Vandring 20 - Kristus

Kära underbara surfare!
Nu placerar vi oss på nytt i den gamla garderoben, där det finns gamla pälsar som luktar gamla pälsar. Det är kvavt och lite unket därinne. Vi känner oss instängda. Ja, precis så kan man känna i den gamla kyrkan. Gammalt och vant och förutsägbart.

Men är vi stilla så händer det plötsligt något. Väggen i garderoben öppnas, vi kommer ut i ett spännande Narnia, som C.S Lewis berättar om. Där finns en ny värld, ett nytt liv. De gamla orden i trosbekännelsen blir genomskinliga. Vi ska hjälpas åt att gå på nyfikenhetsupptäcktsvandring igen.

Det ord i trosbekännelsen som vi nu ska titta på är KRISTUS. Vi säger Jesus Kristus ungefär som man säger ett förnamn och ett efternamn. Ingen blir chockad när han hör mitt namn: Bengt Pleijel. En hör det med en gäspning. Någon ler lite medlidsamt.

Men när man på den tiden sa Jesus KRISTUS utlöste det chockvågor. Fantastiskt! Är det sant? Är Jesus verkligen KRISTUS?
Och vi undrar: Vem är han? Vem är han?
För att svara på den frågan ska vi ta en tidsmaskin till hjälp. Vi förflyttar oss ett tusen niohundra sextiosju år tillbaka i tiden. Och vi tar också ett charterflyg till hjälp. Vi flyger i luften och tänker landa på flygplatsen vid Caesarea Filippi i norra Israel.

Spänn fast bältet! Lycklig resa! 

1. I händelsernas centrum
hamnar vi när vi stiger ur planet någonstans i närheten av Cesarea Filippi i norra Israel. Vi ser Hermons snöklädda berg. Vi hör vårbäckarna som sjunger. Luften känns ren och frisk. Vi andas ut och vi andas in. (Läs Matteus 16:13-20).

Vi ser Jesus och hans apostlar. En stillhet och frid är omkring dem nu. Dessa lärjungar, kunde se tillbaka på tre rika år. Det hade hänt mycket i deras liv. Det hade hänt mycket i de människors liv som de mött på vägen. De hade träffat några av Johannes Döparens lärjungar. Johannes satt i fängelse och där nere i fängelsehålan undrade han om vem Jesus var. Han skickade iväg sina lärjungar med en fråga till Jesus: Är du den som skall komma? Eller skall vi vänta på någon annan? (Matt 11:3). Vad Johannes alltså undrade över var om Jesus var Kristus, den som Gud lovat att sända?

Förmodligen pratade han inte grekiska utan använde i stället den hebreiska benämningen Messias. Messias är hebreiska och Kristus är grekiska och både betyder Den Smorde och syftar på den frälsare som Gud lovat att sända.

Johannes lärjungar fick vara tillsammans med Jesus och hans lärjungar ett tag. De fick se vad som hände. Efter en tid i händelsernas centrum säger Jesus till dem: Gå och berätta för Johannes, vad ni hör och ser.. Och då hade de gjort ett fängelsebesök hos Johannes och bara berättat:

En hörselskadad, som tidigare måste skrika högt, kan höra och tala med normal röst.
En blind blir fågelskådare.
En lam stiger upp, tar sin duxmadrass (eller var det Hästens) och går.
Någon rullar undan rullatorn.
Folk som varit på middag med Jesus tillsammans med 5.000 andra, där det serverades fish and chips (fem kornbröd och två fiskar), de pratar i mun på varandra.

De berättar för Johannes och oss hur de ser hur Jesus drar allt elände till sig. Stora skaror följer honom. Och stora saker händer. Man kommer släpande med många sjuka till Jesus. Vi har nog svårt att leva oss in i den nöd som fanns då. Vi skickar våra sjuka till lasarett och till mentalsjukhus. Men här finns de överallt: såriga, smutsiga, förvridna av plågor, en del lullande, dreglande, skrikande, jagade av makter, hemlösa, förtvivlade ...

När Jesus får röra vid dem händer så mycket: Förlamningen släpper. Såren läks. En ny glans i ögonen. Folk rätar på sina trötta ryggar.
Många var med och de trängdes omkring Jesus. Ibland var det tusentals som bara hungrade efter Jesu ord och bara längtade efter en beröring av honom. Där var glädje och lovsång. En del blev utom sig av häpnad och frågade: Vem är då denne Jesus? Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder honom. Man häpnade och sjöng och prisade.

2. Tumult och debatt
På polisstationen i Jeriko sitter några poliser och vet inte vad de skall säga. En del av dem hade sänts ut för att gripa Jesus. Men de blev själva gripna av honom: Aldrig har någon människa talat som han. (Joh 7:46).

På gatorna i Kafarnaum står folk i klungor. Man berättar om Jesus. Man häpnar över honom. Han säger och gör sådant som får folk att stanna till och börja tänka. Man häpnar över hans ord. Han talar med makt och myndighet. Folk blir både träffade och tröstade. Det bor en enorm kraft i det som Jesus säger.
På domkapitlet i Jerusalem sitter överstepräster och lagkloka. Vad ska vi ta oss till med Jesus? Hela världen springer efter honom (se Joh 11:45-48). Man beslutar att sända en teologisk kommission till Galileen med uppdrag att undersöka frågan om Jesu under (se Markus 3:22). Det är värt att lägga märke till att dåtidens judar är mycket kritiska då de gäller frågan om under. De går inte på vad som helst. De förnekar inte att det händer märkliga saker omkring Jesus Han gör under. De kan inte förklara bort det. Men de kommer med en egen förklaring. Jesus gör under, det är sant, säger de. Men vem är det som styr honom? Han var besatt av Beelsebul och det är med demonernas furste som han drev ut demonerna (Mark 3:22). Jesus gör under, menar man, därför att Satan är med honom.
Det finns en annan förklaring. Petrus, som levde när Jesus levde, säger att Jesus gör under därför att Gud var med honom. Ni känner till det som har skett i hela Judéen, med början i Galiléen hur Jesus från Nasaret blev smord av Gud med helig Ande och kraft och hur han vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld.

Det är mycket som kan ske, när Han som är konungarnas Konung stiger ner bland oss. Jesus är kung. Starkare än allt det onda som vill regera oss. Djävulskapet tappar struptaget på oss.

3. Rapport om aktuellt
Första gången Jesus och lärjungarna träffats hade han sagt de nästan elektriska orden till dem: Följ mig. Då hade de brutit upp och lämnat allt. Nu, vid Cesarea Filippi, efter tre år med Jesus, ställer Jesus en fråga till dem. Vem säger folket att jag är? Då hade de räknat upp alla kändisar, de kom på. Också på den tiden var man intresserade av kändisar. Jerusalem Post hade reportage var och varannan dag och Rapport berättade om det som var aktuellt om Jesus. Vem är då denne? frågade man. De som intervjuade fick många svar.

Jesus är en profet
Jesus är en stor man.
En ny Elias har kommit.
Johannes Döparen har uppstått från de döda.

Det sista påstående från kungapalatset. När Herodes, kungen, han som låtit döda Johannes Döparen, fick höra om Jesus, blev han alldeles blek och skakis. Det måste va Johannes Döparen som uppstått från de döda, sa han. (Han hade ju låtit avrätta Johannes)

4. Inside information
När Jesus frågar lärjungarna om vem folket anser att han var, får han många svar. Vi hör hur de nästan pratar i mun på varandra för att berätta.

Andra benämningar på den utlovade Messias är Menachem, som betyder Tröstaren (se Matt 5:4 och jfr Luk 2:25). I Hosiannasången sjunger man: Välsignad vare han som kommer (Psalt 118:25-26, Matt 21:9). Han som kommer är en messiastitel. I Bergspredikan finns denna benämning med, när Jesus säger: Jag har kommit (Matt 5:17). Jämför Johannes Döparens fråga Är du den som skall komma?

5. Att hitta sin identitet
När Simon Jonasson sagt sitt DU ÄR till Jesus, säger Jesus två saker till Simon. Först: Det här har du inte hittat på själv, Simon, ingen människa, ingen av kött och blod, har gett dig den insikten. Du har fått det från min Fader i himlen. Fadern har uppenbarat detta för dig. Det har Fadern gjort genom den helige Ande. Den helige Ande fick uppdraget att viska in en kärleksbekännelse i Simon. DU ÄR ... Det är mycket som händer när den helige Ande är å färde.

Sen säger Jesus en sak till. Simon har sagt sitt DU ÄR till Jesus. Nu säger Jesus sitt DU ÄR till Simon. Du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka.

Denne svage, impulsive, vacklige Simon blir en klippa. Jesus ser vad han kan göra med honom. Han, den enkle fiskaren som förmodligen slutat som gammal pensionerad fiskargubbe vid Gennesarets sjö, om Jesus inte kommit i hans väg, denne Simon utnämns till en klippa i kyrkan, han blir en apostel. Han slutar sina dagar som den förste påven i Rom.

Tänk på detta. Vi är ofta så osäkra på vem vi är. Vi har så många mörka och dumma tankar om oss själva. När jag hittar bekännelsen till Jesus då kan Jesus tala om för mig vem jag är. Han kan göra något vettigt av våra liv. Han hjälper var och en av oss med vårt dåliga självförtroende. Det sunda självförtroendet hittar jag när jag hör ihop med Jesus. Närkontakten med Ljuskällan Jesus ger ljus över mitt eget liv. Han kan tala in sina ljusord i vårt mörker. Han säger sitt Du är till oss. Du är mitt barn, du är min älskade son, min älskade dotter. Du är så dyrbar i mina ögon ..Jag har utvalt dig och jag har en plan med ditt liv.
När den helige Ande får ta tag i dessa tankar börjar det spritta av liv långt ner i tårna.

Nu får du inte mer för den här gången. Det är slut. Men om du inte är alldeles slut, så stanna till och tänk till: Varför var det så oerhört med bekännelsen till Jesus att han är Messias, Kristus, Den Smorde? Och vad kan bekännelsen till Jesus ha för följder i ditt eget liv?