Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Om hellenism i Paulusbreven PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Gustav Börjesson   
2006-01-01

(Svar till Helena)

Hur anknyter Paulus till den hellenistiska tankevärlden i breven till korinterna, galaterna, efesierna, filipperna och kolosserna? Hur tar han avstånd från den hellenistiska tankevärlden i samma brev?


Helena!
Det är mycket stora frågor Du ställer.

Först skall vi ha klart för oss att det vi kallar hellenismen inte är något enhetligt, snarare tvärtom. 300 år före vår tideräkning – i det välde som uppstått efter Alexander den store – blev det ett utbyte mellan ”västerlandet” och ”orienten”. Det blev ett utbyte av kultur, levnadssätt och religion. På det religiösa området skedde en påverkan i båda riktningarna. Resultatet blev inte en religionsblandning utan flera religionsblandningar. Så långt om bakgrunden till Dina frågor.

Korintierbreven:
Korint var en stad som uppförts på nytt på Cesars tid. Dit hade folk flyttat från alla håll, och för att förstå mentaliteten i staden kan man associera till städerna i Västern i Amerika. Paulus verkade här i ett och ett halvt år. Efteråt fick han rapporter från församlingen av delvis oroande art. I breven tar han upp dessa problem. Här pekar jag – mycket kort – på sådant som sammanhänger med trender i hellenismen.

Gruppbildning:
I brytningen mellan olika kulturer och särskilt i Korint med folk från olika håll fanns ett behov hos människor att sluta sig samman i föreningar. Det kunde vara begravningsföreningar eller soldatföreningar eller föreningar för folk med samma yrke eller med samma filosofi. Dessa grupper hade ofta en religiös prägel med en gud som galjonsbild.

I den nyss grundade kristna församlingen tog några med sig detta mönster, man höll samman i grupper kring Petrus, Apollos, Paulus eller Kristus. Det var säkert inga regelrätta partier, utan snarare grupperingar enligt det mönster som man var van vid. Aposteln behandlar detta problem i början av det första brevet (1:10ff).

Han möter det med undervisningen om att livet i Kristus är ett liv i hans kropp, där vi är ett i Kristus och som lemmar tjänar varandra (kap. 12-14).

Filosofi och vishet:
Sedan länge var filosofi på modet i Grekland. Athen hade gått tillbaka i betydelse, men de olika riktningarna hade sina företrädare i städerna. Det gemensamma var att man grundade sina försök att tolka tillvaron på människans egna resurser, dvs på det egna förnuftet. Detta betraktades som en del av det gudomliga Förnuft som genomströmmade världen. Somliga av de kristna i Korint sökte nu presentera den kristna tron på ett sätt som passade in i populär filosofi. Detta tar aposteln upp i 1 Kor 1:17ff.

Paulus poängterar nu att den kristna tron bygger på vad Gud har uppenbarat genom Jesus Kristus. Och denna uppenbarelse kan vi människor inte på djupet förstå med vårt eget förnuft. Vi är helt beroende av Anden som Gud ger oss i Kristus – se särskilt 2:10,12,16.

Andlig ”berusning”:
Den höga uppfattningen av förnuftet och en feltolkning av Andens gåvor kunde leda till ett slags andlig berusning. Somliga gjorde sig märkvärdiga med sina gåvor, och betraktade sig som redan ”fullkomliga”. De ansåg sig kunna själva avgöra vad som var riktigt i olika frågor och forma sina egna moraliska principer. Paulus tar upp detta i 1 Kor. 4:6 ff, se särskilt uttrycken i v. 8 ”mätta, rika, kungar”, likaså i 1 Kor 13:1-3.

Här lyfter aposteln fram att Kristus givit sin lära till apostlarna. Det var denna lära som apostlarna i sin tur gett åt församlingarna. Se t. ex 11:23ff och 15:1-11. Anden är Kristi Ande. Därför kan Anden inte tala eller verka i strid med det som apostlarna fått av Kristus och lärt i församlingarna.

Etiken:
I Korint fanns olika tendenser. Staden var känd för sexuell lösaktighet, ofta knuten till templen. Ett typiskt slagord var ”Allt är lovligt”. På den andra ändan av skalan hyllade somliga ett liv i celibat.

Paulus ägnar ett långt avsnitt åt att utlägga vissa principer i det kristna äktenskapet. Detta är oupplösligt (7:10). Det sexuella livet hör hemma i äktenskapet. Både mannen och kvinnan har här samma rättigheter (7:2-4).

Kolosserbrevet - Makterna:
Av brevet att döma var människorna i denna stad sysselsatta med föreställningar om änglar och andemakter. På somliga håll var sådant på modet. Det fanns en utvecklad lära om ett slags himmelsk hierarki, och man diskuterade vilken plats och ställning de olika makterna hade inom denna. Många levde i fruktan för dessa makter och ägnade dem tillbedjan.

Paulus nämner eller berör dessa tankar på flera ställen i brevet, se t.ex. Kol.2:8 och 2:18.

Han bemöter dem genom att ställa fram Kristus som Herren över allt och alla (1:15ff, 2:9ff).

Askes:
I Kolosse – tydligen också i församlingen – hängav sig somliga åt askes. Denna var kanske en kombination av lydnad för vissa av Moselagens föreskrifter och respekt för ”makterna” (2:16-23).

Aposteln ställer här fram dopet. I dopet har de kristna dött bort från alla slags makter och tvingande lagar. I stället har de i dopet blivit förenade med Kristus och fått del i hans nya liv (2:20 –3:4).

Efesierbrevet;
har inga tydliga spår av trender inom hellenismen. Men också här ställer aposteln fram att Kristus är upphöjd över alla slags makter (Ef. 1:20ff).

Filipperbrevet:
I 3:10-16 tar aposteln upp begreppet ”fullkomlig” som vi känner igen från församlingen i Korint. Kanhända vet han att samma trend kunde göra sig gällande också i Filippi.

Han framhåller att livet i Kristus är något en kristen redan har, men på samma gång sträcker han sig mot det som ligger framför.

Galaterbrevet;
är skrivet med anledning av att församlingen påverkats till att gå tillbaka till ett liv ”under lagen” Denna problematik hör ihop med Gamla testamentet och judendomen. Dock talar Paulus i 4:3 om de kosmiska makterna. Detta känner vi igen från Kolosserbrevet. Poängen är att Kristus med sin död och uppståndelse har frigjort oss från dessa makter (4:4-11).

Jag hoppas att Du med detta har fått mera klarhet i Dina frågor.


Med varma hälsningar i Kristus

 

Reflexioner över frågan & svaret:

Whaoow vilken förvanskning. Frågan är om man inte skall vara kritisk i sin läsning av Bibeln och det olika osanna sagor. För som herr Gustav Börjesson mycket väll vet så är ej Paulus olika brev ej skrivna av honnom utan av flera olika okända sagoberätare.
Christos

Hej Christos
Det som för dig kanske är osanna sagor kanske för andra är en absolut sanning. Hade du kommit med någon/några fakta hänvisningar hade det kanke varit konstruktivt. Nu ser det bara ut som ett dåligt påhopp, förstår inte ens varför Bibelskolan låter det vara med. Tvivla är en sak att hacka ner på och sätta sina egna tankar först utan att kunna acceptera att andra kan ha en annan sanning en sin egen visar bara på omogenhet. Inte undra på att världen ser ut som den gör.
Så vadå förvanskning, hur vet DU det? Och Bibelns "osanna sagor", hur vet DU det? Och att det inte är Paulus som har skrivit utan flera okända "sagoberättare", hur vet DU det?
Jag tror inte heller på allt som skrivs och sägs om och i Bibeln, men jag accepterar att andra gör det liksom jag kräver att andra skall acceptera att min sanning är MIN även om de inte tror på det.
Mvh Pjoter

 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk