|

|
|
|
Kära du |
som denna gång är nyfiken
på hur man kan bli en bättre söndagskristen. Vi ska
tillsammans - du och jag - nu återerövra söndagen.
Vår slogan är: Upp till kamp emot söndagskval! Bort
med söndagsstress och flås och jäkt och spring och
"hinna med allt på söndagen-krav". Tillbaka till
stillheten, glädjen, festen, re-kreationen, nyskapelsen och
till den "Långsamhetens kultur", som Tjuren Ferdinand lär
oss, han som luktar på blommor och njuter av livet.
På den svenska hundrakronorssedeln finns en bild av Carl von
Linné. Vi ser vid sidan av hans bild hans valspråk i
faksimilstil: Omnia mirari etiam tritissima. (Ta fram stort
förstoringsglas om du vill se det). Det betyder: Förundra
dig över allt, även det mest vardagliga! Vi behöver
en dag för att stanna till, öva upp våra sinnen, bli
närvarande hos varandra, dricka av det friska vattnet vid
oasen och suga in himmelsk kraft i våra torrlagda
hjärtan.
Tredje budet är riktmärket för oss. Det
handlar om att helga vilodagen. Det säger inte att vi ska vila
hela dagen utan att vi ska helga den. Vi behöver himmelens
friskhet, glädje och kraft i våra liv. Låt er fyllas
av det …
Jag har en bra bil - Ford Focus. Den går både framåt
och bakåt. Ibland t.o.m. utan bensin (Obetald annons!). Den
behöver ingen bensin för att rulla utför. Men ska
den framåt och uppåt behöver tanken fyllas med
95-oktanig bensin. Den stora lärdomen av detta är: Visst
går det bra att klara sig utan himmelsk kraft. Du rullar
på av bara farten. Men det går utför! Men ska det
hända något spännande med dig behöver du
himmelsk beröring. Att vara en god söndagskristen är
att tillåta sig utsättas för detta. Låt dig
älskas.
Med andra ord: Det är svårt att vara en var dags kristen
utan att först bli en söndags kristen.
Helig söndagsvila önskas dig av din
medvandrare
 |
Ger vandringen
ilskor, grubblor, tröstor och glädjor?
Kontakta då Bengt genom att klicka på
författarnamnet för denna artikel. |
Guds tio ord
Och Gud talade alla dessa
ord:
Jag är Herren,
din Gud,
Som har fört dig ut ur Egyptens land,
ur träldomshuset
Tredje budet: |
Tänk på vilodagen, så att du helgar
den. |
|
Vad är det?
frågar Luther och vi hjälper han med svaret: |
|
Vi
skall frukta och älska Gud,
så att vi inte föraktar predikan och Guds ord,
utan håller det heligt,
gärna lyssnar till det och lär oss det. |
|
Detta är nyfikenhetsvandring
68
|
|
|
|
|
|

|
|
|
1. Gud vilade på sjunde
dagen |
Så fullbordades
himlen och jorden med hela sin härskara. På sjunde dagen
hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde
dagen från hela det verk som han hade gjort. Gud
välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den
dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och
gjort.
(1 Moseboken 2:1-2)
Skapelseverket går mot sitt slut.
Himmel och jord - hela världsalltet, universum -
fullbordas.
Fiskarna tumlar om i havet. Fåglarna sjunger. Markens djur
leker.
Människan vandrar omkring bland blommor och
fruktträd.
Och på natthimlen glimmar och lyser hela härskaran av
stjärnor.
På den sjunde dagen fullbordar Gud det
verk som han gjort.
Det verkar som om Gud hade en hel del att göra på den
dagen också.
Lite småpyssel på vilodagens morgon.
Som om han behövde lägga en sista hand vid några
detaljer här och där …
Så låter det när vi läser vår svenska
översättning.
Men meningen är nog i
stället att Gud på denna dag förklarar sitt verk
vara färdigt.
Vad "gör" Gud på sjunde dagen?
Gud vilar
Det betyder inte att Gud drar sig
tillbaka från sitt verk.
Det påminner oss i stället om att det hos Gud finns ro,
vila, harmoni.
Det sjunde dagens vila säger till Guds avbild - människan
- att livets mål och mening inte ligger arbetet, mödorna,
pliktuppfyllelserna …
Vardagens slit får sin mening först då vi stannar
upp, tar en paus, och vänder ansiktet mot honom, vår
Skapare, som vänder sitt ansikte mot oss.
Att vara människa - ánthropos - är att vara
vänd mot Gud.
De som ser upp mot
honom strålar av fröjd,
deras ansikten behöver ej rodna av blygsel.
(Psalt 34:6)
Ur
denna Guds vila på sjunde dagen växer sedan fram ett
mönster för människans vila på sjunde
dagen.
Kom till mig, alla ni
som arbetar
och bär på tunga bördor,
så skall jag ge er vila.
(Matt 11:28)
Gud välsignar
Gud välsignar den sjunde
dagen.
Från den dagen skall livets krafter strömma ut till hela
skapelsen och till alla människor.
Må Gud vara oss
nådig
och välsigna oss.
Må han låta sitt ansikte
lysa över oss, sela,
så att man på jorden lär känna dina
vägar,
bland alla hednafolk din frälsning.
(Psalt 67:2-3)
Gud helgar
Gud inviger den sjunde dagen till
att bli en dag som människan använder för att ta
emot förnyelse och kraft från honom.
Den sjunde dagen blir Guds dag.
Den blir HERRENS DAG
(Joh Upp 1:10).
Den dag då Gud får ta hand om sina barn.
Och rå om dem.
Och älska dem.
Och ta emot deras kärlek och lovsång.
En dag då de kopplar av sin kraft för att få koppla
på Guds kraft.
Nyckelordet denna dagen är: INFÖR HANS ANSIKTE …
Kom, låt
oss höja glädjerop till Herren,
jubel till vår frälsnings klippa.
Låt oss träda fram inför hans ansikte
med tacksägelse, höja jubel till honom
med lovsång!
Ty Herren är en stor Gud,
en stor konung över alla gudar.
Han har jordens djup i sin hand,
och bergens höjder är hans.
Hans är havet, ty han har gjort det,
och det torra har hans händer format.
Kom låt oss falla ned och tillbe,
låt oss böja knä för Herren, vår
skapare.
Ty han är vår Gud
och vi är folket i hans hjord,
fåren som står under hans vård. |
 |
(Psaltaren 95:1-7) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Två formuleringar |
finns det av tredje budet. Den
första hittar vi i 2 Moseboken 20:8-11
Tänk på
sabbatsdagen så att du helgar den.
Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor.
Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då
skall du inte utföra något arbete, inte heller din son
eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din
boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina
portar. Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och
havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen
vilade han. Därför har Herren välsignat
sabbatsdagen och helgat den.
Den andra formuleringen av tredje
budet hittar vi i 5 Moseboken 5:12-15
Håll
sabbatsdagen så att du helgar den, så som Herren, din
Gud, befallt dig. Sex dagar skall du arbeta och utföra alla
dina sysslor. Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds,
sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte
heller din son eller din dotter, din tjänare eller din
tjänarinna, din oxe eller din åsna eller något av
dina dragdjur, inte heller främlingen, som bor hos dig inom
dina portar, för att din tjänare och din tjänarinna
skall få vila liksom du. Kom ihåg att du var en slav i
Egyptens land, och att Herren, din Gud, har fört dig ut
därifrån med stark hand och utsträckt arm.
Därför har Herren, din Gud, befallt dig att hålla
sabbatsdagen.
Lägg märke till hur
de börjar: Tänk på
… Håll …
Fortsättningen: De
båda alternativen säger ungefär samma sak.
