Sångpostillan - Femte söndagen i Påsktiden
Skrivet av Bengt Pleijel   
2010-04-19

Image

 

Femte söndagen i Påsktiden

Cantate

Latinskt namn på denna söndag efter inledningsorden till dagens gamla introitus –
Cantate Domino canticum novum -  Sjung till Herrens ära en ny sång (Psalt 98:1
). 

 

Dagens bön:

 Image

Låt oss be att vi blir bevarade i Guds kärlek:
Tystnad.

Gud, du som enar alla trognas hjärta –
ge ditt folk nåd att älska dina bud och längta efter det du lovat,
så att våra hjärtan i livets alla växlingar har sitt fäste i den sanna glädjen.
Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande
lever och råder från evighet till evighet

 

Dagens budskap:

Image

Att växa i tro

Hosea 14:5-9,  1 Joh 3:18-24, Joh 15:10-17, Psalt.98:1-8.
Läs gärna först söndagens alla texter, lugnt och begrundande. Gå sedan till predikan

 

Dagens sång:

Image

Jag vill sjunga till Herrens ära, jag vill sjunga till Herrens ära
ty han är god mot mig, ty han är god mot mig.

 Image

Vill du höra Bengt Pleijel predika, Lena och Carl Sjögren sjunga och spela? Klicka här!

 

Dagens predikan:

 Image

Inledning:

Femte söndagen i Påsktiden har som tema: Att växa i tro. Vi gör det, då vi låter oss dras in i Guds kärlek. Det är växthuset där vi får näring, omsorg, värme. Där upptäcker vi hur god Herren är. Där når oss tonen från himlen. Vi börja sjunga. Söndagens latinska namn är Cantáte, som betyder sjung. Vi hittar ord för vår lovsång i dagens sång: Jag vill sjunga till Herrens ära ty han är god mot mig (Psalt 13:6b).

Den gammaltestamentliga texten är från profeten Hosea 14:5-9. Hosea verkade omkring 750 -725 f Kr. i Nordriket, som ibland kallas för Efraim eller Israel.  


Vi läser nu budskapet från Hosea 14:5-9.

Jag skall bota dem från deras trolöshet, jag skall älska dem av hjärtat, min vrede har vänt sig från dem. Jag skall bli som dagg för Israel, och han skall blomstra som en lilja, slå rot som en poppel och skjuta nya skott. Hans prakt skall vara som olivträdets, hans doft som Libanons. De skall åter få bo i hans skugga, de skall frodas som en trädgård och blomstra som en vinstock. Han skall bli ryktbar som Libanons vin.

Vad har Efraim mer med avgudarna att skaffa? Jag är den som ger svar och vakar över honom. Jag är som en grönskande cypress. Från mig får du din frukt

Hosea avslöjar i sin bok synden. Men han avslöjar ännu mer Guds kärlek. När Gud ser nöden hos sitt folk reagerar han häftigt. Mitt hjärta vänder sig i mig, all min barmhärtighet vaknar, säger han (Hosea 11:8).

Hosea berättar om sitt olyckliga äktenskap. Hoseas äktenskap får illustrera Guds olyckliga kärlek till sitt folk.

Läs texten långsamt. Smaka på dessa ord: Bota … älska dem av hjärtat … Jag skall bli som dagg … blomstra som en lilja … prakt … doft … grönskande cypress …

Detta vill Herren göra med oss idag. Vill du?

Han vill göra allt för att vi skall få växa i tro, hopp och kärlek. När vi går in i hans närvaro, in i Kristus, upptäcker vi hur härligt det är att få sjunga med i dagens sång. 

Jag vill sjunga till Herrens ära, jag vill sjunga till Herrens ära

Ty han är god mot mig, ty han är god mot mig.

 

Idag har vi fått ett brev från aposteln Johannes. Vi lyssnar till hans epistel från Johannes första brev  3:18-24.

Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning. Då förstår vi att vi är sanningens barn, och om vårt hjärta dömer oss kan vi inför honom övertyga det om att Gud är större än vårt hjärta och förstår allt.

Mina kära, om hjärtat inte dömer oss kan vi stå frimodiga inför Gud. Och vad vi än ber om får vi av honom, eftersom vi håller hans bud och gör det som behagar honom. Och detta är hans bud: att vi skall tro på hans Son Jesu Kristi namn och älska varandra så som han har befallt oss. Den som håller Guds bud förblir i Gud och Gud i honom. Och att han förblir i oss det vet vi av Anden som han har gett oss

Johannes lär oss att kärleken inte i första hand visar sig i känslor, fraser eller prat om kärlek.  Den visar sig i enkla och ofta mycket vardagliga gärningar. Om kärleken är äkta – i sanning - så blir den aktiv – i handling. Då förstår vi att vi är sanningens barn. Vi hör ihop med Jesus som är Sanningen.

