro." Ps 23:2

Jesus befann sig i Salomos pelargång,
fastän han visste vilka som skulle samlas där denna kyliga dag, för denna pelargång var den varmare delen i templet. Där fanns de som var kvar bara för att det var varmt där.
Om vintern är det kallt i Jerusalem…
Där fanns lättja och lojheten, som är grogrund till irritation. Jesus visste detta när han gick där, fram och tillbaka. Han hör oss innan vi ber. Innan ett ord har varit på vår tunga vet han det.

Några av Judarna ser den pyrande lojheten och dåsigheten som ett tillfälle för att skaffa bevis mot den Kristus de inte vare sig föreställt sig eller tänkt följa. De ställer i raka frågor till Jesus. De betonar "du" när de frågar: "Hur länge skall DU hålla oss i ovisshet?
"Om DU är Messias så säg det öppet till oss!"

Han för oss till vatten där vi finner ro.

De ivrare som frågar Jesus vill ha ett svar, men mot Gud misslyckas man ofta med att ställa polariserande frågor, eftersom han har Guds skapelseperspektiv. Det DU som rungar i väggarna riktas mot vad de tror är en förrädare och en hädare. Alla väntar med spänning på vad den tillfrågade skall svara.
De tror att de kan måla in Kungars Kung i ett retoriskt hörn… men Gud ser fylld av kärlek även på dessa män.
Därför svarar Jesus dem inte med ord och övertygande bevisning, för det skulle rycka dem ur hans hand. Hans svar är Kristusdoftande Sanna ord, fulla av Kärlek. Jesus möter deras frågor. "Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får."
Eller kanske uttryckt på ett annat sätt: Bli mina får först, sen kan ni tro.

Igår var jag en ivrare. En som ställde dessa perspektivslösa polariserade frågor, intrasslad av lojhet, halvvarmhet och lättja och med ögat fyllt av bråte och TV reklam. Kroppen fick inget ljus.
Mitt i allt försökte jag begripa Gud med min logik och mitt förstånd.

Igår svarade han mig. Han svarade med sina Kristusdoftande Sanna ord, fyllda av Kärlek. Inte heller då tog han ett steg ifrån mig, trots all min synd. Han mötte mina frågor. Han lyfte upp mig och lade mig på sin axel, för han såg att jag hade gått vilse och sargats på vägen från honom - mitt i alla goda intentioner.

Igår gick han i pelargången och förde sitt lamm till vatten där hon fann ro.
Igår tog jag emot nattvarden.
Kristus är sannerligen uppstånden.

 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk