Sångpostillan - Åttonde söndagen efter Trefaldighet
Skrivet av Bengt Pleijel   
2010-06-14

Image

 

Åttonde söndagen efter Trefaldighet 

 

Dagens bön:

Image 

Låt oss be om andlig klarsyn, så att vi ser Guds vägar.
Tystnad.

O Gud, du som genom din Ande upplyser våra hjärtan –
led oss på vår väg genom livet,
så att vi alltid tänker och handlar rätt och lever efter din vilja.
Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever
och råder från evighet till evighet

 

Dagens budskap:

Image

Andlig klarsyn

Ordspr. 7:1-3, 1 Kor 3:10-15, Matteus 7:22-29,  Psalt. 119:30-35
Läs gärna först dessa texter, lugnt och begrundande. Gå sedan till predikan
.  

 

Dagens sång:

Image

Den som hör mina ord och handlar efter dem,
han är som en klok man som byggde sitt hus på berggrunden
.
Text: Matt 7:24. Musik: Karin Braw.

Image 

 

Vill du höra Bengt Pleijel predika, Anne Mette Pleijel Johnsson läsa text och Bodil Landgren sjunga? Klicka här!

Dagens predikan:

Image 

 

Inledning.

Dagens tema är ANDLIG KLARSYN.  Vi behöver hjälp att förstå vad det är som sker i det som sker. Vi utsätts för påverkan från många olika håll, indoktrinering, propaganda. Många vill styra våra tankar. Man vinklar TV-program. Man gömmer undan halva sanningen i tidningsartiklar.  Ideer och ideologier snurrar runt med oss. Vi känner oss osäkra. När grundvalarna raseras vad kan då den rättfärdige göra? (Psalt 11:5).

DAGENS SÅNG från Jesu ord i dagens evangelium ger oss ett bra svar. Den som hör mina ord och handlar efter dem, han är som en klok man som byggde sitt hus på berggrunden (Matt 7:24).

Vi ska sjunga den då och då i denna predikan. Om du ska försöka komma ihåg något från denna söndags budskap, försök memorera detta ord under veckan som kommer. Nu övar vi oss att sjunga den på en melodi av Karin Braw.

Den som hör mina ord och handlar efter dem,

han är som en klok man som byggde sitt hus på berggrunden  

 

1.    DEN SOM HÖR MINA ORD …

Vi lyssnar till Ordspråksboken 7:1-3

Min son, håll fast vid mina ord och bevara mina bud inom dig. Håll mina bud så får du leva, bevara min lära som din ögonsten. Bind dem om dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.

Det är viktigt att lära sig lyssna. I Psalt 40:7 står det: Du har öppnat mina öron. Ordagrant står det: grävt hål! Jesaja berättar att Herren väcker var morgon mitt öra, han väcker det till att höra på lärjungasätt. Och han säger, att han då lär sig förstå att med mina ord hjälpa den trötte (läs Jes 50:4).

Och i dagens text från Ordspråksboken snubblar man nästan över alla goda råd för hur man ska lära sig ta vara på de man hör. Smaka på varje ord här:

Håll fast vid mina ord.
Bevara mina bud inom dig.
Håll mina bud så får du leva.
Bevara min lära som din ögonsten.
Bind dem om dina fingrar,
skriv dem på ditt hjärtas tavla


En jordbrukare plöjer och röjer och harvar och hackar i jorden innan han sår och skördar.

En ORDBRUKARE bearbetar, begrundar, vattnar med bön de ordfrön han fått. Och häpnar över växandets under.

Dessa ord som jag idag ge dig skall du lägga på hjärtat, säger Gud till Mose (5 Mos 6:6). Hjärtat – det är vårt inre kärleksrum. Ordspråksboken säger att där i hjärtat finns en tavla. På den ska du skriva upp bibelord.

Var rädd om ditt inre Kärleksrum!  Och är du riktigt klok tar du hjälp av Hjälparen den helige Ande. Gud säger: Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem (Hes 36:27) Han skriver kärlekens lag i våra hjärtan (Jer 31:31-34). Han kommer själv in i våra hjärtan och blir den inre motorn som hjälper dig att leva Guds Liv nu.

De ord som hamnar i ditt inre kärleksrum, dem tar Guds Ande hand om. Han använder dem, då han talar med din ande om att du för Jesu skull får vara Guds barn (Rom 8:14-17).

Det är viktigt att stoppa ned de ord du får i hjärtat. I femte Moseboken 6:4-9 berättas om en underbar bibelläsningsmetod. Först lägger man in bibelord i hjärtat och skriver dem på hjärtats tavla. De ord som hamnar i hjärtat – vårt inre kärleksrum – går in i blodomloppet och påverkar händer och fötter och tår och stiger åt huvudet ty det som hjärtat är fullt av det talar munnen (Matt 12:34).

En del placerar dem i stället i hjärnans hår-disk.  Då blir de lätt tankar, läror, lagiskheter som känns kalla och hårda. De stannar i frysfack. Vi får åsikter men inte insikter. Orden måste smältas om i vårt blodsystem.

När ordet kommer in i våra hjärtan och rinner in i vårt blodsystem kan detta hända:

Hjärtat får ÖRON. ”Upplåt du vårt hjärtas öra” lär Lina Sandell oss att sjunga (Sv Ps 81:3). Vi lär oss ett inre lyssnande.

Hjärtat får ÖGON.  Må han ge ert inre öga ljus, så att ni kan se…  hans väldiga styrkas kraft (Ef 1:18-19). Vi får ett inre seende. Andlig klarsyn!

Vi sjunger Jesu ord:

Den som hör mina ord och handlar efter dem,

han är som en klok man som byggde sitt hus på berggrunden. 

 

2. OCH HANDLAR EFTER DEM.

Vi lyssnar till Paulus råd i 1 Korinthierbrevet 3:10-15.

Tack vare den nåd Gud har gett mig har jag som en klok byggmästare lagt en grund som någon annan bygger vidare på. Men var och en måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus. På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm, och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt. Den vars byggnad består skall få lön. Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld

Den som hör mina ord och handlar efter dem ….

Om det berättar dagens epistel. Vi kallas att bli BYGGNADSARBETARE.  De ord vi får blir BYGGNADSMATERIAL för det andliga hus vi tillsammans får bygga. Guds ord ger oss RITNINGEN.  Idag säger Paulus till oss att var och en måste tänka på hur han bygger. Vi behöver gå i BYGGNADSBIBELSKOLA  En sådan finns på adress http://www.bibelskolan.com/

Där träffar vi bland andra lärare också Paulus. Han ser sig själv som en KLOK BYGGMÄSTARE. Han talar om hur viktigt det är att först lägga en rätt grund.  Om den blir fel kan det bli katastrof. Dagens evangelietext berättar om det.  

Paulus skriver: Jag har som en klok byggmästare lagt en grund som någon annan bygger vidare på. Men var och en måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus.

Jesu ord är fundamentet, grunden, som vi får bygga upp våra liv på.  På den grunden hittar man Guds barns härliga frihet (Rom 8:21).

Först gäller det alltså grunden.

Sedan kommer materialet: På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm.

Guld, silver eller ädelstenar, verkar vara det bästa materialet. Var hittar vi det? Malaki berättar att Herrens redskap är som guld och silver (Malaki 3:3). Petrus har samma tanke i 1 Petrus 1:7. I det gripande avskedstalet som Paulus har till de kristna i Efesus (Apg 20:32), säger han: Nu anförtror jag er åt Gud och åt hans nåderika ord, det som kan göra er till hans byggstenar … (Apg 20:32). Vi själva, som ibland kan se oss som gråa, kalla, värdelösa stenbumlingar förvandlas av hans ord till levande stenar i ett andligt hus (se 1 Petrus 2:4 ff). Du är så dyrbar i mina ögon, säger Herren (Jes 43:4).

Detta betyder alltså att vi är kallade att vara byggnadsarbetare. Och vi själv är byggnadsmaterialet. Vi överlåter oss åt Gud och hans nåderika ord, som kan göra oss till hans byggstenar.

