Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
2 söndagen efter Trefaldighet. - Årg 2 PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Jenny Petrén   

 

Vattudån?
Vinden?
Maskiner?
Växtkrafter?
Vilka krafter kan vi beskriva Guds ständiga kallelse till oss med?
Kanske kontrastens? För Elias i grottan var det inte i naturens starka krafter utan i den stilla susningen.

Alla fenomen ovan är ju skapade av Gud och i bor hans hand.
Beskriver de då Gud? Nej. Men vad är mer förståeligt än de krafter vi ser?
Hur det går till när en person kallar oss, ropar på oss! …vill oss något, vet vi ungefär, men i detta fall är det spännande att det är Guds röst vi hör när han kallar oss. Kärleken.

På engelska hittar vi ordet "Tangible" som ett adjektiv. Översättningen av tangible: "påtagligt", är inte samma sak. Matematikern vet att det är när en linje precis går i en annan, inte över, inte under, utan precis mitt i, samma, som linjerna tangerar varandra. Översättningen av ordet tangible skulle kunna bli "itagligt" (jmf påtagligt) eller någon form av inkorporation. Tangerbart betyder inte heller Tangible. Här tänker jag använda ordet Tangerande. 

Gud ger oss tangerande möten med honom. Våra liv träffas av hans, likt solens strålar som alltid skiner på jorden med styrka. Gud kallar oss på djupet att vara nära honom. Dag som natt, och vi tangerar den helighet som Gud är, men vi kan aldrig i detta liv gå in och se Hans fullhet.

Om man vill kan man tänka sig Gud som en oändligt stor cirkel med en ytterlinje, och att vi människor i våra liv är raka linjer som möts och kan i mötet uppgå i samma linje. Likafullt är vi en helt sann del av Guds kärlek. Väl "mitt i linjen" ser vi in i Hans helighet och förstår Hans kärleks ständiga kallande på oss.
Guds kallelse är en ström av kärlek, ljud och evigt himmelskt härligt fridfullt dån.

Som välsignad, livgiven åhörare kan vi i varje givet "nu" ställa oss i tangerandet genom att bara tänka på det.
Vi talar om "Strömmen från Gud", "Let it rain", "Lys på mig", "…

Våra goda saker i oss aktiveras när vi blir åhörare av Guds kallelse. De dras som små järnfilspån till en magnet. Därför älskar vi, för att Han älskade oss först, kallar på oss innan vi hörde något uttalas.
Han aktiverar sitt kraftfält och först då kan vi gå i Hans kraft. Gud kallar oss till olika eller samma saker varje dag, olika människor med olika mått. Ibland ger Han oss många möten, andra dagar inga alls, undantaget mötet med Honom. Och i det mötet växer vi till de vackraste av skapelser på jorden. Ingen blomma är lika vacker, inget skapat system lika fulländat (om vi skulle kunna urskilja det). Vi är skapelsens krona.

Guds ord är Jesus. Vi lägger våra liv i Hans händer och dör med Honom och då skall vi också uppstå med honom. Det nya livet ser vi varje dag, fastän natten har pågått och vi har sovit. Gud är ständig och evig. Vi uppfattar livet genom de perioder av dag och natt som vi får. Guds kärlek visas i det han säger till oss och vi får lyssna till hans röst i det starkaste underbaraste vackraste och helaste som finns på denna jord, hans "-JA" till oss genom sin son Jesus Kristus.

Så låt oss gå i frid, och i underbart himmelskt bröt och till stilla susningar från vår skapares tron och göra det goda; att älska varandra.

 
Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk