Gammal soldat PDF Skriv ut E-post

Prosten Carl Lönnroth berättar i sina minnen om en gammal indelt soldat, som på gamla dar blivit kyrkoväktare. Lönnroth var hos honom, när han låg på sitt yttersta, och meddelade honom Herrens nattvard. Några dar senare kallades Lönnroth på nytt av dottern "för att se när far går hem". Det var kväll. En "Kristi blodsdroppe" badade sina utslagna blommor i aftonsolens strålar. Den gamles ansikte var blekt och magert. Han låg med slutna ögon. Dottern satt vid sängen med den stora Bibeln – ett arv från farfarsfar – i knät. Några kärnord blev lästa ur den heliga boken, några böneord blev sagda.

Ju längre det led, dess mer kom något spänt, nästan militäriskt stramt över den döendes ansikte. Så mäste han ha sett ut i sin krafts dagar då han i parad på regementsmöte väntade på mönsterherren. Plötsligt reste han sig kapprak i sittande ställning, förde högra handen uppåt och gjorde honnör. Några sekunder satt han tyst i denna ställning, med halvslutna ögon, som i lyssnande väntan. Så öppnade han ögonen ljust och stort. "Jag hälsar den överste krigsherren!" sade han med klar och fast stämma.

Ytterligare några sekunder, och han föll tillbaka mot kuddarna och dog.

 

(Sven Danell: SAGT INFÖR DÖDEN - VANLIGA VARDAGSMÄNNISKOR)

 
< Föregående   Nästa >