Det finns annat material också: trä, gräs eller halm. Det måste nog vara det ytliga, det billiga vi använder, agnarna (se Matt 3:12), det vi klär ut oss i och leker låtsasleken med. Men vi har ansvar för hur vi bygger upp våra liv. Det kommer en räkenskapens dag. Då avslöjas vi. Ett starkt ljussken från en eldslåga visar hur det står till. Då skall det prövas vad vars och ens arbete är värt. Då finns det två möjligheter:

1.       Den vars byggnad består skall få lön.
2.       Den vars verk brinner ner skall bli utan
.

Men sedan står det ett märkligt påstående: Själv skall han dock räddas, men som ur eld. Vad menas? Sakarja (3:1-2) berättar om hur en överstepräst som heter Josua står inför Herrens ängel.  Josua var en andlig ledare för folket. Han bad för folket, hjälpte dem med deras synder och välsignade dem. Men Satan kommer också dit. Han anklagar honom. Han pekar på gärningar som prästen missat. Lögnens fader kan ibland komma med sanningar. Men Herren talar strängt till Satan.  Han skall få sitt straff. Sedan berättas det om hur Herren tagit hans missgärning ifrån honom och klär honom i rena kläder. Därför att Herren tar vår synd på sig, kan vi räddas ur elden. Om Josua säger Gud: Är då inte denne en brand ryckt ur elden? ”Vår gärning ej gagnar till salighets grund, försvinner som agnar i prövningens stund. På Kristus vi bygga, på honom vi tro, så bliva vi trygga och själen får ro. Vårt hjärta sig gläder och fröjdas i Gud. Han själv oss ikläder rättfärdighets skrud, den Kristus förvärvat. Halleluja!” (Sv ps 375 vers 2).

Den dagen skall tydligen bli den stora överraskningens dag!

Den som hör mina ord och handlar efter dem,

han är som en klok man som byggde sitt hus på berggrunden.   

 

3. KLOKA MÄN

som inte var riktigt kloka.

Vi lyssnar till Jesu ord i början av dagens evangelium, Matteus 7:22-23

Jesus sade: På den dagen skall många säga till mig: ’Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?’ Då skall jag säga dem som det är: ’Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!’  

Här träffar vi några som säkert ser sig själva som både fromma och kloka.
De är fromma: de säger Herre, herre till Jesus. Jesus är Herre i deras liv.  Vilken hög bekännelse!
De är kloka. De tycks både höra vad Jesus säger och göra det.
De har profeterat i Jesu namn.
De har drivit ut demoner i Jesu namn.
De har gjort många underverk i Jesu namn.

Det har hänt spännande saker i deras kristna liv. Tänk om de kunde komma till vår församling!Men Jesus säger till dem: ’Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!’ Här var tydligen kloka män som inte var riktigt kloka. 

Vad menar den milde Mästaren? Det som gör Jesus så upprörd är att man använt den kraft man fått från honom för att framhäva sig själv. De skulle använt kraften att hjälpa dem som har det svårt.

Man kan förlora den andliga klarsynen. Man har inte förstått att frälsningen är en daglig färskvara. Jag själv behöver daglig rening.  Om man missar den, ser man människor från ovan. Von oben!  Därifrån hjälper man inte någon. Man behöver som Jesus stiga ned till dem. Jag får möta dem som en som själv behöver gränslöst mycket barmhärtighet.

Man kan uttrycka detta så här: När man tar emot kraften från Jesus och själv inte är jordad vid korset ger man elektriska stötar åt människor.

Till dessa färdigfrälsta människor säger Jesus säger Jag känner er inte. Jesus känner tydligen bara dem som han fått vara frälsare för. Jesu yrke är att vara frälsare. Att få rädda oss från själviskhet och synd. Han längtar efter att vi skall komma till honom och tala med honom om allt detta.

Det är viktigt att vi lär känna Jesus och lär känna den nöd och smärta och oro han har för människor omkring oss. Och därför utrustar han oss med nådegåvor. Han ger oss dem för vår nästas skull. Vi får vara hans hantlangare. Vi får förmedla hans läkedom och helande till andra. Nådegåvorna ges inte för våra meriters skull. Nådegåvorna är gratisgåvor. De ges av nåd.

