Stiftelsen Bibelskolan.com
 

11 sönd e tref, årg 2 - Verklighetsnära och påträngande


”Jag förstår inte mitt sätt att handla. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag avskyr, det gör jag” (Rom 7:15)

Ibland kan man få höra att den kristna tron är världsfrånvänd och inte förankrad i verkligheten. Orden från Paulus brev till Romarna säger oss något helt annat. Läser vi bibeln med ett öppet sinne så ser vi att den är mer påträngande och utmanade än vi många gånger tycker är bekvämt. När vi låter bibelns ord vara som en spegel för oss så upptäcker vi snart sanningen om vårt eget inre tillstånd, och då kan konsekvensen bli att vi kanske gör vad vi kan för att dölja det för oss själva och andra. Då visar det sig snabbt att det snarare är vi som är världsfrånvända och tappat verklighetsförankringen, när vi desperat försöker att värja oss från mörkret inom oss. 

I ett långt avsnitt i Romarbrevet skriver Paulus om syndens konsekvenser, om det nya livet i Jesus Kristus, om lagens uppgift. När han berör frågan om den inre kampen så blir budskapet än mer påträngande och svårt att värja sig emot. Lagen avslöjar obarmhärtigt sanningen – att synden och mörkret finns inom oss alla.

”Viljan finns hos mig, men inte förmågan. Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.” (Rom 7:18b-19)

Det som Paulus talar om är inte de ogudaktiga människorna som vänt sig från Gud och som inte vill ha med Gud att göra. Utan han talar om de som längtar efter och vill leva enligt Guds vilja, människor som vill lyda Gud och låta tron få praktiska konsekvenser i livet. Men som ser sig misslyckas gång på gång. Det yttre gärningarna går att kontrollera; stöld, lögn, elakheter m.m. men det inre går inte att kontrollera lika lätt, det är orena tankar, missunnsamhet, avundsjuka, girighet, besvikelser, hyckleri, likgiltighet m.m. Och någonstans på vägen kommer insikten att i oss själva räcker vi inte till, inte ens med den bästa viljan i världen, för att leva upp till den standard som lagen kräver. Desperationen lyser igenom hos Paulus när han samtidigt ger svaret på gåtans lösning – ”Jag arma människa, vem skall befria mig från denna dödens kropp? Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre” (Rom 8:24-25.) 

 

Befrielsen ligger inte att vi förnekar sanningen om vårt fallna inre tillstånd eller ens att vi försöker dölja det för andra.

 

”Blott i det öppna har du en möjlighet. Låser om du om dig kvävs och förtvinar du. Ut i det fria skall du med Herren gå. Kraften fullkomnas mitt i din svaghet då.” (Sv. ps. 90).

 

Vi behöver vara ärliga, och vi behöver öppna oss för Gud och erkänna både vårt behov av omvändelse, och vårt behov av Hans nåd och kärlek som den uppenbaras och ges till oss i Jesus Kristus. När vi är i Kristus blir vi frikända – genom sin död på korset har han befriat oss. Och det är i relationen till honom som vi växer och mognar som människor och som kristna. Det är inte vårt verk, det är hans verk i oss.  ”Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus.” (Rom 8:1)

 

Mikael Nilsson, kyrkoherde

Traryd-Hinneryds pastorat



Våra systersajter

Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.

Jesus för dig
Jesus för dig
Bönenätverk
Bönenätverk
Bibelskolan Ung
Bibelskolan ung
Himmelskt söndagsgodis
Rött kors designat av prof. Erik Lundberg
Bengt Pleijels blogg

Våra systersajter

Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.

Jesus för dig
Jesus för dig
Bönenätverk
Bönenätverk
Bibelskolan Ung
Bibelskolan ung
Himmelskt söndagsgodis
Rött kors designat av prof. Erik Lundberg
Bengt Pleijels blogg