Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
27/7 Måndag - Människan Jesus (Stott) PDF Skriv ut E-post

Då nu barnen är av kött och blod måste han på samma sätt bli människa.
Hebréerbrevet 2:14


Unik som Jesus Kristus är i sin gudomliga härlighet, vilket vi såg närmare på i går, är detta ändå bara halva sanningen. Om vi skulle stanna där skulle vi göra oss skyldiga till svår hädelse, om vi bejakar hans gudomlighet men förnekar eller bortser från hans mänsklighet.

Hebréerbrevet 1 betonar att Jesus Kristus är ett med Fadern (delar hans väsen);
Hebréerbrevet 2 betonar att Jesus Kristus blev ett med oss (delade vårt väsen).
Han som i alla avseenden är överlägsen änglarna blev under en tid underlägsen dem. Det ligger något djupt riktigt i detta att Guds son blev människa. Här döljer sig fyra viktiga sanningar.

För det första trädde han in i vår mänsklighet.
Han antog vårt kött och blod” (Heb 2:14). Han upplevde samma mänskliga svaghet och utsatthet. För han hade en människas kropp (han åt, drack och blev trött) och äkta mänskliga känslor (glädje och sorg, medkänsla och ilska).

För det andra trädde han in i våra frestelser.
”Han själv har prövats och lidit” (Heb 2:18). Ja, han ”blev frestad i allt liksom vi” (Heb 4:15, Fb). När han blev människa lade han åt sidan sin immunitet mot frestelsen och utsatte sig för den. Och hans frestelser var verkliga, liksom våra, förutom att han aldrig gav efter för dem och på så vis aldrig syndade.

För det tredje trädde han in i våra lidanden.
Gud fullkomnade den som leder frälsningen genom lidandet (Heb 2:10). Inte så att han hade någon brist såtillvida att han var syndig, men att hans identifikation med oss i vår mänsklighet skulle ha varit ofullständig om han inte också hade lidit så som vi lider.

För det fjärde trädde han till och med in i vår död.
”Men vi ser att Jesus...nu är krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd skulle det komma alla till godo att han fick möta döden” (Heb 2:9). Det var inte så att han måste
dö, för han hade ingen egen synd. Men han bar våra synder, och det var för våra synder han dog. Som ett resultat av inkarnationen kan Jesus Kristus företräda oss inför Fadern och samtidigt ha medkänsla med oss i vår svaghet.


Läs vidare: Heb 2:9-18

 

 

GENOM BIBELN DAG FÖR DAG - Utgiven på Bornelings Förlag 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING   

 

 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk