Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Ordet skapar tro - 3:e sönd e trettondedagen - Årg 3 PDF Skriv ut E-post

Ordet skapar tro

Det är så lätt att vi gör tron på Gud till en prestation, till något vi ska åstadkomma i oss själva. Det som djupast sett skapar tron i våra liv är Ordet – Guds levande Ord i Jesus Kristus, och Bibelns ord – som vittnar och uppenbarar för oss vem Gud är, hans möjligheter och hans vilja våra liv och vår värld. I relationen till Gud och hans ord får vi emot tron som en gåva som växer och mognar över tid.

I söndagens spännande berättelse från Andra Kungaboken (2 Kung 5:1-16) om Naaman, den arameiske kungens överbefälhavare, ser vi hur Guds ord är verksamt och skapar hopp och tro i hans liv – och varje gång han möter Ordet så är det på ett odramatiskt och vardagligt sätt genom helt vanliga människor. Hans situation är till synes helt hopplös på grund av den sjukdom han är drabbad av – alla mänskliga ansträngningar är förgäves. Men för Gud är det omöjliga möjligt – det är hans specialitet. Den första gången Naaman möter vittnesbördets ord så verkar det vara genom ett ombud – hans egen hustru. Vid ett tidigare härjningståg hade en liten israelisk flicka blivit tillfångatagen och gjorde nu tjänst hos Naamans hustru, och hon berättar för sin matmor om profeten i Samaria – och att om Naaman bara kan komma dit så ska han bli befriad från sin sjukdom. Vittnesbördet, ordet om Guds makt, kom genom en liten flicka, och när Naaman hör hennes vittnesbörd så väcks hoppet inom honom.

Den lilla flickan utmanar oss i vår relation till människor omkring oss, och speciellt i relationen till dem som vi upplever oss illa eller orättvist behandlade av. Man skulle ju kunna tänka att flickan, som var bortrövad från sitt hem, tänkte att det var rätt åt Naaman att han drabbats av sjukdom och lidande; han var ju själv en som vållade lidanden för andra i sin roll som överbefälhavare. Men det verkar inte vara så för henne, utan där fanns en omsorg om Naaman i hans situation, en omsorg som också speglar den kärlek och omsorg som Gud har till oss alla. I vår relation till andra människor får denna anonyma lilla flicka både utmana oss och vara en förebild oss idag.

När Naaman till sist anländer till profeten Elisha så blir det inget personligt möte dem emellan till att börja med. Elisha sänder ut en man till honom med nästa hälsning från Gud: ”Far ner till Jordan och bada sju gånger i floden, så skall din hud läkas och du bli renad.” Naaman blir arg av uppmaningen och vill fara hem igen, kanske känner han sig förolämpad och tillplattad. Han, den arameiske kungens befälhavare som kommit med ett stort följe och stora rikedomar, får inte ens möta profeten personligen. Återigen kommer ordet via ett ombud. Kanske är det för Naaman som för många av oss, att han sökte det spektakulära och märkvärdiga, och när det inte blev så som han tänkt, så blev han både besviken och arg. Kanske tänkte Naaman att det var Elisha som var speciell – att Elisha var den som på något magiskt och spektakulärt sätt skulle bota honom? Det blev inte så som Naaman föreställt sig. Men mitt i det vardagliga, i det enkla och genom vanliga människor ville Gud möta Naamans behov. För ytterst sett handlar det inte om människors ord eller gärningar, utan om Guds ord och löfte som bär med sig stor välsignelse när man lyssnar och lyder. Naaman höll på att missa välsignelsen när han i vredesmod tänkte åka tillbaka hem utan att göra det som Elisha uppmanat honom att göra. Nu kommer en uppmaning från ett oväntat håll. En i Naamans följe manar honom till besinning och påtalar att han inte har något att förlora på att utföra denna enkla och banala sak som att bada i Jordan. Naaman lugnar ner sig och far sedan ner till Jordan och doppade sig enligt instruktion och då sker undret – han blir fullständigt frisk – huden läktes och blev som ett barns. Och det är först därefter som möter han Elisha öga mot öga. Och när vi lyssnar till Naamans vittnesbörd till Elisha hör vi var det största undret har skett – i hans hjärta - för nu vet han att det inte finns någon Gud på hela jorden utom i Israel.

Berättelsen om Naaman är en berättelse om hur vittnesbördets ord kan skapa tro i människors liv. Hur Gud genom vanliga och enkla människors vittnesbörd kan beröra människor, många människor, till och med ända in maktens korridorer.  Det är Ordet, Jesus, som väcker tron i människors hjärtan, i ditt och mitt hjärta.

 

Rom 10:13-17

 

Mikael Nilsson, kyrkoherde

Traryd-Hinneryds pastorat

 

 
Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk