Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk
Ett trovärdigt vittne PDF Skriv ut E-post
Skrivet av Hanna Lundqvist   
Ett helt år ligger framför och ett helt år ligger bakom. Minnen blandas med drömmar, erfarenhet med förhoppning. En dag att försonas med det förgångna men också att brottas med morgondagen. Det gångna året kastar sina skuggor över det nya, skuggor som innehåller både mörkt och ljust. Vilka drömmar vi tillåter oss drömma styrs till viss del av de drömmar vi tidigare haft som infriats eller inte, vårt hopp och vår framtidstro lika så. Vissa år är Nyårsdagen en härlig nystart full av förväntan, andra år fylls den kanske av vemod och sorg. Du har blivit given ett nytt år på jorden – var tar du din kraft, var bor ditt hopp, var finns den nåd som behövs för det som varit? Den första texten i dagens läsning är hämtad från klagovisorna 3:22-26 och rymmer allt detta. Den vill vara en påminnelse om var jag skall söka min kraft, mitt hopp och var nåden finns. Det är en text att vila i, andas i. ” Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från Herren”. Nyårsdagens två andra texterna stryker under detta ytterligare och ger en indirekt förklaring till varför vi kan hoppas på just Herren, på Jesus. Båda innehåller ordet vittna. I Apg. 10: 42-43 uppmanas vi först att vittna om att Jesus är domaren och i nästa andetag beskrivs det varför detta är viktigt, profeterna har nämligen vittnat om att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse. Det är hans offer som gör att han är den enda som kan döma, det faktum att han är den som köpt oss fria med sitt blod (se bl.a. Uppenbarelseboken kap. 5) . Det gör honom till en domare att älska och vörda. Men det finns ett till intressant drag hos denna vår Domare och det lyser igenom i den sista texten, från Joh. 2:23-25"… han kände dem alla och behövde inte höra någon vittna om människan. Han visste själv vad som fanns i människan". Jesus är den domare som inte behöver något vittne till ditt liv för att döma rätt, han är själv det vittnet. Det är ju även så att han är det enda vittne som du har till ditt liv i dess helhet, den enda som kan ge en rättvis bild, inifrån. Han är den som har varit hos dig varje stund, i varje händelse och känsla. Han har gråtit dina tårar och skrattat dina skratt. Ingen annan kan påstå sig veta vad det är att vara du, det hör till en av mänsklighetens tyngsta bördor, den innersta ensamheten, men även där har han varit. Ibland har bilden av domaren används för att skrämma, ibland har fraser som ”Gud ser dig” lagt band av rädsla. Jag skulle önska att du detta års första dag istället får bära med dig en annan bild av denna domare och det faktum att han ser dig. Bilden av Jesus som det trovärdiga vittnet. "Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödde från de döda och härskaren över jordens kungar. Han som älskar oss och har löst oss från våra synder med sitt blod och som har gjort oss till ett kungadöme, till präster åt sin Gud och fader, honom tillhör härligheten och väldet i evigheters evighet, amen". Upp 1:5f Jesus vittnar för oss om Guds kärlek, vilket vi lär oss i ett av bibelns mest frekvent citerade bibelställen: ”Ty så älskade Gud världen att han gav den sin enfödde son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom". Joh 3.16-17 Men genom att komma ner till oss för att sedan vända åter till fadern blev Jesus också ett vittne åt andra hållet, till Gud om vad det är att vara människa. "Kristus är den som har dött och därtill den som har uppväckts och sitter på Guds högra sida och vädjar för oss. Vem kan då skilja oss från Kristi kärlek"? Rom 8:34 Vår Gud är treenig, och i denna treenighet ryms inte bara skaparen och hjälparen utan även ”vittnet”. I Gud har vi ett vittne till våra liv, en person som varit närvarande från första stund, burit i sina sargade händer (Jes 46:3-4). Inte en betraktare vars uppgift är att utifrån döma objektivt, utan en deltagare, någon som viskar, jag känner allt du bär på och jag älskar dig. Och som ett vittnesbörd på sin kärlek ger sitt liv för att vi ska kunna leva i gemenskap med honom. " Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från Herren". Klagv. 3:26
Senast uppdaterad ( 2008-01-05 )
 
< Föregående   Nästa >

Inför Söndagen

Vandringar

Bengts återvändsgränd

Frågor och svar

Min egen bibelläsning

Sångpostillan

Vår systersajt

jesusfordig.nu Bönenätverk