Vandringsstig 61:

Att tacka nej till högsta vinsten

Kom helige Ande …

Bröder, mitt hjärtas önskan och min bön till Gud för dem är att

de skall bli frälsta. Jag kan vittna om att de hängivet tjänar Gud,

men de saknar den rätta insikten. De känner inte rättfärdigheten

från Gud utan strävar efter att upprätta sin egen rättfärdighet och

har inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud.

Rom 10:1–3

Paulus hade vunnit högsta vinsten. Och detta var en verklig glädjechock för honom. Ty innan han vann högsta vinsten hade han kommit rätt högt på samhällsstegen. Han var av förnämlig släkt, han hade fått en hög utbildning. Han levde ett bra liv, oklanderligt efter mänskligt mått. I Filipperbrevet 3 får vi läsa hans CV (=curriculum vitae som betyder ”levnadsbana”, en meritlista man skriver, då man söker en tjänst).

Men så kom Damaskusupplevelsen. Den uppståndne Jesus möter honom och frågar: Saul, Saul, varför förföljer du mig? (Apg 9:4). Han hade inte förföljt Jesus. Bara de kristna. Men allt vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta, det har ni gjort mot mig, säger Jesus (Matt 25:40,45). Jesus identifierar sig med de slagna.

Och det ännu märkligare: Jesus gör denne förföljare till efterföljare.

Händelsen vid Damaskus vände upp och ned på allt för Saul.

Han skriver om det:

Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron. Fil 3:7–9

Paulus blev av med avskrädet och vann högsta vinsten. Nu brinner han av lycka. Och han vill berätta …

Har ni någon gång varit med att berätta om något fantastiskt, ni varit med om, och det ni då säger möts av stum tystnad? Folk ser blanka ut i ansiktet. Fattar inte ett dugg. Vad var det med det?

Det är en sådan situation vi möter i detta textavsnitt.

Paulus bröder, hans landsmän, tackar nej till högsta vinsten. Lägg märke till att när de gör så, kommer inte Paulus med förakt och fördömande. Han säger i stället att de tjänar Gud och gör det hängivet. Han kopplar på bönen. Han berättar om vad som är hans hjärtas önskan och min bön. Han har verklig nöd för dem. Han önskar att de skall hitta det han hittat. Det är inte fel på deras iver för Gud. Men de saknar den rätta insikten. De har förankringen i vad de skall göra och inte i vad Gud har gjort. De har inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud. Eller för att säga detta så att även svenskar förstår det: De har inte slutat att träla under tomtens hemska snällhetskrav och har inte hittat nystart i Jesu godhet.

Stanna till, tänk, tala med Gud om detta som du nu läst.