Vad hittar vi i ordet TRO?
Ibland avbildas korset som ett stort T. Tvärbjälken sitter alltså längst upp. Den lodräta bjälken står som en bro mellan himmel och jord. Man kan se den som ett känselspröt som pejlar in Guds tankar. En antenn som fångar in budskapet från himlen. Det händer mycket vid Jesu kors.
Om du sätter bokstäverna ro efter bokstaven T får du Tro.
Tro är att få ro vid Jesu kors. Få frid med Gud. Bli samlad.
Om du kommer med dina ack till korset förvandlas de till Tack.
Upptäck det förvandlingsunder som kung David upptäckte:
Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång ...
(Psalt 30:12)
Ha tro på Herren, er Gud, så skall ni ha ro
(2 Krönikeboken 20:20)
Om ni inte har tro, skall ni inte ha ro.
(Jesaja 7:9)
Lukas berättar att Jesus en gång fylldes med jublande glädje genom den helige Ande och sa:
Jag prisar dig, Fader, himlens och jordens Herre,
för att du har dolt detta för de lärda och kloka och
uppenbarat det för dem som är som barn.
(Lukas 10:21)
I den gamla goda översättningen (årgång 1917) sägs att Gud uppenbarat sina hemligheter för de enfaldiga. Då gick våra tankar till de dumma. En enfaldig människa är en dum människa. Det var kanske en tröst för alla som hade låg IQ och som inte var så smarta.
Men ordet enfaldig betyder ursprungligen "den som faller åt ett håll". Det som gör att vi ofta har det så jobbigt med oss själva är att vi slits åt så många håll. "Än föll hon hit och än föll hon dit och än föll hon ner i diket". Här har vi vår tids många utbrända, nerslitna, tröttstressade människor. För oss finns ett bra recept i Psaltaren 62:6
Endast i Gud må du ha din ro, min själ,
ty från honom kommer mitt hopp.
Gud älskar att få ge oss både ro och hopp. Men han tvingar inte sina lösningar på oss. Vi vill kanske ha dem. Men det kan vara något hos oss som är ett stort hinder. Gud sträcker sina händer mot oss, hans famn är full av tro och kärlek och himmel och glädje.
Men våra händer kan inte ta emot detta. De är fyllda av så mycket. Hela famnen är så fylld av lärdom och klokhet att man inte ser någonting utanför sig själv. Man kan va så vuxen och stor och lärd och klok, att man tror att man kan allt och begriper allt. Man vet så mycket om det som man ingenting vet. Och så glider hela den himmelska verkligheten förbi mig.
Jesus säger att de som är som barn har lättare att ta emot den kunskap som Gud uppenbarar. Gud älskar att tala med sina barn.
Tron är därför inte en åsikt utan ett kärleksförhållande. Vi berättar inte våra innersta tankar och känslor för var och en som kommer i vår väg. Alla kan inte ta emot förtroendet på rätt sätt. Det är något liknande med Gud. Han söker inte efter speciellt värdiga personer. Han har inga favoriter som får trons gåva. Men Gud väntar på att få ge den. Den som älskar måste välja rätt tillfälle för att berätta för den älskade om sin kärlek.
Den lodräta korsbjälken är känselspröt, antennen som kan fånga upp Guds kärleksspråk till dig.
Ty så säger Herren, Herren, Israels Helige:
Om ni vänder om och är stilla,
skall ni bli frälsta.
Genom stillhet och förtröstan blir ni starka
(Jesaja 30:15)
Stanna till, låt Jesaja 30:15 och Psalt 32:6 (se ovan) bara sjunka in i dig. Lär det by heart.
Nästa ord i trosbekännelse som vi ska titta in i och bakom är
På altartavlan i Åh kyrka finns en målning av den norske konstnären Emanuel Vigeland. Vi ser hur fadern som förlorat sin son tar emot honom när han kommer hem. Hans båda händer är engagerade i detta mottagande. Den högra handen kommer underifrån och lyfter upp sonen, den vänstra kommer ovanifrån. Den himmelske fadern ser inte ut som altartavlans fader men han är sådan. Han tar emot sina besvärliga barn när de kommer till honom. Den himmelske Faderns högra hand är Sonen, Jesus. Jesus kommer alltid nedifrån och lyfter upp oss. Den vänstra handen är den helige Ande, han kommer ovanifrån.