Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
I Jesu namn PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Hakon Långström   
2011-12-27

Giv, o Jesu,  fröjd och lycka - så stod förr det på det nya året i almanackorna. Det var ett citat från en årskiftespsalm:

Giv, o Jesu, fröjd och lycka ett nytt år går åter in .

Vi får börja det nya året i Jesu namn. Men - inte bara börja året, utan börja allt i hans namn, hela året.  

Det korta evangeliet på Nyårsdagen från Lukasevangeliet (2:21) lyder: ”När åtta dagar hade gått och man skulle omskära pojken fick han namnet Jesus, det som ängeln hade gett honom innan hans mor blev havande.” (Egentligen står det: innan han avlades i moderlivet.)

Vi vet att namn är viktiga och inte minst i Bibeln är namnen betonade. Jesus fick sitt namn av en ängel men det gavs honom till allmän kännedom vid hans omskärelse på den åttonde dagen. Hans släkting hade på samma sätt fått sitt namn vid omskärelsen, Johannes, han som skulle komma att kallas Johannes döparen.  Detta tog man fasta på i det gamla Sverige och barnet fick sitt namn när det döptes åtta dagar gammalt.

Tyvärr ledde detta till att man för namngivning använde ordet dop. Så fick vi ”fartygsdop” och både byggnader och företeelser ”döptes” till sina namn och beteckningar.  När vår senaste kyrkohandbok tillkom ville man betona att barndopet inte är en namngivningsceremoni. Därför ska prästen fråga barnets föräldrar: ”Vilket namn har ni givit ert barn?” inte: vilket namn ger ni ert barn. Jag tycker dock att den gamla sedan var fin att som Johannes och Jesus fick sina namn offentliggjorda vid omskärelsen, barnet fick sitt namn förkunnat vid dopet. Är det inte bättre att när ett gott bruk missbrukas motarbeta missbruket utan att ta bort bruket? (men jag följer givetvis gällande handbok i detta!) 

Alla bibliska namn betyder något. Jesus fick ett namn som betyder Herren frälser/räddar eller Herren är frälsning. Jesua på hebreiska (tidigare sade man Josua, det namn som Mose efterträdare, som ledde Israels folk in i det förlovade landet, bar). Evangelisterna som skrev på grekiska använde namnformen Iesous. Detta blev sedan den form vi känner - Jesus - bl a i de västeuropiska språken.

Jesus är det hans namn säger. Han är frälsningen, den som räddat oss. Frälsningen fullbordades på den åttonde dagen. På den sjätte veckodagen led Jesus på korset, dog och blev begraven. På den sjunde dagen, sabbatsdagen, vilade han i graven. Och på den åttonde, som var den nya veckans första dag, uppstod han. Döden och djävulen var besegrade, förlossningen var vunnen. Därför är det så gott att få börja det nya året i hans namn. Ja, det är gott att börja allting i hans namn. ”Jesus låt mig alltid börja i ditt namn allt vad jag gör” står det i en älskad psalmvers (273:2). I Jesu namn kan man inte börja det som är ont, det som är Gud emot, det som leder bort från Gud. Därför är det så gott att alltid fråga sig: kan jag göra detta i Jesu namn? Om inte är det bäst att låta bli!

Vi får be i Jesu namn. Dagligen be i hans namn om att vara tillvänd honom och frånvänd det onda. Sedan be i hans namn om allt annat som vi vill be till oss och ifrån oss. Leva med den bön som kallats Jesusbönen: ”Herre Jesus Kristus, Guds Son, förbarma dig över mig!”

Hakon Långström 

Senast uppdaterad ( 2012-04-23 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk