I tvivlets stund

I nödens stund söker jag Herren,
hela natten sträcker jag ut mina händer
utan att tröttna.
Ingenting ger mig tröst.

Jag tänker på Gud och suckar.
Jag grubblar och krafterna sviker.
Du låter mig inte sluta ögonen,
jag är utan ro, finner inga ord.

Jag tänker på forna dagar,
minns längesedan gångna år.
Tankarna mal om natten,
jag grubblar och söker förstå.

Förkastar Herren för alltid,
skall han aldrig mer visa nåd?
Är hans trofasthet slut för all framtid,
är hans löfte upphävt för evigt?

Är Gud inte längre god mot oss,
står vreden i vägen för hans barmhärtighet?
Jag tänker: Det är detta som plågar mig,
att den Högste inte handlar som förr.

Men jag minns Herrens gärningar,
jag minns dina forna under.
Jag tänker på allt vad du gjort
och begrundar dina stora verk.

I helighet, Gud, går du fram.
Vilken gud är så stor som du, o Gud?
Du är den Gud som gör under,

Psaltaren 77:2-15