Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Att älska Sverige tillbaka till Gud Vandringsstig 76 Rom 12:2-3 PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Bengt Pleijel   
2018-11-04

Vandringsstig 76:

Vad vill Gud?

Kom helige Ande …


… så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och

fullkomligt och som behagar honom. Ty i kraft av den nåd som jag

har fått säger jag till var och en bland er: ha inte högre tankar om

er själva än ni bör ha utan tänk förståndigt, efter det mått av tro

som Gud har tilldelat var och en.

Rom 12:2–3

… så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.

Vi undrar ofta vad som är Guds vilja. Vill Gud att jag skall gifta mig med den eller den? Vill Gud att jag skall bosätta mig bland de fattiga i Sudan? Vill Gud att jag köper den här kostymen eller klänningen eller att jag idag skall unna mig en glass eller en chokladkaka?

Sådana frågor är ofta ängsliga. Man ser Gud som lite kitslig och besvärlig och som nog egentligen inte unnar mig så mycket. Jag vill det som är bäst. Gud vill det som är värst. Jesus bad ju Ske din vilja i Getsemane och den bönen förde honom till korset.

Tänker man så kan det vara bra att läsa den här versen i Romarbrevet 12. Det Gud vill, det är det som är gott och fullkomligt och som behagar honom. Gud vill att det skall bli såsom i himmelen där vi bor.

Paulus talar också om för oss hur vi kan komma fram till vad som är Guds vilja. Vi gör det, då vi låter oss förvandlas genom förnyelsen av våra tankar. Genom att vi får in mer och mer av Jesu tankar, får vi mer och mer en allt större känslighet för vad Gud vill. Vår inre människa kommer i samklang med Guds vilja. Vi får genom att lyssna in ordet ett allt säkrare och bättre omdöme. Vi lär oss att pröva det som är oäkta och falskt. Det är det här sättet som Gud vill att vi ska använda för att lära oss vad som är hans vilja.

Det Gud vill är ju att alla människor skall bli frälsta (1 Tim 2:4), räddade från alla de makter och krafter som vill styra oss och regera oss och göra oss rädda och livströtta. Han vill rädda oss in i det som är gott, behagar honom och är fullkomligt. Paulus talar här om NI. Så att ni kan avgöra … Det påminner oss om att vi behöver varandra. Vi behöver hjälpa varandra att lyssna inåt till vad Gud säger. Därför är det viktigt att vi lär oss tänka som man bör tänka, med självbesinning.

Vi behöver hjälpa varandra med våra tankar. Man kan ha för låga tankar om sig själv. Jag duger inte, jag är värdelös. Man kan ha för höga tankar om sig själv. Man tappar alldeles självbesinningen. På botten av ens liv finns kanske ett dåligt självförtroende. Man sitter där nere och drömmer om sig själv som något stort. Och så kommer man in i kristna sammanhang, där Guds Ande är å färde. Man får kanske andliga upplevelser. Man utrustas med nådegåvor. Man sitter och hallelujar och tror att man är färdig. Men den som blivit frälst och sedan tror att han är färdig kristen och inte behöver bekänna synder längre, blir besvärlig i församlingen. En kristen behöver korset dagligen. Inbillar jag mig att jag inte behöver korset så kan det hända att jag ger elektriska stötar till människor. Jag har fått kraften från Gud men jag glömmer bort att vara jordad vid korset. Jag använder det jag fått av Gud för att framhäva mig själv.

Gud vill hjälpa oss att se sunt på oss själva. Jag har fått vissa gåvor. Men jag har inte fått alla gåvor. Jag skall inte göra allt och inte kunna allt. Vore jag sådan skulle jag ju inte behöva de andra. Och därför går Paulus nu över till att tala om Kristi kropp. Vi behöver varandra.

Kom ihåg bilden av nollorna. En människa kan uppleva sig själv som en nolla. Tom, tråkig, värdelös …Om siffran 1 kommer före nollan får det genast ett värde: 10.

Om vi är många nollor som låter Jesus vara nummer 1 blir värdet mycket högt. Räkneuppgift: I söndags var det 74 personer i kyrkan.

Vad blir 74 nollor efter siffran 1?

Men nu kan det hända något förfärligt i kyrkan. En nolla har högre tankar om sig själv än hon bör ha, som Paulus uttrycker det och ställer sig framför ettan.

0, 10000000000000000000000000. En viss värdeminskning, eller hur?

Stanna till, tänk, tala med Gud om detta som du nu läst.

 
< Föregående   Nästa >