Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Inloggning






Glömt ditt lösenord?
Inget konto än? Skapa ett

Vår systersajt

jesusfordig.nu
Lever du idag? - Söndagen före Domsöndagen Årg 3 PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Per-Olof Olsson   

Text. Luk 17:20-30

Mycket få människor lever idag - de flesta gör förberedelser för att leva i morgon.

Vem var Noa? Vem var Lot? Två människor. Som Du och jag. Ej perfekta. Ej felfria.
Men de hade ngt som skilde dem från andra. Det var inga anlag som det hade fått från födelsen. Det som de hade var sådant de valt. Och övat. Och praktiserat.
Guds fruktan. Lyssnat. Hört. Bett.

Noa hade hört Gud tala till sig. Inte bara en gång, utan många gånger. Blivit mer och mer övertygad. Katastrofen närmade sig. Människor föraktade Gud. Det kunde inte bara fortsätta på det viset. Han förstod mer och mer hur han skulle rädda sig och en del av Guds skapelse. Och så började han bygga. År efter år. Tio, tjugo, trettio....
Hur tror ni att det kändes att vara Noa. Att bygga en väldig ark 150x30 meter på torra land. Hur tror ni att hans fru, hans söner Sem, Ham och Jafet kände sig. Omgivningens tryck. Grannar.

Men Noa hade hört tillräckligt. Och gjorde som Gud hade sagt.
"Vad skall jag göra för att bli räddad, frälst." Ensam bland andra som inte tyckte att det där med Gud var så viktigt. Noa blev räddad.
Lot då. I staden Sodom. Den rika staden. Där människor mer och mer slutade med att lyssna till Guds röst och följa hans anvisningar. Och när Gud lämnas utanför kommer annat in. Så florerade, missbruk, sexuell orenhet, vilja att till och med våldta främlingar. Lot blev ensam kvar, tillsammans med sin familj som vad trogna Herren.

Men han hade en from farbror som bad för honom. Abraham. Genom hans förböner blev han räddad.
Lot lyssnade på de änglar som Gud hade sänt. Och följde dem, och blev räddad.
Om det är någon som inte skulle tro på Bibelns berättelse så har arkeologer just i dessa områden grävt och funnit att Sodom var befolkat fram till ca 2.000 f. Kr. Och plötsligt blivit förstörd tillsammans med Gomorra.
Jesus säger att människor i Lot och Noas omgivning hade ätit och druckit, gift sig, köpt och sålt, planterat och byggt.
Det är inget fel i det. Det hör till livet. Men om man inte tänker på annat då blir till och med det som är riktigt fel. Inte bra fel utan synd.
Om nu detta upptar ens sinne så att Gud inte får plats då blir det fel. Noa och Lot, åt och drack, gifte sig, planterade och byggde, köpte och sålde. Också! Men de gjorde detta inför Gud. Som de tillbad och fruktade. Och litade på och lyssnade på.
Nu säger Jesus att en dag kommer han tillbaka. Det blir en överraskning för alla. Precis som på Noas och Lots tid. Då skall många längta efter en av Människosonens dagar säger han.

Vad betyder det?
Jo, man skall vilja vrida tillbaka klockan. Tänk om jag hade brytt mig då Jesus kallade mig. Man kanske var i en kyrka. Kanske gick och skulle konfirmera sig. Kanske något inträffade i livet. Gud kändes nära. Men det var så mycket häftigt man ville göra i livet. Tänkte att tiden skulle försvinna eller lyckan eller framgången om jag ägnande tid åt Jesus. Så man brydde sig inte. Förstod inte att hela livets häftighet hade med Jesus att göra.
Vad skall jag göra för att bli frälst? Samma fråga som Noa, Lot och alla får är alltid aktuell.
Vrida tillbaka klockan och överlämna sig i Jesu händer. Och välkomna den helige Ande i sina liv.
Men då är det för sent.
Ingen kan få tillbaka tid som gått. Den har gått!
Då kommer inte människor längre att säga: Varför händer detta mig. Vad orättvist. Jag som verkligen har legat i och varit vänlig, god och generös. Då skall man förstå att sådana frågor inte går att ställa. I stället skall man beklaga att man inte tidigare hade sagt: "Vad skall jag göra för att bli frälst?"
Ingen, säger Jesus, skall då ta miste om VEM det är som kommer. Det skall alla se samtidigt.

Det hela började ju med att fariséerna, de lärde, frågade Jesus när Guds Rike skall komma. Jo säger Jesus det kommer inte så att man ser det. Gud rike är bland er. Inte som det stod invärtes i er. För de hade inte Guds Rike i sig eftersom de inte tog emot Jesus.
Men bland er. Han stod mitt ibland er. Och så är det idag. Hos varje människa som tror på Jesus, som sin frälsare och Herre. Hos varje sådan har Guds rike kommit. En människa som har förstått att hon i sig själv är fattig, syndfull och förlorad.  Och begripit och fängslats av att här finns EN som är rik, förlåtande och räddande. Ett liv i frid och glädje, och rättfärdighet.
Detta ligger inom räckhåll för mig!!
Man står där som inför en öppen dörr och allt som behövs är att bara i tro och förtröstan ge sig hän åt den Gud som redan omsluter honom eller henne på alla sidor.
Då kommer man in i en ny värld och en ny värld kommer in i dig. Genom det som bibeln kallar en ny födelse blir man medborgare i Guds Rike. Och genom samma nyfödelse börjar det nya livets lagar och krafter verka i dig.
Guds rike är invärtes i er.
Så är det.
Ett evigt rike. Tidlöst. Är alltså till nu.

Därför innebär döden en överflyttning. Till ett annat tillstånd ett annat område av detta underbara rike.
Det var detta som aposteln Paulus uttalade sig om då han sa att han längtar att få bryta upp och vara hos Kristus.
Och det är detta som borde prägla alla, som i detta livet har trots motström ställt sig upp och frågat med allvar och hjärta. Vad skall jag göra för att bli frälst. Och fått höra. Tro på Jesus. Och gjort detta. Börjat denna vandring med honom. Denna fascinerande och spännande vandring. Där Gud talar. Där Sonen lyfter av bördorna och där Anden ger tro, kraft, liv och glädje och alla andra himmelrikets välsignelser.

 
Nästa >