Kärleken och omsorgen om både anställda och djur
inpräglas. De behöver få vila liksom du.
Motiveringarna: Här
finns det skillnader.
2 Moseboken säger att Gud är det goda
föredömet, som vilade på den sjunde dagen.
5 Moseboken påminner om befrielsen ur Egypten. Kom ihåg
vad Gud gjort för dig då. Ha hans omsorg om
tjänstefolk och dragdjur. Det sociala ansvaret
inskärps.
Kom ihåg hur ordet om befrielsen sätts före alla
buden:
Och Gud talade alla
dessa ord: Jag är Herren, din Gud, som har fört dig ut ur
Egyptens land, ur träldomshuset … Tänk på
vilodagen, så att du helgar den.
De två formuleringarna säger
dig alltså detta: |
Tänk på vilodagen så
att du helgar den …
Gå i dina tankar tillbaka till Edens lustgård. Det
hjälper dig att se vilodagen som en lustgård, en
trädgård med porlande vatten och svalkande grönska.
Du ser framför dig hjortar som stilla betar i gläntorna,
du hör fåglar som sjunger i de skönaste tonslingor,
du ser kvinnor som dansar, barn som leker och män som bara
njuter …. Dina tankar fylls av en längtan och törst
efter att hitta det friska livet hos Gud.
Håll sabbatsdagen så att
du helgar den ...
Håll fast vid den, bevara den som en dyrbar skatt. Vet att du
genom detta bud leds inte bara bort från slaveri och
fångenskap utan också in i den kärlek som bara vill
strömma in i dig och får dig att resa dig upp och hitta
din frihet som människa.
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. Två sabbatsljus |
I
staden Safed i norra Galiléen bodde på 1500-talet den
fromme judiske skalden Salomo Hallevi Alkabetz som skrev en dikt,
där han skildrar sabbaten som Israels sköna,
efterlängtade och älskade brud.
Dikten inleds med de två formuleringarna av tredje budet:
1. Tänk på
sabbatsdagen, så att du helgar den. (2 Mos
20:8).
Detta bud motiveras sedan med att Guds skapade världen på
sex dagar men vilade på sjunde dagen (se ovan nr 1).
2. Håll sabbatsdagen så att
du helgar den. (5 Mos 5:12).
En dag skall man hålla helig och motiveringen här är
att man skall komma ihåg att man en gång var
förslavad i Egypten.
Dessa två formuleringar tänker man
på då man på fredagskvällen i ett judiskt hem
tänder de två sabbatsljusen.
Det ena symboliserar formuleringen: TÄNK PÅ. Erinra dig den, kom
ihåg den.
Det andra symboliserar formuleringen: HÅLL. BEVARA. Ta vara på den som
en dyrbar skatt.
De två sabbatsljusen tändes på fredagskvällen
före solnedgången. Då bad man denna bön:
 Välsignad vare Du, Herre, vår Gud,
världens konung, som har helgat oss genom dina bud och befallt
oss att tända sabbatens ljus.
Man såg sabbaten som en kvinna. Hon
är drottningen som man respekterar och hon är
bruden, som man längtar efter. Sabbaten var Israels
älskade. Man sjöng kärlekssånger just när
man väntade sabbatens ankomst. Ofta valde man sångerna
från Höga Visan. Man kunde hälsa henne
välkommen med orden: Kom, o brud, sabbatsdrottning. Man
upprepade den hälsningen tre gånger och vänder sig
mot dörren för att ta emot den ljuva och
efterlängtade gäst som är på väg att
träda in. Precis som kvinnan är bärare av livet
så är Sabbaten det också. Sabbaten förmedlar
liv och glädje, frid och välsignelse, frihet och
frälsning, fest, sång och musik, god mat och goda
drycker, vackra kläder, väldoftande örter, tid
för samtal och gemenskap, vänskap och
kärleksnjutning.
Så var den judiska sabbaten tänkt.