Jesus kan göra stora ting genom knepiga människor. Och salig är den som vet om att han är knepig, ty då förstår han inifrån och av hjärtat att han behöver vara jordad vid korset. Då kan han förmedla ljus och värme och kraft utan att ge elektriska stötar åt någon.  Ty …

den som hör mina ord och handlar efter dem,

han är som en klok man som byggde sitt hus på berggrunden.  

 

4. EN KLOK MAN SOM BYGGDE SITT HUS PÅ BERGGRUNDEN.

Vi lyssnar till Jesu slutord i bergspredikan, Matteus 7:24-27.

Den som hör dessa mina ord och handlar efter dem är som en klok man som byggde sitt hus på berggrund. Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det rasade inte, eftersom det var byggt på berggrund.

     

Och den som hör dessa mina ord men inte handlar efter dem är som en dåre som byggde sitt hus på sand. Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och störtade sig mot hans hus, och det rasade och raset blev stort.”  

    

Jesus vill hjälpa oss att hitta grundtryggheten i våra liv. Därför berättar han om två personer, som bygger var sitt hus. Den ene bygger sitt hus på berget och den andre på sanden. Båda husen såg rätt lika ut. Båda lyser röda bak hängbjörkens slöja. Båda har TV-mast på taken, persienner för fönstren och utomhusgrill och garage.

Men en kväll händer något hemskt. Solen går i mörka moln. Ett fruktansvärt oväder bryter löst. Stormarna vräker på. Det knakar i timmerstockarna. Då börjar plötsligt det ena huset att svikta. Det faller samman med ett brak. Hela härligheten sköljs bort.

Hur gick det med det andra huset. Det skakas också av vindarna. Det rister i golv och tak. Men det står. Det håller.

Båda husbyggarna var kristna. Båda hör Jesu ord. Båda är medlemmar i den synliga församlingen. Båda läser Bibeln. Båda läser Sångpostillans predikningar.  Vi människor ser ingen skillnad på dem. Ty grunden är fördold för människors blickar. Bara en krasch i deras liv kan uppenbara hur det står till.

Man kan lura sig själv. Man låter Jesu ord bli ett stycke intellektuell njutning eller skön stämning. Man har höga tankar om Jesus. Man håller på de kristna värderingarna.

Men om man stannar vid detta är det som att bygga sitt hus på sanden. När svårigheterna kommer, när stormarna skakar mig, när krascherna knackar på dörren för att hälsa på, då är det som om allt kommer på glid för mig. En kuslig känsla av att inget håller längre.

Men Jesus har ett budskap till den som skakas av Jesu ord idag: Den som hör mina ord och handlar efter dem, han är som en klok man som byggde sitt hus på berggrunden.

Vad hände med honom? 

Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det rasade inte, eftersom det var byggt på berggrund.

Jesus vill att vi ska hitta grundtryggheten i våra liv. Därför behöver vi unna oss att bli stilla inför hans ord och lyssna inåt till det han säger.  Vi låter hans ord landa i våra hjärtan. Vi låter dem gå in i blodet och sedan vara i rörelse i oss och sätta oss i rörelse. Låt ordet få påverka dina ögon och öron och händer och fötter. ”Gud låt ditt ord i mitt liv får råda, att andra där din kärlek kan se” (Sv Ps 89).

Ju mer du blir förankrad i ordet desto mer kommer du att tillsammans med bergspredikans folk häpna över vem Jesus är och vad Jesus säger.   När Jesus hade avslutat detta tal var folket överväldigat av hans undervisning, för han undervisade med makt och inte som deras skriftlärda.

Jesus säger: Om någon älskar mig bevarar han mitt ord (Joh 14:23).

Den som hör mina ord och handlar efter dem,

han är som en klok man som byggde sitt hus på berggrunden. 

 

Du Ordbrukare! 

Image 

Om du får frågan: Vad är en Ordbrukare? vad svarar du då?
Vad svar får du av denna söndags texter?

 

Senast uppdaterad ( 2019-08-04 )