Det vi ska pröva är tron. Undersök grunden för ditt liv. Bygger du på Kristus.  Lever du i relation med Honom, i den förtroliga gemenskap, som Kung David gjorde enligt Psaltaren 25:14-15, där han säger:  Herren umgås förtroligt med dem som fruktar honom …

Ibland kan vi upptäcka hur det mal tomgång i våra liv. Vi stannar upp, kommer inte fram. Vi känner oss misslyckade, fördömda. Det finns ett nyckelord som Johannes ger oss när det blir så. Det är ordet: INFÖR HONOM. Det gäller att inte bli ensam med sitt dåliga samvete och sina krokiga tankar. Ta fram det i ljuset. Gå med det till din frälsare. Kom INFÖR HONOM! Tala med honom.

Då får vi veta att Gud är större än vårt hjärta och förstår allt. Vårt lilla hjärta har inte den rätta överblicken. Gud vet vad vi har gjort. Han vet också vad han själv har gjort. Han har sänt sin Son för att borttaga vår synd. Därför ser han på oss med Jesu möjligheter. Och han vet att han sänt Anden som påminner oss om vad han har sagt och hjälper oss att leva det liv han har gett. Vi hittar frimodighet. Det ordet består av tre ord:

1. Jag blir FRI från synd och dåligt samvete.
2. Jag blir MODIG och vågar stå för min tro och leva ut min tro.
3. Jag blir HET. Kärlekens låga börjar brinna i mig. Därför vill jag gärna sjunga:

Jag vill sjunga till Herrens ära, jag vill sjunga till Herrens ära

Ty han är god mot mig, ty han är god mot mig. 

 

Upplyft nu era hjärtan till Gud och hör dagens evangelium från Johannes 15:10-17.

Jesus säger: Om ni håller mina bud blir ni kvar i min kärlek, så som jag har hållit min faders bud och är kvar i hans kärlek. Detta har jag sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig.

Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er. Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er. Jag kallar er inte längre tjänare, ty en tjänare vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag har hört av min fader. Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra



Vi stannar till och blir kvar i vad Jesus här säger.
Vi stryker under fyra ”bliv-kvar-tankar”. 

1.     Bli kvar i Jesus.

Vår text är från Johannes 15. Det är det kapitel som handlar om vinstocken och grenarna. Ett huvudord i de tio första verserna är just ordet Bli kvar, förbli.  Elva gånger står det ordet. Det är ett nyckelord för allt kristet liv. Bli kvar i Jesus. Det blir inget växande, om vi smiter bort från Jesus.

Man säger: Jag är väl lika bra kristen om jag inte läser bibeln, går till nattvarden, ber och mumlar böner.  Men då är man ju som en bil utan bensin. Bilen står i garaget, ser snygg ut, man kan skryta med dem, men man har ingen nytta av den. Man måste fylla på med bensin, man måste vrida på startnyckeln.

Vi själva behöver fyllas på med Jesu liv. Frälsningen är en daglig färskvara. Vi behöver ta trossteg, vrida på startnyckeln. Har du upptäckt att nyckeln ser ut som ett kors?

Eller en annan bild: Ta en äppelkvist om våren, sätt den i en vas, den slår ut, ger ifrån sig en doft, den blommar, ger vårkänslor. Men, men, men …

Äppelkvisten har tappat livets mening, som är att bära frukt. Så med oss. Meningen är inte att vi ska stå där och blomma och bli beundrade. Meningen är att vi skall bära frukt. Hur går det till? Ta emot Jesu liv så att du har något från honom att ge.  Bli kvar i Jesus. Vi är ju döpta in i Kristus, vi ska leva där i trons kraftfält.

Det som är utmärkande för en bagare är att han finns i ett bageri. Det som är utmärkande för en bibliotekarie är att han finns i ett bibliotek. Det som är utmärkande för en kristen är att han är i Kristus.

Där, i Kristus, förnyas min vilja: Jag VILL
Där, i Kristus, hittar jag Herrens godhet. HAN ÄR GOD MOT MIG.
Där, i Kristus, tappar jag intresset för min egen ära. Jag vill sjunga till HERRENS ÄRA 

Jag vill sjunga till Herrens ära, jag vill sjunga till Herrens ära

Ty han är god mot mig, ty han är god mot mig. 

 

Det andra ”bliv-kvar-ordet” är

2.     Bli kvar i Jesu ord

Vi lyssnar till vad Jesus säger. Lyssna är mer än att läsa bibeln. Lyssna inåt. Jesus har något att säga mig. Han lägger ned ordfrön i mitt inre kärleksrum. Precis som det lilla fula fröet är programmerat med rötter, blad, blommor, doft, frukt, så är varje ord programmerat med liv och liv i överflöd. Man kan få göra många spännande upptäckter av Jesu godhet, när man blir kvar i hans ord, lyssnar till dem och vattnar dem med bön.

Idag talar Jesus om för oss varför han talar så mycket till oss: Detta har jag sagt er, för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig.  Allt vad Jesus säger går ut på att ge oss glädjen. Även de stränga och kärva orden är till för att ge oss glädjen. De stränga orden är ju sprängladdning under det som hindrar glädjen.

”Ni kan få min glädje, om ni tar emot mitt ord”, vill Jesus säga till oss. Min glädje skall vara i er. Jesus har bestämt att den ska vara där. Glädjen ska bo där, inte som en tillfällig inackorderingsgäst, en som kommer och går. Min glädje skall vara i er.

”När min glädje är i er har ni en fullkomlig glädje”, vill Jesus säga.  Detta låter ju fantastiskt. En fullkomlig glädje! Den är värdebeständig. Den går inte sönder. Den tar inte slut. Den är tydligen inte beroende av känslorna.

Det är inte mycket som är fullkomligt. Tänk om det fanns en fullkomlig bil, som aldrig gick sönder. Eller en fullkomlig klocka. Det har ännu inte uppfunnits. Bilar går sönder och klockor stannar.

Mycket av vår egen glädje tar ju ofta slut. Kriserna kraschar sönder glädjen. Men Jesu glädje går inte sönder. När vi tar emot hans ord och bäddar ner ordet i våra hjärtan, så lägger vi där ner ett glädjefrö. När det fröet vattnas med bön så händer något. En liten glädjeväxt spirar upp. När Jesu ord är där i oss så är det Jesus själv som är där, i oss, Jesus är den fullkomliga glädjen. Glädjen finns inte alltid i omständigheterna. Den finns i Jesus. Alltid! Gläd er I HERREN alltid. Den flyttar in i oss, när vi tar emot Jesus.

I nästa kapitel säger Jesus att ingen skall ta er glädje ifrån er (16:22). Varför? Jo, vår glädje är Jesus. Man försökte ta denna glädje ifrån lärjungarna. Man släpade Jesus till ett kors och dödade honom. Men korset kunde inte behålla Jesus och graven kunde inte behålla Jesus. Jesus uppstod och visade sig i 40 dagar för sina lärjungar.  När han då lämnade dem och for upp till himlen, trodde de att allt var slut. Hur ska det nu gå med vår djupglädje?  Men på Pingstdagen kom den helige Ande över dem och fyllde deras hjärtan. Jesu närvaro flyttade in där.

Många försökte ta denna glädje ifrån dem också efteråt. Man piskade dem. Men de blev bara glada över att ha fått lida för hans namns skull.  Ja, många försökte ta glädjen ifrån dem. Men ingen lyckades. Ingen skall ta er glädje ifrån er. Och poängen är detta: Jesus är vår glädje.

Detta betyder att när du, som tror på Jesus, vaknar om morgonen, så är Jesus redan där hos dig. Och är han där så kan det aldrig bli en sådan där vissen och dålig dag. Jesus är ju med. Och Anden påminner oss om det. Ja, du har kanske gjort den där erfarenheten, att även om det där bekymret vältrar sig över dig på morgonen, när du vaknar, så kommer det allra först en tanke på Jesus. Om du vet något om detta och har erfarenhet av det, så kan jag tala om för dig att det är den helige Ande som gör det. Ingen kan ta bort denna glädje från oss. Varför? Därför att han inte är med oss på ett yttre sätt längre.

Allt det yttre, som påminner om Jesus: kyrkor, biblar, andaktsböcker, ja, t.o.m. den fina organisationen Svenska Kyrkan, allt det kan man ta ifrån oss. Men Jesus kan de inte ta ifrån oss. Han flyttar in i oss och tar sin boning ibland oss. Han är hos och i oss genom sin Ande. När apostlarna åkte ut i världen och förkunnade evangelium var Jesus hela tiden med dem genom sin Ande. Genom denna inre närvaro fick de direktkontakt med den himmelska världen. Mitt i alla dessa mänskliga bedrövelser kunde de sjunga lovsånger, Vid midnatt höll Paulus bön och sjöng lovsånger till Gud  (Apg 16:25). Hjälparen den helige Ande var tydligen hos dem. Och när vi nu långt efteråt hör deras sång, smittas vi och vill gärna sjunga med: 

Jag vill sjunga till Herrens ära, jag vill sjunga till Herrens ära

Ty han är god mot mig, ty han är god mot mig. 