Behöver vi återerövra dessa tankar för den
kristna söndagen? Vid helgsmålsbönen på
lördagskvällen kan vi inviga söndagen genom att
tända de två söndagsljusen:
 TÄNK
PÅ. Erinra dig den, kom ihåg den.
HÅLL. BEVARA. Ta
vara på den som en dyrbar skatt.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. Människosonen Herre
över sabbaten |
Vi
förflyttar oss nu till Nya Testamentets värld. Vi se hur
Jesus vandrar omkring. Tillsammans med honom är hans
lärjungar och många andra. När sabbaten kommer
gör han det han alltid brukar göra på en sabbat. Han
går till kyrkan. På sabbaten
gick han till synagogan som han brukade. I
gudstjänsten blir Jesus textläsare. Man räcker
åt honom profeten Jesajas bokrulle. Han öppnar den och
läser:
Herrens Ande är
över mig, ty han har smort mig
till att predika glädjens budskap för de fattiga.
Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de
fångna
och syn för de blinda,
för att ge de förtryckta frihet
och predika ett nådens år från
Herren.
Sedan berättas det att Jesus rullar ihop
boken och håller en mycket kort predikan. Han säger:
Idag har detta skriftställe
gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.
(Lukas 4:16-21)
Detta som
händer då det händer också nu. Jesus från
Nasaret går här fram än som i gången tid. Jag
möter honom i min kyrka. Jag får lyssna in ord av Ande
och liv. Ett glädjefrö sås ut i mitt fattiga
hjärta. Bojorna - allt det som låser mig och fångar
mig - ramlar av. Mina ögon öppnas och jag får en ny
klarsyn i mitt liv. Jag kan räta på ryggen
därför att det som tyngde ner mig lyfts av. Jag får
nåd och åter
nåd. (Joh 1:16) Ja,
ett helt år av nåd. Allt detta sker där för att
jag lyssnar in Jesu befriande ord.
Från synagogan ser vi hur
Jesus vandrar vidare med sina lärjungar och med oss. Vi
vandrar genom ett sädesfält och både Jesus och vi
rycker av ax, gnuggar dem och äter. Vi möter någon
som har ont i handen Vi ser hur Jesus rör vid honom och botar
honom. (Se Lukas 6:1-11) Vi ser hur Jesus
är med om att dra upp en pojke som ramlat i brunnen
(Lukas 14:5).
Allt detta gör Jesus på
en sabbat. Och när folk ser hur Jesus "arbetar" på en
sabbat, blir deras ögon mörka. De vaktar på honom.
"Trospolisen" inom dem kommer fram: Spänt iakttog de Jesus för att se om han skulle
bota honom på sabbaten. De ville få något att
anklaga honom för. (Markus 3:2)
Och Jesus själv ser på
dem med vrede, bedrövad över
att deras hjärtan var så förstockade.
(Mark 2:5)
Vi
hör hur Jesus proklamerar sabbatens mening.
Sabbaten blev gjord för
människan och inte människan för sabbaten. Så
är Människosonen Herre också över
sabbaten. (Läs Markus
2:23-3:5)
Det märkliga är att tredje budet om
sabbaten är det enda av de tio orden som inte upprepas i Nya
Testamentet. I evangelierna finns ingen befallning från Jesu
sida om att hålla sabbaten. Däremot finns allvarliga
varningar om att hålla sig till laggärningar (Gal 3:10).
I Nya Testamentet varnas för olika slags synder, men icke ett
ord nämns om att det skulle vara synd att bryta mot sabbaten.
Det finns inga föreskrifter om hur dagen skall hållas
helig. Paulus skriver: Låt ingen
döma er … ifråga om sabbat. Allt detta är bara
en skuggbild av det som skulle komma, men verkligheten själv
är Kristus. (Kol.2:16-17)
När vi vid våra
skolavslutningar sjunger om den blomstertid nu kommer med lust och fägring
stor (Sv Psalm 199:1) orkar vi
tyvärr inte ända till vers 4 där det står:
O Jesus, du oss
frälsar,
du är de svagas sköld.
