Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Tredje söndagen i påsktiden - Årg 2 PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Anna Sophia Bonde   

 Finns det någon söndag, tro, som likt denna, talar så strängt till präster? Texterna på den gode herdens söndag borde genom sitt oförblommerade allvar avskräcka de flesta som inte har rent mjöl i påsen. Men, å andra sidan, vem kan vara säker på att ha alltigenom skuldlösa händer och rent hjärta? Dessbättre behöver ingen av oss tillbringa sin stund med jorden med att grubbla över det för Jesus slår klart och enkelt fast: jag är den gode herden. Det är Han som leder sin hjord, hur uppslukade vi än ibland kan bli av vår egen betydelse för gudsrikets utbredande.

Ändå är det ett kännemärke redan från början att vi människor inte riktigt är nöjda med den rätte herden. Israeliterna fick vandra fyrtio år i öknen, för att de hade kontinuerliga invändningar mot Moses ledarskap. Väl i det förlovade landet tjatade de på Samuel för att han skulle utse åt dem en kung och Samuel gav efter, motvilligt.

Några hundra år senare återvänder folket från Babylon. Templet ska byggas upp igen, en försiktig optimism råder. Ändå avstannar arbetet. Profeten Sakarja profeterar över ett folk som - än en gång - vänt sig bort från Herren: Upp, svärd, mot min herde, mot min förtrogne, säger Herren Sebaot. Dräp herden så att fåren skingras! (Sak 13:7) Jesus citerade dessa ord och tänkte på romarriket (Matt 26:31). Men det är en tidlös sanning att det dåliga ledarskapet måste drivas ut innan Herren åter kan samla sitt folk.

Huruvida någon är en dålig herde visar sig kanske inte förrän det är fara å färde. Hos Johannes står det att en sådan överger fåren och flyr.(Joh 10:12) Det gör han för att fåren egentligen inte är hans; hans intresse är alltså flyktigt, övergående. Bara en äger fåren, låt vara att fåren kanske inte alltid begriper det själva. Bara en har gett sitt liv för dem, gett sitt liv för att köpa varaktig säkerhet åt sina minsta. Vi kan vara säkra, för att Han har friköpt oss.

Med trygghet kan dock ibland följa ett ängsligt bevakande av det man uppfattar som sina rättigheter. Det kan bli så att vi blir upptagna av tanken att det är vi som är de rätta fåren - snarare än att öva sig i förundran inför det faktum att vi får vara med i Hans hjord. Vi kommer alltmer att uppfatta ynnesten som självklar, inte mer än rätt. Risken är att vi då kommer att få svårt att välkomna nya får, som om det var vår uppgift att definiera hjorden! I dessa tider, då kyrkan växer runt om i världen, i en omfattning som vi här hemma nog inte riktigt begriper och då den växande kyrkan också är en lidande kyrka, ger oss söndagens texter något viktigt att fundera över. De påminner dels om herdens generositet, Hans suveränitet och dels om hur mycket ett liv i Hans efterföljd kan kosta.

Om ni hör hans röst idag, förhärda inte era hjärtan. (Hebr 4:7)

 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk