Petter Moen

född 1901, död sannolikt 1944. Försäkringstjänsteman. När Gestapo i det ockuperade Norge slog ner på honom i februari 1944, gjorde man ett fint kap; Moen var chef för alla illegala tidningar i det ockuperade Norge. I fängelset vid Möllergaten 19 satt han från 3 februari till 6 september 1944. Det lyckades honom att med en knappnål rista på toalettpapper de anteckningar – efteråt hittade i en springa i cellgolvet – som utgör ett vittnesbörd om hans kamp med tortyren, hans kärlek till livet, hans tvivel och hans tro på Gud.

En gång hade han en vision av Kristus. Han nämner att den var fri från all extas.

Mot cellens vegg et glimt jeg så
av Christi hode, tornekronet.
Dyp fred av stilnet smerte lå
i dette tause: alt er sonet.

---

Oh, Christ – la meg få kalle deg
min bror i smerte og i nöd!
Vis meg i nåde frelsens vej
fra angst og synd og död!"

Men det finns också dagar då han skriver att religion och metafysik från teoretisk synpunkt är nonsens. I dagbokens senare del håller hatet mot hans plågoandar på att ta överhand. Ändå dör hans längtan efter Kristus inte bort. "Kristus eller Hamlet – ännu har lotten icke fallit."

Troligen var han en av de norska fångar – på väg från en fångenskap till en annan – som gick under med en båt som den 6 september 1944 gick på en mina utanför svenska kusten.

Sven Danell: SAGT INFÖR DÖDEN - REVOLUTIONÄRER, GERILLALEDARE, MOTSTÅNDSMÄN OCH MARTYRER)