Dig glädjesol vi hälsar.
Värm upp vårt sinnes köld.
Giv kärlek åt det hjärta
som ingen kärlek får.
Vänd bort all sorg och smärta,
du vän som allt förmår.
Vilodagens innersta
mening är att vi ska få tid att vända våra
ansikten mot solen, Jesus, och bli solbrända av hans
kärlek.
Han är Herre över sabbaten. Men vad
händer om vi vänder ryggen åt solen? Vi ser bara
skuggbilden. Allt blir så tråkigt. Vi fastnar i
allt det mörka och svåra. Och allt brus och allt buller
som strömmar emot oss gör oss döva för
rösten från himlen.
Han sade till dem:
"Här är viloplatsen, låt den trötte få
vila.
Här är vederkvickelse."
Men de ville inte höra.
Och Herrens ord blev för dem
"bud på bud, bud på bud,
ljud på ljud, ljud på ljud, lite här, lite
där."
Så skall de, bäst de går,
falla baklänges och krossas,
bli snärjda och fångade.
(Jesaja 28:12-13)
Men om vi vänder om, kommer inför
Gud, söker hans ansikte, händer det något med
oss:
Om ni vänder om
och är stilla skall ni bli frälsta.
Genom stillhet och förtröstan blir ni
starka
(Jesaja 30:15)
Jesus är Herre över sabbaten.
När Jesus blir min Herre, blir han Herre över både
söndag och vardag. Jag blir både söndagskristen och
vardagskristen. Jesus gör mig fri från bud på bud
för att leva av liv, ja, liv i
överflöd. (Joh
10:10)
Han gör mig fri att fira söndag.
Han gör mig fri att låta
andra bli fria att inte observera söndagen.
Jag får bli fri att tillbe Gud om söndagen,
därför måste jag låta andra att vara fria att
inte göra det. Jag får vara fri att komma tillsammans med
Guds folk och tillbe tillsammans med dem.
Jag får vara fri att
låta Jesus vara Herre över både söndag och
vardag.
Den kristne som går till kyrkan idag gör det
därför att hon är fri att gå. En kristen
är fri att ge hela söndagen åt Gud. Inte bara ett
par timmar på förmiddagen. Du ger söndagen åt
Gud inte därför att han befallt det, utan
därför att du älskar Herren.
Om du är kär säger
du inte: "Hur länge skall jag behöva va tillsammans med
min flickvän? Räcker en timma?"
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5. Fyra teser om
söndagen |
1.
Söndagen - en vilodag
Vår käre himmelske Fader
är rädd om oss. Han vet att vi går sönder om vi
kör alltför hårt. Man får inte spänna en
fiolsträng för hårt. En bilmotor måste ibland
in på service. En människa ramlar ihop om hon inte
får koppla av ibland.
En gång berättas det om
Jesus och apostlarna att de har hemskt mycket att göra.
Människor kommer och går. De får inte ens tid att
äta. Då avbryter Jesus all verksamhet. Han säger
till dem:
Kom med mig till en
öde plats
där vi kan vara ensamma,
och vila er lite.
(Mark 6:31)
Söndagen - dagen
då vi kopplar av.
Söndagen - dagen då vi kopplar på himmelska
krafter.
2.
Söndagen - en Herrens dag
Nya Testamentet kallar söndagen för
HERRENS DAG (Joh Upp. 1:10).
De första kristna kommer
då samman till gudstjänst. Man lyssnar till apostlarnas
undervisning om Jesus. Man beder och man firar Herrens heliga
nattvard. Och man fröjdar sig tillsammans i Herren
(Apg 2:42-47).
När söndagen blir
MIN DAG då blir jag tom och ensam och tråkig.
När söndagen blir
HERRENS DAG blir jag fylld av hans kärlek.