 

Det tredje ”bliv-kvar-ordet” är

3.     Bli kvar i Jesu kärlek.

Jesus talar om för oss vad han vill med oss: Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er.  Jesus talar här inte om att vi skall älska våra fiender och alla besvärliga människor, sådana som tycker illa om oss. Det talar han om på andra ställen. Men här säger han att vi ska älska varandra.  När vi ska öva oss i att praktisera kärleken ska vi börja med att försöka tycka om dem, som vi tycker om. Har du visat dem du tycker om, att du tycker om dem?  Börja med det som är lättast, så kan du växa i det och sedan gå vidare och undan för undan öva dig att visa kärlek till dem som är dumma och jobbiga och besvärliga.

Jesu kärlek är modellen för vår kärlek. Han talar om hur vi ska älska varandra.  ni skall älska varandra så som jag har älskat er. Vi stannar ofta i första delen: ni skall älska varandra  och vi undrar vad ska vi nu göra för Jesus-duktigheter mot varandra. Dröj i orden så som jag har älskat er. Låt dig älskas.  Johannes gjorde så. Han kallade sig ”den lärjunge som Jesus älskade”. Låt dig överraskas av hans kärlek.

Jesus överraskar oss med sin kärlek. Han ger sitt liv för vår skull. Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. När du hör om att ge sitt liv tänker vi väl närmast på att dö. Jesus gjorde ju det. Han gav sitt liv för oss.  Men nu kan man mista livet på många fler sätt än den kroppsliga döden. Den engelska bibeln har översättningen: Lay down his life.

Vi får uppgiften att lägga ned våra liv för varandra. Och man kan undra vilket som är svårast: Att lägga ned sitt liv i döden eller lägga ned sitt liv i livet. Martyrdöden kan ju skapa en viss glans över mig för framtiden. Man kanske reser en staty. Men att lägga ned sitt liv för varandra i vardagens påfrestningar och tröttsamheter, det kostar verkligen på.

Modellen för vår kärlek är ju Jesus. Hans kärlek är inte någon allmän och hygglig snällhet. Han älskade så det gjorde ont.

Därför behöver vi Jesus. Vi behöver hans kärlek och hans liv. Det liv vi får, det växer fram och bär ständig frukt. Men den växer också fram i föreningen med varandra. När vi kristna är som grenar som bär upp varandra, då växer frukten som består. Och när vi går i lydnad gläder sig Fadern och han är i ständig färd med att fylla på våra kärleksbägare och då skall Fadern ge er vad ni än ber om i mitt namn. Bönhörelsen hänger ihop med att vi älskar varandra. Inte att vi alltid lyckats med det, men att vi alltid strävar och längtar efter det. För då sträcker vi oss mot Fadern och Fadern längtar efter att få ge oss det vi ber om.  Därför upprepar Jesus till sist i vår text: Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra.

Jag vill sjunga till Herrens ära, jag vill sjunga till Herrens ära

Ty han är god mot mig, ty han är god mot mig. 

 

Det fjärde ”bliv-kvar-ordet” är

4.     Bli kvar i Jesu vänskap

Jesus säger: Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag har hört av min fader. Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra.

Vilket fantastiskt löfte! Det som Jesus hört av sin himmelske Fader, det får vi veta. Och det vi fått veta det ska vi ge vidare till världen. Franciskus lär ha sagt till sina lärjungar: ”Gå ut i världen och vittna om Jesus på alla sätt. Även med ord om så behövs”. Det finns fler sätt att vittna än med ord. Man kan bjuda på frukt. Andens frukt, som är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Detta är inte våra duktigheter vi bjuder på. Andens frukt är resultatet av att livet från Jesus växer fram, därför att vi lever i förtrolighetens gemenskap med honom. Det är något som Jesu vänner får erfara.  När grenen växer fast vid vinstocken kommer saven in och ger liv, det växer och doftar salighet och blommar och ger frukt. Om du ibland undrar vad Jesus vill med dig får du svaret här: Jag har bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består. Jesus ger oss uppgiften att gå ut i världen och proklamera GODHETENS ÅTERKOMST!

Jag kallar er vänner, säger Jesus. Vilken vän vi har i Jesus!  Vi får leva med honom i vänskapens kärleksrelation. Vi får tala med honom som en vän till en vän. Då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra

Jag vill sjunga till Herrens ära, jag vill sjunga till Herrens ära

Ty han är god mot mig, ty han är god mot mig.  

 

Du Ordbrukare! 

Image

Nu är vi någonstans mitt emellan Påsk och Pingst.
Känner du dig lite osäker och okunnig om
”det där med den helige Ande”
får du nu rekommendationen
att börja med Nyfikenhetsvandring 39 och sedan med Nyfikenhetsvandringarna 40-49.
Där svämmar det över av Ande och liv …
Tryck här så hamnar du där
.

 

Senast uppdaterad ( 2019-05-12 )