Översättning Kristus däremot har fått ett prästämbete som står långt högre, liksom han är medlare för ett vida bättre förbund, stadfäst genom bättre löften. Hade det inte funnits något att klandra hos det förra förbundet, så hade Gud inte behövt bereda plats för ett nytt. Men nu klandrar han dem och säger: Se dagar skall komma, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och Juda hus, icke ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder den gången jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egyptens land. Ty vid mitt förbund höll de icke fast, och jag lät dem vara, säger Herren. Detta är det förbund jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger Herren: Jag skall lägga mina lagar i deras sinnen och skriva dem på deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk. Ingen skall längre behöva undervisa sin landsman, och ingen sin broder och säga: Lär känna Herren! Alla skall de känna mig från den minste till den störste bland dem, ty jag skall ha förbarmande med deras missgärningar och aldrig mera minnas deras synder. Genom att tala om ett nytt förbund visar Gud att det förra är föråldrat. Men det som blir gammalt och överårigt, det är snart färdigt att försvinna. | Kommentar Genom Kristus har Gud slutit ett nytt förbund med sitt folk. Det gamla förbundet slöts på Sinai. Dess grundval var lagen. I lagen ingick också allt det som reglerade tempeltjänsten och prästadömet i Israel. Det var det högsta och bästa, som Gud dittills hade givit världen. Och ändå var det bara en förebild till något bättre. Det kunde inte åstadkomma något som verkligen befriade människorna från synden och förde dem till Gud. I så fall hade det inte behövts ett nytt förbund. Men redan på profeternas tid hade Gud talat om det nya förbundet, som han skulle sluta med sitt folk. Hebréerbrevet citerar här ett långt stycke ur profeten Jeremia (ur ett viktigt och innehållsdigert kapitel, det 31:a). Där utlovar Gud ett nytt förbund. Han förebrår sitt folk att det brutit hans förbund, men lovar ett bättre i kommande dagar. Författaren visste naturligtvis, att Jesus när han stiftade nattvarden hade sagt, att nu slöts detta nya förbund. Men det påminner han inte om. Det var viktigare för honom att påminna om att Gud sagt det i Skriften. Skriften var för både judar och kristna Gamla Testamentet. Ingen kunde förneka, att Gud där hade talat om ett nytt förbund, liksom att han hade lovat att sända sin Messias. Evangeliet, den glada nyheten, var just, att nu hade Messias kommit och med honom det nya förbundet. Och till det nya förbundet hörde också en ny tempeltjänst. |