Korset i Uppsala domkyrka

Var med om en stark upplevelse av KORSET i Uppsala domkyrka för en tid sedan, då jag var intagen på Ak. sjukhuset för en livslång smärtproblematik. Jag kom dit en kväll utan egentligen att veta varför - kände bara dfrivkraften, som var starkare än alla svårigheter det var att ta sig dit.
  Där fanns ej mycket folk - var nästan ensam. Det var ej heller så upplyst - snart stängningsdags. Gick runt i kyrkan - ville bara vara i Guds hus.Kom så bakom altaret, bakom det glaskors som bryter ganska djärvt mot alla gamla kostverk o utsirningar i guld etc., som finns i kyrkan. Jag stannade där bakom för något hände med korset. Det bara lyste, strålade mot mej. Kraften i det var enorm och jag blev alldeles tagen. Det var på baksidan det fick sin kraft, kom till sin rätt, kanske som det var tänkt av skulptören.
  Jag hade ju sett det framifrån och tänkt att det var ett enkelt glaskors, modernt, rakt upp och ner som skilde sig från det andra i kyrkan. Men det var när man kom förbi det, som det fick sin kraft. Det blev en stark predikan för mej om korsets kraft. När jag kom framför o satte mej i bänken, för att beskåda det där man brukar se, kom tankarna: att man kanske måste komma förbi korset som ej är så lockande - det står ju för lidande - att vara under dess tyngd, att lida, att bära det, att uppleva nåden i det för att få se en skymt av dess kraft och utstrålning som ej liknade något annat i Gud helgedom.
  Jag gick därifrån förundrad, stärkt och med en visshet att det som ej ser så mycket ut för oss, för världen det har en lyskraft, starkare än något annat, när man vågat närma sej det och lära känna det - dess plåga, dess betydelse -vad det innebär att leva med Jesus och dela det liv, som var Hans.

Jag tackar Gud, för att jag mitt i mina plågor och utsatthet fick ta del av, skymta något av det stora, han har gett oss:
KORSETS HÄRLIGHET!
Denna bild på min näthinna kan ingen ta ifrån mej!

Marianne

Sidans top Har du något glädjeämne du vill dela med dig av? Bakåt en sida