Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Kristusdoften PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Tobias Bäckström   
2015-03-23
Strax innan påsk hälsar Jesus på hos sina vänner Marta, Maria och Lasaros. Han vet vad som väntar honom i Jerusalem och vill träffa sina närmaste innan. Kanske anade Maria något om vad som var på gång, när hon tar det drastiska beslutet att offra en hel flaska dyrbar och äkta nardusbalsam för att smörja hans fötter. Det finns en härlig mening när hon gjorde det: ”Huset fylldes av doften”. Det Maria gjorde spred sig, det blev något som alla fick glädje av. Den doftande nardusbalsamen kunde alla njuta av.
 
Vad var det för nardusbalsam som hon hade? Evangelisten Johannes poängterar att den var dyrbara och äkta. Jag tror inte att det är en slump att han nämner ordet äkta. Äkta på grekiska heter pistis och det kommer från samma stam som ordet tro. Genom denna handling, när hon smörjer Jesus fötter så demonstrerar hon sin tro på Kristus. Och denna tro spred sig som en välbehaglig doft i rummet.
 
Jag tänker på vad Paulus skriver till de kristna i Korint. Han skriver om sig själv att han är en Kristus-doft som han vill sprida överallt till Guds ära. Hans tro på Kristus är något som sprider sig som en doft. 
Jag tror att många av oss har den erfarenheten. Att när vi har mött en person som i hängivenhet har levt enbart för Kristus, så känns det som en helig doft som sprider sig i rummet. En Kristus-doft som kommer från en hängiven tro.
Ingen kunde ju vara mer hängiven än den här kvinnan som i sin iver tömmer hela flaskans innehåll över Jesus fötter. Nardusen symboliserar hennes tro som uppfyller huset med sin doft.
 
När vi utför en handling i tro så kan den ibland få större konsekvenser än vi själva förstår. Förstod Maria vad hon gjorde? Mer än att hon slösade bort alla sina besparingar? Förmodligen inte. Jesus ger ju hennes handling en större betydelse än hon först avsett när han säger: ”hon gjorde detta inför min begravning”. Vid Jesu hastiga gravläggning på fredagen så hanns det inte med att smörja kroppen. Det var ju detta som kvinnorna var på väg att göra när de gick till graven på påskdagens morgon. Men de hade alltså inte behövt bekymra sig, för detta var redan gjort. Det hade Maria i Betania sett till en vecka tidigare.

Men hennes smörjning av Jesus syftar också på något annat. Vilka var det som brukade smörjas i Gamla testamentet? Ja, det var bland annat kungarna, de smordes med olja när de invigdes i sitt ämbete.
Dagen efter denna händelse så rider Jesus in i Jerusalem. Han rider på en åsna medan folket hälsar honom med palmkvistar. Och de ropade: ”Hosianna, välsignad vare han som kommer i Herrens namn”. De tog emot honom som en kung, som Messias. 
 
Messias betyder ju den smorde och det var alltså Maria som smorde Jesus till Messias. Det är här och nu som han blir Messias, Kristus. Anade Maria detta? Förmodligen inte. Men det är som Messias som han rider in i Jerusalem och tar emot folkets hyllningar. När hon offrade sin nardusbalsam fick det större betydelse än hon förstod.
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk