Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Skapelsen vittnar om Gud - Midsommardagen Årg 2 PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Staffan Fredin   

Skapelsen vittnar om Gud

 

Läs Midsommardagens episteltext: Apg 17:22-31 (Klicka på texten)

På samma sätt som Paulus på den tiden i Athen upptäckte att många av athenarna var religiösa och sökte kontakt och vägledning av olika gudar, kan vi idag konstatera detsamma om våra medmänniskor. Väldigt många svenskar söker gudomlig ledning och kontakt i naturen. Man nästan gudomliggör naturen, och djuren förmänskligar man. Det innebär samtidigt en degradering av människan och människovärdet, som ökar vilsenheten och sökandet efter svar på frågorna om identitet och mening.

Även de som säger sig vara ateister och gudsförnekare är oftast väldigt troende, på vetenskapliga rön och möjligheter, på mänsklig förmåga osv.

I all denna förvirring och i allt detta sökande säger Jesus att vår himmelske Fader är aktiv. Han använder sig av situationen för att kalla och dra människor till Jesus (Joh 6:44). Det är de ofta inte medvetna om till en början, och tyvärr stannar en del kvar i ”naturdyrkan” eller ”egen tro”. Här är det viktigt att vi kristna är lyhörda för våra medmänniskor så att vi i vad de gör och säger kan höra om Anden kallar, och därmed hjälpa och understödja dem i att upptäcka Jesus.

För att komma till tro på Jesus innebär ju så mycket mer än att leva i egen ovisshet, att famla omkring i mörker och meningslöshet, nertryckt av synd, skuld, dåligt samvete, ouppfyllda plikter, tillkortakommanden osv, allt detta som är konsekvenser av att leva under Guds dom.

Hos Jesus finns frälsningen (= befrielsen, räddningen) från dom, lag och krav samt förlåtelse i fullt mått. Jesus är vår ställföreträdare som byter med oss i allt. Han har levt här på jorden samma liv som vi lever. Han har gått före oss och dött samma död som vi ska dö. Han har uppstått för att vi ska få uppstå som han. Han lever och vi ska få leva med honom. Ja, rentav att vi redan nu lever med honom, eller ”i Kristus” som Paulus ofta betonar.

I tron på Jesus blir vi renade, befriade och förlåtna all synd och skuld och all vår orättfärdighet byter han till sig och ger oss sin rättfärdighet. Detta innebär en fullständig befrielse från hela det tidigare, gamla, livet. Det innebär också fullständig rening, befrielse från och förlåtelse för allt som varit. All arvssynd och arvsskuld från tidigare generationer har Jesus åtgärdat. Han har burit bort den ifrån oss (Jes 53:4-5, Jes 53:12). Hans blod, det nya förbundets blod, är starkare än tidigare generationers blod.

Genom att Jesus blivit människa är detta möjligt. Han bär bort våra bördor och ger oss istället ett arv av rättfärdighet från Gud som sprider välsignelse omkring sig, åstadkommer rätta gärningar och förvandlar oss så att vi ska kunna leva på ett helt annat sätt än förut i Andens kraft och ledning.

Botanisten Carl von Linné lär ha yttrat en gång att han i naturen kunde se Gud på ryggen. Det kan vi alla och naturen väcker en längtan i oss efter en fullkomlig värld, där allt det vackra och fantastiska vi ser här bara är en liten föraning om det som väntar. Men det allra mest fantastiska är att redan här och nu kan vi få se hur Gud vänder sig om och vi kan se honom framifrån, ansikte mot ansikte, i Jesus Kristus, han som har all makt i himmel och på jord.

 
Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk