Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Inloggning






Glömt ditt lösenord?
Inget konto än? Skapa ett

Vår systersajt

jesusfordig.nu
18/4 Tisdag - Övre salen (Stott) PDF Skriv ut E-post

Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: ”Frid
åt er alla.”...Som Fadern har sänt mig sänder jag er.”

Johannes 20:19, 21

 

Detta är Johannes version av Missionsbefallningen. Den är omgiven av fyra korta, skarpa uttalanden som han riktade till sina lärjungar.

För det första gav Jesus dem en försäkran om frid. Detta var den första påskdagskvällen, och apostlarna hade samlats bakom låsta dörrar, fyllda av fruktan. Då stod plötsligt Jesus där mitt ibland dem och talade frid till deras bekymrade sinnen och samveten. Självklart hälsade han dem med det konventionella shalom, men det låg mer än enbart konvention bakom. Sedan visade han dem sina händer och sin sida och bekräftade sitt ord med ett tecken, som i Herrens måltid.

För det andra gav Jesus dem ett mönster för mission. ”Som Fadern har sänt mig sänder jag er” (Joh 20:21). Jesu mission, hans uppdrag, bestod av inkarnationen, som har beskrivits som ”världshistoriens mest spektakulära exempel på kulturöverskridande identifikation”. Det var en total identifikation, dock utan förlust av den egna identiteten! För även om han blev som en av oss upphörde han inte att vara sig själv. Och nu sänder han oss ut i världen liksom Fadern hade sänt honom. Sann mission är inkarnerad mission, det vill säga att man stiger in i andra människors världar.

För det tredje gav Jesus dem ett löfte om den helige Ande. Han andades på dem och sa: ”Ta emot helig Ande” (Joh 20:22). De behövde inte gå ut ensamma. Mission utan den helige Ande är ett hopplöst företag. Det är han som utrustar och ger oss kraft att nå ut. Vid ett annat tillfälle sa Jesus åt lärjungarna att vänta tills Anden hade kommit. Genom att andas på dem bekräftade han löftet som de skulle få ta emot senare.

För det fjärde gav Jesus dem ett frälsningsbudskap. ”Om ni förlåter någon hans synder, så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder, så är han bunden” (Joh 20:23). Här ser vi ytterligare ett kontroversiellt uttalande, och på det har den romerskkatolska kyrkan grundat påståendet att dess präster har juridisk auktoritet att lyssna till människors bekännelser och ge absolution. Men aldrig krävde apostlarna någon bekännelse eller gav absolution. Istället förkunnade de frälsningsbudskapet med auktoritet, utlovade förlåtelse åt dem som trodde och varnade dem som vägrade tro för Guds dom.

 

Läs vidare: Joh 20:19-23

 

GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING   

 

 
< Föregående   Nästa >