En sommardag år 1984 på Styrsö
fick jag vara med om något som stärkte min tro på
att det finns en Gud som kan hjälpa när nöd kommer
på. Min fru och jag stod färdiga att tillsammans med
ett par vänner åka ut med motorbåten för
att bada och senare åka på tältmöte på
Vrångö när telefonen ringde. Det var Marie. Hon
hade just kommit innanför dörren och stod fortfarande
med kappan på när hon ringde. Hon hade panik. Hon hade
sen några år tillbaka starkt reducerad syn på
höger öga, men var alltid positiv och glad för
hon hade ju ett öga till. Nu säger hon: "Alvar
jag har fått en blodpropp i mitt vänstra öga.
Jag och min man kom just hem ifrån sjukhuset och läkaren
säger att jag kommer att bli blind eller i bästa fall
bara få ledsyn. Du måste komma hit och be för mig så
att jag kan se igen. Jag vill inte leva i mörker resten av
mitt liv. Du får gärna ta några fler med dig. Detta var ett nödrop. Vi blev fyra förebedjare
som skulle träffas i hennes hem kl. 20.00 samma kväll. Det blev inget bad eller tältmötesbesök
för oss den dagen. Man känner sig väldigt liten
inför ett sådant uppdrag, men vi har en stor Gud. Det
Marie gjorde stämmer med det som står i Bibeln, att
om någon ibland er är sjuk eller har bekymmer må
den kalla till sig någon eller några som den har förtroende
för och de skall be för den sjuke. Jag gick till kyrkan och bad och läste om löftena
i Bibeln, det var både tvivel och hopp inom mig. Det var
inga tuffa herrar som samlades i Maries hem den kvällen.
Jag kom med Bibeln under armen och oljeflaskan i fickan. Någon
har sagt att psalm 50:15 är telefonnumret till himlen –
det fick vi pröva. Vi bad och smorde henne med olja enligt
Jacob 5:13-16. Efter bönen säger Marie: Jesus, nu har jag
gjort mitt, nu får Du göra Ditt. Blev det bönesvar?
Inget hördes, hände det ingenting? Det var nog bara
på Jesu tid sådana under skedde? När jag några veckor senare lade till vid
bryggan med en bunkerbåt fick jag se ett par sitta i en
eka ca 50 meter bort. Är det inte Marie och hennes man, kan
detta vara möjligt? Hur har hon kommit ner i båten,
tänkte jag. Jag hoppade i land och gick mot deras båt
för att hälsa på dem. Då vänder sig
Marie mot mig och ropar: "Jag såg dig när du kom
och ser dig tydligt.” Gud gör under än i dag. Det är
snart 18 år sedan detta hände och hennes öga är
fortfarande friskt. Ibland är himlen mörk, ej syns en stråle ljus. Där ensam vi drivs bort bland vilda stormars brus. Men ovan där finns en som känner all vår nöd. Lägg fram din sak för Honom, Han svarar på din
bön
Psalm 50:15, åkalla mig i nöden så vill jag
hjälpa dig och du skall prisa mig. , Styrsö
Sidans top
Har du något glädjeämne
du vill dela med dig av?
Bakåt
en sida  |