Heliga Trefaldighets dag Årg 2 - Gud ser. Gud hör. Gud gör.

Läs 2 Mos 3:1-15 

Att få dras in i berättelsen om Mose liv och kallelse är något som både utmanar och fyller oss med hopp om vi tar oss tiden att stanna upp och låter den få tala till oss också idag. 

Mose föddes i en svår tid för Israels folk som var slavar i Egypten. Alla nyfödda gossebarn skulle dödas, men Mose göms undan en tid innan hans mor i desperation lägger honom i korg i Nilen, där han sedan hittas och adopteras av faraos dotter. Han växer upp som en del av Egyptens hov, får lära sig hur det fungerar i maktens korridorer, men han är hela tiden medveten om sitt hebreiska ursprung. När Mose var 40-årsåldern bevittnade han hur en egypter slog ihjäl en av hans landsmän och han hämnas sin landsman genom att slå ihjäl egyptern. Dådet kommer till faraos kännedom och Mose tvingas i landsflykt.

I Midjan träffar Mose prästen Jetro och han gifter sig med en av Jetros döttrar, Sippora. Det går ytterligare 40 år då Mose gör tjänst som fåraherde hos sin svärfar, och det är vid ett sådant helt vanligt och vardagligt tillfälle som Gud uppenbarar sig. Mose ser den brinnande busken och han närmar sig nyfiket då han ser att den inte brinner upp – och det blir ett möte med den levande Guden som förvandlar inte bara Mose liv, utan hela världens historia.

Gud har fångat Moses uppmärksamhet genom den brinnande busken – elden är en manifestation av Guds närvaro – och när Mose närmar sig uppmanas han att ta av sig sina skor; marken han står på är helig.  Jag tänker att skorna representerar allt det som är tryggheten för Mose, men också för oss idag. I vad har du din trygghet? När Mose tar av sig skorna är hans känsliga fötter oskyddade mot öknens varma och heta stenar, de är oskyddade mot vassa stenar och törnen. Mose blir tvungen att vandra i eftertänksamhet och i ödmjukhet – medveten om sina egna begränsningar – samma inre resa behöver vi också göra – för att förstå vårt beroende av Guds kärlek, närvaro och kraft. Gud är Helig – inget är dolt för honom och i mötet med honom finns det inga egna meriter vi gömma oss bakom.

Gud ser hur hans folk plågas i Egypten. Gud hör deras klagorop. Gud stiger ner för att befria folket från slaveri och förtryck, och han kallar Mose att vara det redskap som ska föra folket till friheten.

Vad tänkte Mose, 80 år gammal, när han gick ute i öknen och vaktade sin svärfars får? Tänkte han på förspillda tillfällen, på att ha missat livskallelsen?  Kanske tänkte han att livet var över, att han var förbrukad? Vi vet inte, men tanken är inte långt borta. Men Gud ville något annat – i Guds rike går man inte i pension vid 65 och det var först i 80-årsåldern som den stora livskallelsen nådde Mose. Vare sig du är ung eller gammal; vad tänker du om ditt liv och de val du gjort? Är det något du skulle vilja ha ogjort? Berättelsen om Mose visar oss att det gudomligt sett aldrig är för sent, även om vi ofta tror det.

Mose hade flera invändningar (läs gärna vidare i kapitel tre och fyra) när Gud kallade honom : ”Hur skulle en sådan som jag…” (3:11) Mose är medveten om sitt inte så smickrande förflutna. Och han har rätt; hur ska han kunna göra något? I sig själv har inte Mose förmågan, men i Gud, i hans Ande, finns styrkan och förmågan att utföra det Gud sänder honom att göra. Mose är inte diskvalificerad genom tidigare misslyckanden i livet – men alla hans tidigare erfarenheter formar honom för det som väntar. Men det är inte i sig själv och sin egen förmåga som Mose får hämta kraft och sin identitet utan det finner han i den Gud som ÄR och som lovar att själv vara med honom. Gud uppenbarar sitt namn för Mose: ”JAG ÄR”. Gud ÄR i det förflutna, han ÄR i nuet och han ÄR i framtiden – i ett ständigt NU. Gud kunde använda Mose och han kan använda dig och mig. Genom oss och de personligheter vi är kan Gud utföra storverk när vi är i Hans närhet, lyssnar till honom och går dit han kallar oss. Genom den helige Ande gav Gud Mose kraften och förmågan att göra det omöjliga möjligt, och han fick uppleva att den Gud kallar den rustar han också för tjänst. Gud kallar inte alltid de kvalificerade men Gud kvalificerar alltid de han kallar.

Mose är en förebild som pekar framåt mot Jesus Kristus (Apg 3:22; Apg 7:37). Genom Jesus är Gud i den helige Ande också aktivt närvarande i vår värld och i våra liv idag. Gud ser. Gud hör. Gud gör. Som han befriade Israels folk då, vill han befria dig och mig idag. I, med och genom Jesus stiger Gud ner för att vara den som själv befriar oss, människorna i världen, från syndens slaveri och betryck och han vill skriva sin lag i våra hjärtan och föra oss till Andens frihet i sitt rike.

Mikael Nilsson

kyrkoherde