Femte sönd i påsktiden Årg 3
Skrivet av Per-Olof Olsson   


  >Joh 17:9-17

I tre år, dag och natt hade Jesus varit tillsammans med sina lärjungar. 12 män i olika åldrar, olika bakgrund, olika erfarenheter. De hade upplevt hans utstrålning, hans värme, mött hans blick, hört hans röst, upplevt hans kraft, sett hans under, känt hans händer. Han hade visat dom ett annorlunda liv. Ett liv de längtat efter, men som de innan de mötte Jesus inte kunnat erfara.

De var entusiastiska. De var omskakade. De upplevde Gud i Jesus och en kärlek som trotsade all beskrivning. De var älskade. Och denna kärlek förvandlade dem så att de egenskaper som de bar inom sig, renades och utvecklades, mer och mer för varje dag. Så att de kunde leva helt och fullt. De hade massor av brister fortfarande, men de var på väg. Upptäckt att tillvaron var enormt mycket större än de anat. Nu var det inte bara dessa 12, utan en hel hop av andra, män och kvinnor, barn, höga och låga som också fanns i Jesu närhet. Då som nu.

Nu skulle Jesus lämna dom. De skulle inte längre se honom, på samma sätt som förut. Inte känna hans närhet, och doft, eller möta hans blick, höra hans stämma.

Han skulle gå in i ett nytt tillstånd, in i Gud rikes värld. Men ändå vara lika påtagligt närvarande. Inte bara för dom utan för alla på denna jord. Men genom dom och i dom.

Och då blev det problem. Hur skulle man kunna veta? Det fanns ju andra krafter i tillvaron, som inte ville ha anhängare till Jesus. För vilka Jesus var ett hot.

Därför ber Jesus för sina lärjungar.

Låt dom inte bli så ockuperade av allt som finns i den här världen så att de glömmer varför de finns till. Varför de lever här.

Hjälp dom att inse sanningen. Att det finns en värld i och utanför den här världen. En värld där Gud råder. Som kallar varje liten människa till sig. Där Jesus själv är vägen, sanningen och livet. Där Guds Ande hjälper oss att leva, det liv som vi har skapats till. Och som inte tar slut.

En svensk före detta toppidrottskvinna satt en kväll i en intervju och uttryckte sin ångest över att allt här i det här livet tar slut. Hon beundrade en nunna, som inte hade den uppfattningen, som hade tron på Jesus och på livet efter detta. Atleten ville inte acceptera det och ta emot det. Men luta sig mot denna nunnas tro lite kunde hon.

Hon har många systrar och bröder i denna dödens värld.

Det står en kamp om oss. En kamp som vill få oss bort från Jesus. Makter som är så otroligt smarta och intelligenta, som är ute för att förstöra, förstöra Guds goda skapelse, förstöra gemenskapen mellan Gud och människor, och människor sinsemellan, fördärva det som är gott.

De kommer in i vår värld även genom det som ser bra ut. Och ockuperar våra sinnen. Vad som helst utom Jesus.

Den onde är så smart. Det vet Jesus. Därför ber han att hans himmelske Far skall bevara lärjungarna för detta onda. Hjälp dom att inse sanningen. Att Jesus är hela världens livräddare. Ingen, utom Jesus.

När en människa blir frestad så kommer inte den onde med fasansfullheter och skrämmer vettet ur oss. Han kommer med något som ser attraktivt ut. Som behagar oss. Som först får oss att må bättre. Kanske också med några under. Något som s.a.s. ”fungerar”. Säger: ”Jag mår väldigt mycket bättre nu. Det ger livskvalité”. ”Och det fungerar ser du!” ”Då måste det vara bra.” Det finns mycket som fungerar. Droger gör det också, i början.

Makterna använder positivt värdeladdade ord, som frid, harmoni, fred, hälsa, långt liv, läkedom. ”Då måste det vara rätt. Det är bra för mig. Och för dig också.” Man kan till och med använda Jesu namn. Det är så listigt.

Lyssna idag vad Gud sa om detta för 3000 år sen. Det är alltså inget nytt.

>5 Mos 13:1-4

En annan, andra gudar. Vad är en gud? Det som blir viktigare än allt annat. Som styr mitt liv, min tid, mina åsikter, mina relationer, ägodelar.

Frågan är alltid: Blir Jesus upphöjd, kommer han i centrum, talar man om Jesus som dött för mina synder?  Är han Gud? Är han livet? Får han som är Guds kärlek till dig, din kärlek?

Det är livets fråga och stora fråga. Den största av alla. Den är Jesu kamp, hela Guds längtan. Svaret på varför du lever här. Och varför detta liv inte är det enda.

Din och min kallelse är att vara Guds ombud här på jorden och göra det han vill att vi skall göra. ”Ni skall göra mina gärningar.” Genom att jag skall komma till er. På ett annat sätt. På ett evigt sätt. Och det handlar om att vi måste kämpa mot de ockuperande makterna i denna värld. Och dessa ockuperande makterna är oerhört visa eller smarta och oerhört onda.

Denna värld där kampen ständigt håller på med ondskans alla uttryck som är synd, sjukdom och lidande. Men mitt i denna värld där kampen fortgår och ständigt håller på har Gud skapat i människors hjärtan ett fönster till en bättre värld.

En dörr till en annan värld. I ditt och mitt liv. Och genom den dörren som du ser genom den finns löften om en ny framtid. En kallelse till ett annat land. Och genom denna dörr, om den får vara öppen kommer välsignelser som hälsar oss.

En välsignelse från en ny värld. Jesu värld.

Genom denna dörr kommer en obeskrivlig glädje mitt under svårigheter, lidanden och synd. Från en ny värld. Oavsett pandemier.

Vi finner frid mitt i denna världen och genom denna dörr kommer frid in i denna värld där miljoner av människor manipuleras, där, finner vi kärlek och omsorg.

Och i en värld som har mindre hopp än ett torkat grässtrå kommer genom denna dörr hopp och tro. Joh 14:27 (min frid)

Paulus säger dess ting är så kraftfulla och så oövervinnliga att när allt annat krackelerar så finns dessa tre kvar. Tro, hopp och kärlek. 1 Kor 13

Då är dörren inte längre en dörr utan landet är vårt. Och den nya världens gryning är här.

Därför är Jesu bön här idag en bön för alla lärjungar i alla tider.

Små och stora. Nära centrum och ute i periferin.  

Bevara dem i mitt namn, säger Jesus. Han ber för dig, han säger goda saker om din, han ber för alla som anar vem Han är, men vet inte om man vill släppa taget om allt annat, som lockar och drar.

Det onda som Jesus talar om, det yttersta onda, som innebär att vara skild från Gud. Den som ber bönen är han som har utvalt dig, som älskar dig. Som utvalt dig, som välsignar dig. Som ger liv

Och får dig att aldrig släppa taget.