Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Jesu lydnad - Första sönd efter Trettondagen - Årg 1 PDF Skriv ut E-post

Det finns ett mönster som går igen i Jesus agerande, både när han var tolv år (förra söndagen) och när han är trettio år (denna söndagen).

Jesus är lydig  och följsam mot Fadern, behöver markera mot människor och blir då bekräftad med Guds erkännande.

 

I templet i Jerusalem orienterade han utifrån andra premisser än de övriga i pilgrimsgruppen. Han dröjde kvar i templet.

När mamma Maria ville klandra honom svarar han att Faderns (angelägenheter) är det viktiga.

Lukas skriver att Guds välbehag var med honom.

 

Nu vid Jordan inför Johannes går det till på samma sätt.

Lydnaden, följsamheten, leder Jesus ända ner till den lägsta punkten, solidaritet med alla de många som behöver omvändelsens dop.

Detta behagar Gud, men Johannes protesterar. Jesus behöver markera att allt är i sin ordning.

Bekräftelsen kommer genom en Guds röst från himlen: Du är min älskade Son, min glädje.

 

Så utmanas vi att välja gudsfruktan och att stå emot människofruktan.

Vi manas som Jesus att välja Guds väg. När vi väljer lydnaden mot hans goda rena vilja, kan vi också behöva markera.

Då kommer bekräftelsen till oss.

Inte genom en massa likes eller stjärnor på bröstet men genom Guds Andes tilltal och beröring:

Du är mitt älskade barn, min glädje!

 

När vi döps till Jesus dop till döden så blir vi hans medarvingar.

När Gud vänder sitt ansikte mot honom är det mot oss.

Orden till honom överförs på oss.

Guds överväldigande nåd.

 

Peter Artman

Präst på Orust

 
Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk