Kära du som surfar omkring på dessa vandringar!
Jag beundrar Dig som orkar och vågar följa med på dessa vandringar. Vi har ju vandrat ned i de dunkla grottorna av tillvaron. Ned i de slingrande mörkerstigarna där man så lätt går vilse och irrar bort sig och blir vrickad både upptill och nedtill.
Vi har försökt förstå Trasighetens gåta i vandring 13. På vandring 14 började vi se honom som är Jordens Lagare. Vi förstår hur Gud letar efter dig och mig och ropar: Människa, var är du? Vi ser också hur Gud gör oss klarsynta över det ondas verklighet och utrustar oss med kampsinne.
Men vi får nu på denna vandring se något mer. Först att Gud ger oss skydd. Vi är inte ensamma och utlämnade åt ondska och meningslöshet. Gud går ned i vår nöd och lider fram sitt nya liv och sin kärlek till oss. Det ligger många hemligheter och väntar på oss.
Så därför: låtom oss vara nyfikna!
Vi befinner oss fortfarande i 1 Moseboken kapitel 3. Nu ska vi gå vidare och fortsätta att tänka på vad Herren Gud gör för att laga sin skapelse.
Del 2
Gud skyddar oss
Gud lider med oss
1. Gud skyddar oss
Vad gör Gud med Adam och Eva när de struntat i vad Gud sagt till dem? De får ta konsekvenserna av sitt handlande. Gud visar bort människan ur Edens lustgård. Men han lämnar henne inte utan skydd. Lägg märke till två skydd som Herren Gud ger.
Först ordnar han klädfrågan.
De fick börja med att lägga av fikonlövskläderna. Och han säger till oss: Lägg av allt det där som du klär ut dig i. Det som gör att du inte vågar vara äkta utan bara förställer dig. Sluta lek din gamla låtsaslek!
Och sedan ger han åt Adam och Eva kläder av skinn, (3:21).
Varifrån kommer dessa kläder av skinn? De kommer från ett djur. Och det djuret måste först dödas. Det första som dör i Edens lustgård är ett djur. Och den förste som ser till att ett djur dödas är Herren Gud. Vad är det för ett djur? Vi vet inte.
Kanske ett lamm!!
Kan vi här hitta försoningens hemlighet. Adam och Eva får ta på sig Lammets skinn.
Varför behövde lammet dö?
För att Adam och Eva skulle slippa gå där och frysa i sina synder.
Varför behövde Jesus, Guds lamm, dö på Korset?
För att vi skulle slippa gå där i våra fikonlöv och vara oärliga och oäkta inför varandra. Lammets skinn ger oss kläder för att vi skulle slippa frysa i våra synder.
Vi hittar in i Guds kärleks värme, där vi kan leva befriade, äkta och glada.
Gud ger oss ännu ett skydd: De tio budorden
Han sätter de tio budorden som ett skyddsräcke omkring våra ömtåliga och sårbara liv. Det är Kärlekens Gud som ger oss Kärlekens bud. Längre fram på dessa vandringar skall vi studera dessa Guds kärleksöverraskningar. Den Gud som givit oss LIVET ger oss också REGLER FÖR LIVET.
Så här lyder buden. Det är tillåtet att lära sig dem by heart.
Vad gör Herren Gud då han vill laga jorden?
Gud lider med oss och går in i vår nöd
När Gud sedan möter Eva säger han: Vad är det du har gjort! Det står inte frågetecken här utan utropstecken. Vi hör den himmelske Faderns nöd i detta rop. Fadern lider med sina barn. Och han är upprörd. Vi hör hans smärta, hans gråt. Vad är det du har gjort!
När Kain dödat sin broder Abel (se kap 4), hör vi samma Guds utrop igen: Vad har du gjort! Obs! Utropstecken. Den himmelske Fadern står skakad inför vad ett av hans barn har gjort. Han ropar ut sin smärta.
Gud låter inte längre människan vara kvar i den underbara trädgården. Han stöter bort henne. Därutanför Eden finns vi och vi frågar med tanke på våra egna syndafall: Min Gud, min Gud varför har jag övergivit dig? Och vi frågar också: Var är du, Gud?
Gud driver människan 'med vredens ris under gråt från paradis'. Gud driver dem bort. Men han överger dem inte. Han struntar inte i dem. Han följer Adam och Eva och oss in i lidandet. Han följer sitt folk, griper in, tröstar. Han går in i vår nöd. Han bor hos sitt motspänstiga folk. Han hör deras anklagelser, ser deras äktenskapsbrott med andra gudar, avskyr deras tomma gudstjänster, hatar deras ondska.
Men han lämnar dem inte för en sekund. Han befriar sitt folk från fångenskap och slaveri. Han tuktar sitt folk, talar till dem, ger dem kärlekens bud, sänder profeter, ger stora löften om en kommande Messias. Detta folk bereds för universums största under: Gud föds. Gud blir människa och tar sin boning ibland oss. Gud kommer till oss. Det är Gud som gråter. Han hungrar, törstar, blir hånad, föraktad, missförstådd av sina egna ...
Gud går in i detta lidande. Han gråter vår gråt, han ropar ut vår övergivenhet, han går in under vår elakhet och ondska, han lider allt det som vi förtjänat att lida. Gud är barmhärtig. Han har hjärta för de arma. När Fadern ser nöden på jorden säger han: Mitt hjärta vänder sig i mig, all min barmhärtighet vaknar
(Hos 11:8).
På korset ser vi Guds smärta.
När korset reses på Golgota så tar han med oss dit. Han tar inte bara med sig synderna dit utan också syndarna. Vi var med där. På korset strålar alla människoöden i alla tider samman. 'Were you there when they crucified my Lord?'
Ja, vi var där.
Jesus för världen givit sitt liv,
öppnade ögon Herre mig giv.
Mig att förlossa offrar han sig
då han på korset dör ock för mig.
(Sv Ps 45:1)
Allt det som Gud gör i Gamla Testamentet är en nattvardsberedelse. Allt syftar fram till att vi ska få höra pulsslagen från Hans fadershjärta: Kristi kropp FÖR DIG utgiven. Kristi blod FÖR DIG utgjutet. Allt det som hände på korset blir mitt i nattvardens heligaste ögonblick. För MIG! För MIG.
Gud frågar oss: Människa, var är du? Här i nattvardens måltid får han svar på sin fråga. Han ser dig! På rätt plats i livet.
Därför behöver vi nu stanna till och tänka efter hur vi kan hitta in i detta.
Hans Majestät konung David kan hjälpa oss. I Psaltaren 32 hittar vi honom. Han verkar så lycklig. Vi hör hur han går och gnolar på en liten sång. Han känner sig omsluten av räddningens jubel, säger han i vers 7.
Men innan vi hittar in i detta jubel ska vi försöka förstå vad det är som dödar denna glädje. Det är naturligtvis synden. David hittade glädjen när han blev av med synden.
I denna psalm, Psaltaren 32:1-2, ger David oss fyra beskrivningar på vad synd är.
Säll är den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd är överskyld.
Säll är den människa som Herren inte tillräknar missgärning och vilkens
ande inte är något svek.
1. ÖVERTRÄDELSE
Kärlekens Gud har satt kärlekens bud som ett skyddsräcke omkring det mycket ömtåliga människolivet. Om man struntar i buden och träder över skyddsräcket blir man inte fri. Man kommer över till Guds fiende. Man tror att man blir fri. Man blir bara mer fånge. Där finns mörkret, ensamheten ....
2. SYND
Det hebreiska ordets grundbetydelse är: Att missa målet. Är här orsaken till att så många idag känner sig vilsna och hemlösa?
Jesaja 53:6 pekar på vad som händer när vi syndar. Vi går vilse. JAG går min egen väg. Genom mina synder går det sönder både uppåt mot Gud och utåt mot varandra.
Vi gick alla vilse som får, var och en av oss ville vandra sin egen väg men sedan var inte allt slut, säger Jesaja. Gud korsar vår väg. Men Herren lät allas vår missgärning drabba honom.
3. MISSGÄRNING
Ordet träffar väl inte dig? Låter lite för skarpt och grovt för dig som är en sådan fin människa. Men om du vänder på ordet, vad tänker du då?
Missgärning = gärningar jag missat..
Jag struntade i människor omkring mig, jag gick förbi, var okänslig för nöden alldeles intill. En otäck likgiltighet. Lägg märke till att det ligger ett lik i det ordet, en död.
4. SVEK
i vilkens ande inte är något svek
Det är oärligheten, slingeraktigheten längst in.
Psaltaren 28:3 talar om ogärningsmännen som talar vänligt med sin nästa men har ondska i sina hjärtan.
Är man god innerst inne? Eller är man bara god ytterst ute? Är det så: Innerst inne finns en äcklig skräphög? Vågar du ta tag i de dunkla sidorna av ditt väsen. Jesus säger:
Ty inifrån, ur människornas hjärtan, kommer de onda tankarna, otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, själviskhet, ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högmod, förblindelse.
(Markus 7:21-22)
Två bra reaktioner kan du få av detta ord:
Det otäcka med synden är att den tydligen stänger till för de himmelska krafterna. Därför ställer vi en viktig fråga:
VAD GÖR VI AV SKRÄPET?
David har tydligen erfarenhet av att man kan bli av med det. Säll är den vilkens överträdelse är förlåten
Säll betyder: Lycklig x 5 miljarder. David och vi ropar högt: Halleluja! Jabbadabbado! Hurra! Bravo. Fint!
Det är fråga om Himmelens hela salighet som sänker sig ned där synden är borta. Där syndernas förlåtelse där är ock liv och salighet, sa min vän från 1500-talet, Martin.
Gud, vår himmelske Fader har tydligen lyckats ordna ett sätt för oss att bli av med synden. Och vi ska se hur Gud försöker ordna 'lagandet' för oss. Detta Guds 'lagande' går som en röd tråd genom hela Bibeln. Vi upprepar vad som stod ovan.
Gud överger oss aldrig. Han följer oss. Han griper in, tröstar. Han går in i vår nöd. Han bor hos sitt motspänstiga folk. Han hör deras anklagelser, ser deras äktenskapsbrott med andra gudar, avskyr deras tomma gudstjänster, hatar deras ondska. Men han lämnar dem inte för en sekund. Han befriar sitt folk från fångenskap och slaveri. Han tuktar sitt folk, talar till dem, ger dem kärlekens bud, sänder profeter, ger stora löften om en kommande Messias.
Detta folk bereds för universums största under: Gud föds. Gud blir människa och tar sin boning ibland oss. Gud kommer till oss. Det är Gud som gråter. Han hungrar, törstar, blir hånad, föraktad, missförstådd av sina egna ...
Gud går in i detta lidande. Han gråter vår gråt, han ropar ut vår övergivenhet, han går in under vår elakhet och ondska, han lider allt det som vi förtjänat att lida. Gud är barmhärtig. Han har hjärta för de arma. När Fadern ser nöden på jorden säger han: Mitt hjärta vänder sig i mig, all min barmhärtighet vaknar
(Hos 11:8).
På korset ser vi Guds smärta.
När korset reses på Golgota så tar han med oss dit. Han tar inte bara med sig synderna dit utan också syndarna. Vi var med där. På korset strålar alla människoöden i alla tider samman. 'Were you there when they crucified my Lord?'
Ja, vi var där.
Jesus för världen givit sitt liv,
öppnade ögon Herre mig giv.
Mig att förlossa offrar han sig
då han på korset dör ock för mig.
(Sv Ps 45:1)
Allt det som Gud gör i Gamla Testamentet är en nattvardsberedelse. Allt syftar fram till att vi ska få höra pulsslagen från Hans fadershjärta: Kristi kropp FÖR DIG utgiven. Kristi blod FÖR DIG utgjutet. Allt det som hände på korset blir mitt i nattvardens heligaste ögonblick. För MIG! För MIG.
Gud frågar oss:
Människa, var är du? Här i nattvardens måltid får han svar på sin fråga. Han ser dig! På rätt plats i livet.
På de fortsatta vandringarna (Vi får besök från himlen) ska vi tala mer om dessa hemligheter. Denna vandringssträcka handlar om om hur vi fick besök av Faderns Son, Jesus Kristus. Vi får lära känna honom. Vi får veta vem han är, vad han gjort för oss, hur han levde och vad han kan betyda för oss.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
Här finns länkar till god bibelundervisning av kända bibellärare.
