Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Att älska Sverige tillbaka till Gud Vandringsstig 91 Rom 16:1-16 PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Anne-Marie Svennberg   
2019-02-19

Vandringsstig 91:

Jag har er alla i mitt

hjärta… Fil 1:7.

Kom Helige Ande …


Vår syster Febe som tjänar församlingen i Kenkrea vill jag lägga

ett gott ord för. Ta emot henne i Herren på ett sätt som anstår de

heliga och ge henne den hjälp hon behöver. Hon har också varit

till hjälp för många, även för mig. Hälsa Priska och Akvila, mina

medarbetare i Kristus Jesus, som har vågat sina liv för mig. Dem

tackar inte bara jag utan också alla hednakristna församlingar.

Hälsa också församlingen som kommer samman i deras hus.

Hälsa min älskade broder Epenetus, som är Asiens förstlingsfrukt

åt Kristus. Hälsa Maria, som har arbetat mycket för er. Hälsa Andronikus

och Junias, mina landsmän och medfångar, som är högt

ansedda bland apostlarna och som även före mig tillhörde Kristus.

Hälsa Ampliatus, min älskade i Herren. Hälsa Urbanus, vår

medarbetare i Kristus och min älskade Stakys. Hälsa Apelles, den

i Kristus beprövade. Hälsa dem som hör till Aristobulus familj.

Hälsa min landsman Herodion. Hälsa dem i Narcissus familj

som tillhör Herren. Hälsa Tryfena och Tryfosa, som arbetar i Herren.

Hälsa den älskade Persis, som har arbetat mycket i Herren.

Hälsa Rufus, som är utvald i Herren, och hans mor, som är en

mor också för mig. Hälsa Asynkritus, Flegon, Hermes, Patrobas,

Hermas och bröderna hos dem. Hälsa Filologus och Julia, Nereus

och hans syster och Olympas och alla heliga hos dem. Hälsa varandra

med en helig kyss. Alla Kristi församlingar hälsar er.

Rom 16:1–16

Paulus sänder här en lång lista på människor, som han hälsar till. Lyssna in vad han skriver och tag emot den som hälsning just till dig. Vi har mycket att lära om hur vi ska se på våra vänner och medarbetare.

I Filipperbrevet 1:3 ff berättar Paulus om hur han ber för dem:

Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er …

… Så ofta jag ber för er alla gör jag det alltid med glädje …

… jag har er i mitt hjärta … jag längtar efter er alla av hela mitt

hjärta, i Kristus Jesus.

Vad viktigt det är att börja med bönen. Genom bönen får jag se mina vänner och medarbetare med Guds möjligheter. Varje människa jag möter är ett möjligt helgon. Ber jag för dem kan jag inte se ned på dem eller tala illa om dem. Läs Fil 1:3–11 och Ef 1:15–25 och upptäck förbönens glädje.

Flera män nämns. Lägg märke till Rufus. Han var son till Simon från Cyrene, han som tvingades. bära korset åt Jesus (Mark 15:21, jfr Apg 11:20, 13:1). En far som varit så nära Jesus, då han dog på korset, förmedlade tro och Jesuskärlek både till sonen Rufus och hans mor.

Männen omtalas ofta tillsammans med hustrun. Hemmen betyder så mycket. Lägg märke till Prisca och Akvila, som Paulus träffat i Korint och som följt honom till Efesus på hans andra missionsresa.

En tredjedel av dessa personer är kvinnor. Lägg märke till med vilken kärlek och uppskattning, han talar om dem: De har varit till hjälp för många. De har vågat sitt liv för evangeliet. De har arbetat mycket för Herren. Rufus mor har varit som en mor för Paulus.

Paulus hör verkligen inte till män som hatar kvinnor. I Rom 1:16 talar han om evangelium som en Guds kraft, en Guds dynamis. Evangeliet spränger sönder våra fördomar och vänder upp och ned på våra tankemönster. En gång la Paulus en sprängladdning under det patriarkaliska systemet, som många var fångade i. I Ef 5 talar han om att både man och kvinna skall underordna sig varandra. Båda skall upphöja varandra. Sprängladdningen för männen är denna: Ni män älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den (Ef 5:25). Dessa ord gick som chockvågor bland karlarna i Efesus. Och kvinnorna fick livsglädjen tillbaka.

Paulus slutar sin hälsning med att uppmana dem att ge varandra en helig kyss. (Jfr 1 Kor 16:20, 2 Kor 13:12, 1 Tess 5:26, 1 Petr 5:14.) Den heliga kyssen var vanlig i urkyrkan. Den uttryckte vänskap, tillgivenhet, samhörighet, respekt. Man kysste varandra inte på munnen utan på handen, kinden, pannan … Särskilt använde man den heliga kyssen inför nattvarden.

Stanna till, tänk, tala med Gud om det du läst.

Senast uppdaterad ( 2019-02-19 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk