Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Att älska Sverige tillbaka till Gud Vandringsstig 59 Rom 9:22-26 PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Bengt Pleijel   
2018-07-09

Vandringsstig 59:


Sophantering.

Kom helige Ande …


Men om nu Gud, fastän han ville visa sin vrede och göra sin makt

känd, ändå med stort tålamod hade haft fördrag med vredens kärl,

som var färdiga att förstöras, vad har du då att säga? Och om han

gjorde detta för att göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens

kärl, som han i förväg har berett för härligheten?

Det är ju oss han har kallat, och det inte endast från judarna

utan också från hednafolken. Så säger han genom Hosea: Det

folk som inte var mitt skall jag kalla mitt folk, och henne som jag

inte älskade skall jag kalla min älskade. Och på den plats där det

sades till dem: Ni är inte mitt folk, där skall de kallas den levande

Gudens barn.

Rom 9:22–26

Paulus talar här om vredens kärl och barmhärtighetens kärl. I vredens kärl lägger han det som är ruttet och skadligt och gör oss och andra sjuka, om vi behåller det. Barmhärtighetens kärl får ta emot frukt och många nyttiga ting som gör oss och andra friska och glada.

Nu skriver Paulus att Gud ville visa sin vrede och göra sin makt känd. Varför?

Vreden är ju kärlekens reaktion mot ondskans gifter, som bara smittar och förstör. Gud är ju mycket miljömedveten. Han vet hur farligt det är för både kropp och själ med de gifter vi släpper ut – koldioxid, kvicksilver, hat, jämförelse, avund, hämndlystnad, lögner …

Jesus talar på ett ställe om att det är med Guds finger han driver ut ondskan. I parallellstället är Guds finger den helige Ande (se Luk 11:20 och Matt 12:28). Gud vill så fort som möjligt få bort detta onda från oss. Han kan göra det i sin makt. Gud kunde bara peta på ondskan med sitt lillfinger och det skulle försvinna. Men han gör inte det. Kärlekens makt vill hitta en ny möjlighet. Han är barmhärtig mot vem han vill (Rom 9:18).

Även mot farao, som nämns i 9:17. Farao är ju kungen i Egypten som fick mycket makt. Det som händer med människor som får makt är att makten så småningom får makt över dem. Vår tid har ju många exempel på det: Hitler, Stalin, Mao … Det finns farliga maktmänniskor också på lägre nivå, människor som skapar rädslor och fruktan i både hem, företag och församlingar. Mot dem kan Gud visa sin vrede och göra sin makt känd. Men han väntar tydligen. Han är barmhärtig. Han ger både stora och små maktmänniskor (oss!) en nådatid. Gud väntar tills hans egen tid är inne. Under tiden kan han använda farao för sina syften. Farao var tydligen ett vredens kärl. Paulus själv var det, då han andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar (Apg 9:1).

Vi häpnar över Guds tålamod. Och hur han kan använda maktlystna och hopplöst omöjliga människor i sin tjänst. Ja, Paulus själv häpnar över detta: Jag tackar honom som gett mig kraft, Jesus Kristus vår Herre för att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, fastän jag var en hädare, förföljare och våldsverkare. Ja Paulus häpnade över att vår Herres nåd överflödade och med den tron och kärleken i Kristus Jesus (1 Tim 1:12–14).

Den store krukmakaren kan förvandla ett vredens kärl till ett barmhärtighetens kärl (läs Jeremia 18).

Nu händer detta, att när Guds egendomsfolk inte tar emot Messias då han kom till sitt eget, då går evangeliet ut mot andra folk och länder. Det folk som inte var mitt skall jag kalla mitt folk, och henne som jag inte älskade skall jag kalla min älskade. Och på den plats där det sades till dem: Ni är inte mitt folk, där skall de kallas den levande Gudens barn.

När egendomsfolket säger nej, letar Gud rätt på egendomliga folk på gator och gränder och vägar och stigar: förblindade svenskar, förlamade norrmän, fattiga greker (Luk 14:21). De får höra evangeliet om Jesus och hör hur Gud kallar dem mina älskade och den levande Gudens barn (Hos 1:10).

Men vad händer med Abrahams barn efter köttet? De får tydligen vänta. Och vi får vänta på hur Paulus svarar på den frågan. Paulus fortsätter att brottas …

Stanna till, tänk, tala med Gud om detta som du nu läst

 
Nästa >