Jag får gemenskapen med Herrens vänner och hittar
lovsången och glädjen.
3.
Söndagen - en Påskdag
För Israels folk är
lördagen vilodag. Man kallar den SABBAT, som betyder
upphöra med sitt arbete, vila.
De första kristna börjar rätt snart fira
söndagen som gudstjänstdag.
Det är en urgammal och helig tradition man då bryter
med.
Att man gör så är något alldeles
oerhört.
Men det är också något alldeles oerhört som har
hänt.
Just på en söndag.
Jesus Kristus uppstår från de döda på en
söndag.
Det är världshistoriens största händelse.
Därför är varje söndag något av en
PÅSKDAG.
Jesu seger över döden och Jesu seger över ondskan
ropas ut.
4.
Söndagen - en gudstjänstdag
Tredje budet skyddar vår
kärlek till Gud.
I gudstjänsten får vi hjälp att uttrycka den.
Gud möter oss därmed sin kärlek. Och vi får ta
emot den, glädja oss över den och tala om för Gud
hur mycket vi älskar honom.
ALLTID
PÅ EN SÖNDAG
går vi därför till kyrkan för att
LYDA GUD |
Gud är vår käre himmelske Fader.
Han vill träffa sina barn.
Han vill förklara oss sin kärlek. Därför
befaller han oss att helga vilodagen.
Helga = avskiljda för Guds räkning. |
LYSSNA TILL GUD |
Gud har mycket att säga oss.
Ibland måste han oroa oss, därför att vi lever
så själviskt.
Ofta behöver han trösta oss. Han vill tala in Jesu
kärlek i våra hjärtan. |
LOVA GUD |
Vad är det som gör oss glada på
riktigt?
Är det inte då vi får veta att någon bryr sig
om oss. Någon räknar med oss.
I gudstjänsten får vi veta att vi är
älskade.
Vi dras in i Jesu kärlek.
Det är därför det är så roligt att gå
i kyrkan.
Vi hittar in i lovsången. |
LEVA MED GUD |
Den timma man är med i gudstjänsten
är veckans viktigaste timma.
Den är kraftkällan för vår vardag.
Här får vi hjälp att leva med Gud och räkna med
Gud under veckans alla dagar.
Söndagskristen blir var dags kristen. |
Herre Jesus Kristus!
Vi lovar och prisar dig för din stora kärlek till
oss.
Du är densamme idag, som du var igår.
Du är den levande Frälsaren, som leder oss ut ur
mörker och missmod,
ut ur synd och skam, ut ur ytlighet och nederlag.
Tack för att du talar till oss genom ditt ord
och lyssnar på oss då vi ber och möter oss i
Nattvarden.
Vi ber dig om förlåtelse för allt
nådeförakt,
för all vår slöhet att ta emot din kärlek,
för all självupptagen fromhet,
för all ovilja att låta oss föras in i gemenskap med
andra.
Men när du förlåter oss och renar oss, då kan
du också fylla oss
med din kärlek och binda oss samman med alla som älskar
dig.
Lovat vare ditt heliga namn.
|
 |
Ger vandringen
ilskor, grubblor, tröstor och glädjor?
Kontakta då Bengt genom att klicka på
författarnamnet för denna artikel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reflektion |
Samtala med dig själv
och/eller med någon annan.
(Sänd gärna in dina reflektioner till
oss.)
- om hur Gud vilade på sjunde dagen
Han vilar
Han välsignar
Han helgar
- om de två formuleringarna
Tänk på!
Håll! Bevara!
- om de två sabbatsljusen
- om hur Människosonen är Herre
över sabbaten
- om fyra teser om söndagen
Nästa vandring går vi in i
dramat om Guds
närvaro
Helig söndagsvila önskas dig av din
medvandrare
 |
Ger vandringen
ilskor, grubblor, tröstor och glädjor?
Kontakta då Bengt genom att klicka på
författarnamnet för denna artikel. |
|
|
|
|
|
|